Uppgift 1 -Mediedagbok
⹠Vad Àr social medie?
⹠Vad medievanorna kan ha för betydelse för mig,
framförallt mitt lÀrande?
⹠Vad Àr medier för mig?
⹠Vad Àr genusperspektivet i de midier?
Vad Àr medier?
Medier Àr materiella och tekniska system/infrastrukturer genom
vilka meddelanden och symboler överförs, men ocksÄ skapas,
bevaras och ÄteranvÀnds. Medier Àr integrerade i och bygger pÄ
varandra. Medier Àr intimt förknippade med sociala verksamheter
och sociala verksamheter och sociala relationer.
Ekström (2008:11)
FörsÀtta...
Vad Àr socialamedier?
Sociala medier (singular: socialt medium) betecknar
aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion
och anvÀndargenererat innehÄll. Uttrycket anvÀnds
om webb 2.0-webbplatser, dÀr de mest kÀnda
exemplen Àr Facebook, Twitter, Linkedin och
Google+. Det kan Àven innefatta andra
Internetforum, sociala nÀtverk, bloggar, wikier,
gruppvara, poddradio och artikelkommentarer.
FörtsÀtta...
12.
Flickr
âą Flickr is een website voor het delen van (digitale) foto's.
âą Het uploaden kan ook via e-mail of een mobiele telefoon.
âą Flickr is in korte tijd uitgegroeid tot een zeer populaire site om als
opslagplaats te gebruiken, vooral onder bloggers.
âą Flickr is ontwikkeld door het Canadese bedrijf Ludicorp en werd
in maart 2005 overgenomen door Yahoo!
Historiska medier
Idag ÀrvÄr lÀromiljö i hög grad prÀglad av digitala
medier, hemma och i skolan. Utbildning och undervisning
inbegriper mediering. Gamla lÀroboken möter en ökande
konkurrens frÄn bilder, filmer och texter pÄ Internet.
Dessa nya medier skapar möjligheter och utmaningar för
undervisning och lÀrande. Historiska mediers
utformning, innehÄll och anvÀndning Àr ju annorlunda
Ă€n de nya mediernas, vilket kan vara en utmaning att
komma till rÀtta med nÀr man Àr van vid det arbetssÀtt
som historiska medier krÀver.
Vad Àr medierför mig?
Vi har olika förutsÀttningar för vÄrt lÀrande utifrÄn ekonomiska
förhÄllanden eller kunskaper som vi hade innan. Medievanor kan
ocksÄ ha stor betydelse.
Senast undersökning visar att medievanor har fÄtt en allt större
betydelse för vÄr lÀrande, för det öppnar dörren mellan kunskaper
och oss, skapar âkombination av olika resurser eller âmodesâ i
kommunikationâ (Ekstörm 2008:12).
Medier blir allt viktigare för oss. För mig Ă€r medier framförallt ânya
medierâ, sociala medier. Jag sjĂ€lv anvĂ€nder facebook för hĂ„lla
kontakt med vÀnner, Linkdin för yrkeskontakter, Skype, Slidershare
och Preci för undervisningen. Dessutom har jag en egen blogg för
att berÀtta om mig sjÀlv. De kunskaper och erfarenheter jag har av
olika typer av sociala medier och hur de fungerar har hjÀlpt mig
stort i bĂ„da mitt lĂ€rande och min undervisning. âGoogle Plusâ,
âGoogle Driveâ, âInformentorâ och âItÂŽs Learningâ blir de vanligaste
nÀtverktygen för skola och universitet att kommunicera med elever
och förÀldrar.
19.
Genusperspektiv pÄ medier i skolans undervisning?
Genusforskare menar att kön Àr en social och kulturell
konstruktion. Detta synsÀtt skiljer sig radikalt frÄn uppfattningen
om att könet Àr en gÄng för alla givet och dÀrför förutsÀgbart
och oförĂ€nderligt. Den ofta citerade meningen âMan föds inte till
kvinna, man blir detâ, som den franska filosofen Simone de
Beauvoir formulerade redan pÄ 1940-talet, sÀtter fingret just pÄ
detta: att könstillhörigheten Àr nÄgot som alla mÀnniskor blir
formade till.
(Fagerström & Nilson 2011:7)
20.
Genusperspektiv pÄ medier i skolans undervisning?
Ett genusperspektiv Àr viktigt för
undervisningsprocessen i skolan, för dÀr möter
genusfrÄgan bÄda vÀrdegrundsperspektiv och
lÀrandeperspektiv. DÀrför Àr det viktigt att det ska
finnas plats för genusperspektiv i
skolans/förskolans verksamhet. I undervisningen
processas bÄde kunskap och identitet av eleverna
och detta Àr kopplat till lÀrandet.
21.
Vad sÀger istyrdokumenten?
I skola/förskola har vi lÀroplanen och kursplanen som ger
grundramar för undervisningens innehÄll, samt skollagen som
ger grundprinciperna för skolan uppdrag i samhÀllet. Vi
pedagoger ska följa skollagen och lÀroplanen.
JÀmstÀlldhet nÀmns bÄda i skollagen och lÀroplanen för skolans
och förskolans verksamhet. Skolan verksamhet ska âutformas i
överensstÀmmelse med grundlÀggande demokratiska
vÀrderingar och de mÀnskliga rÀttigheterna som mÀnniskolivets
okrÀnkbarhet, individens frihet och integritet, alla mÀnniskors
lika vĂ€rde, jĂ€mstĂ€lldhet samt solidaritet mellan mĂ€nniskorâ
(Skollagen 2010:800).
22.
Referens
Ekström, Mats (red.)(2008). Mediernas sprÄk. 1. uppl.
Malmö: Liber
Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier
och masskultur. Malmö: Gleerup
LÀroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm:
Utbildningsdep., Regeringskansliet
Ny skollag: förslag, motiv, beslut. Förskola, grundskola.
(2010). Stockholm: Svensk facklitteratu