Medievanorna för lÀrande

        Tina Forsberg
Uppgift 1 - Mediedagbok

‱ Vad Ă€r social medie?


‱ Vad medievanorna kan ha för betydelse för mig,
  framförallt mitt lÀrande?

‱ Vad Ă€r medier för mig?


‱ Vad Ă€r genusperspektivet i de midier?
WAIT...
Vad Àr medier?
 Medier Àr materiella och tekniska system/infrastrukturer genom
 vilka meddelanden och symboler överförs, men ocksÄ skapas,
 bevaras och ÄteranvÀnds. Medier Àr integrerade i och bygger pÄ
 varandra. Medier Àr intimt förknippade med sociala verksamheter
 och sociala verksamheter och sociala relationer.




                                               Ekström (2008:11)


                                             FörsÀtta...
Vad Àr medier?
I NE – Nationalencyklopedi begrepp av digital som:
digitaliseÂŽra verb ~de ~t

ORDLED: digit-al-is-er-ar
SUBST.: digitaliserande, digitalisering
‱ införa digital teknik i ⟹ elektron.⟩ : ~ telenĂ€tet; det
~de vÀrldssamhÀllet
KONSTR.: ~ ngt
Dagens medier Àr social
medier...
Vad Àr sociala medier?
Sociala medier (singular: socialt medium) betecknar
  aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion
  och anvÀndargenererat innehÄll. Uttrycket anvÀnds
  om webb 2.0-webbplatser, dÀr de mest kÀnda
  exemplen Àr Facebook, Twitter, Linkedin och
  Google+. Det kan Àven innefatta andra
  Internetforum, sociala nÀtverk, bloggar, wikier,
  gruppvara, poddradio och artikelkommentarer.

                                   FörtsÀtta...
Flickr
 ‱   Flickr is een website voor het delen van (digitale) foto's.
 ‱   Het uploaden kan ook via e-mail of een mobiele telefoon.
 ‱   Flickr is in korte tijd uitgegroeid tot een zeer populaire site om als
     opslagplaats te gebruiken, vooral onder bloggers.
 ‱   Flickr is ontwikkeld door het Canadese bedrijf Ludicorp en werd
     in maart 2005 overgenomen door Yahoo!
facebook
HYVES
Historiska medier
Idag Àr vÄr lÀromiljö i hög grad prÀglad av digitala
medier, hemma och i skolan. Utbildning och undervisning
inbegriper mediering. Gamla lÀroboken möter en ökande
konkurrens frÄn bilder, filmer och texter pÄ Internet.
Dessa nya medier skapar möjligheter och utmaningar för
undervisning och lÀrande. Historiska mediers
utformning, innehÄll och anvÀndning Àr ju annorlunda
Ă€n de nya mediernas, vilket kan vara en utmaning att
komma till rÀtta med nÀr man Àr van vid det arbetssÀtt
som historiska medier krÀver.
http://youtu.be/DTrrf54N8Qg
Vad Àr medier för mig?
Vi har olika förutsÀttningar för vÄrt lÀrande utifrÄn ekonomiska
förhÄllanden eller kunskaper som vi hade innan. Medievanor kan
ocksÄ ha stor betydelse.
Senast undersökning visar att medievanor har fÄtt en allt större
betydelse för vÄr lÀrande, för det öppnar dörren mellan kunskaper
och oss, skapar ”kombination av olika resurser eller ”modes” i
kommunikation” (Ekstörm 2008:12).
Medier blir allt viktigare för oss. För mig Ă€r medier framförallt ”nya
medier”, sociala medier. Jag sjĂ€lv anvĂ€nder facebook för hĂ„lla
kontakt med vÀnner, Linkdin för yrkeskontakter, Skype, Slidershare
och Preci för undervisningen. Dessutom har jag en egen blogg för
att berÀtta om mig sjÀlv. De kunskaper och erfarenheter jag har av
olika typer av sociala medier och hur de fungerar har hjÀlpt mig
stort i bĂ„da mitt lĂ€rande och min undervisning. ”Google Plus”,
”Google Drive”, ”Informentor” och ”It®s Learning” blir de vanligaste
nÀtverktygen för skola och universitet att kommunicera med elever
och förÀldrar.
Genusperspektiv pÄ          medier i skolans undervisning?

 Genusforskare menar att kön Àr en social och kulturell
 konstruktion. Detta synsÀtt skiljer sig radikalt frÄn uppfattningen
 om att könet Àr en gÄng för alla givet och dÀrför förutsÀgbart
 och oförĂ€nderligt. Den ofta citerade meningen ”Man föds inte till
 kvinna, man blir det”, som den franska filosofen Simone de
 Beauvoir formulerade redan pÄ 1940-talet, sÀtter fingret just pÄ
 detta: att könstillhörigheten Àr nÄgot som alla mÀnniskor blir
 formade till.
                                     (Fagerström & Nilson 2011:7)
Genusperspektiv pÄ    medier i skolans undervisning?

  Ett genusperspektiv Àr viktigt för
 undervisningsprocessen i skolan, för dÀr möter
 genusfrÄgan bÄda vÀrdegrundsperspektiv och
 lÀrandeperspektiv. DÀrför Àr det viktigt att det ska
 finnas plats för genusperspektiv i
 skolans/förskolans verksamhet. I undervisningen
 processas bÄde kunskap och identitet av eleverna
 och detta Àr kopplat till lÀrandet.
Vad sÀger i styrdokumenten?
I skola/förskola har vi lÀroplanen och kursplanen som ger
grundramar för undervisningens innehÄll, samt skollagen som
ger grundprinciperna för skolan uppdrag i samhÀllet. Vi
pedagoger ska följa skollagen och lÀroplanen.

JÀmstÀlldhet nÀmns bÄda i skollagen och lÀroplanen för skolans
och förskolans verksamhet. Skolan verksamhet ska ”utformas i
överensstÀmmelse med grundlÀggande demokratiska
vÀrderingar och de mÀnskliga rÀttigheterna som mÀnniskolivets
okrÀnkbarhet, individens frihet och integritet, alla mÀnniskors
lika vĂ€rde, jĂ€mstĂ€lldhet samt solidaritet mellan mĂ€nniskor”
(Skollagen 2010:800).
Referens

Ekström, Mats (red.) (2008). Mediernas sprÄk. 1. uppl.
Malmö: Liber
Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier
och masskultur. Malmö: Gleerup

LÀroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm:
Utbildningsdep., Regeringskansliet

Ny skollag: förslag, motiv, beslut. Förskola, grundskola.
(2010). Stockholm: Svensk facklitteratu
Tack sÄ mycket

Medievanorna

  • 1.
  • 2.
    Uppgift 1 -Mediedagbok ‱ Vad Ă€r social medie? ‱ Vad medievanorna kan ha för betydelse för mig, framförallt mitt lĂ€rande? ‱ Vad Ă€r medier för mig? ‱ Vad Ă€r genusperspektivet i de midier?
  • 3.
  • 5.
    Vad Àr medier? Medier Àr materiella och tekniska system/infrastrukturer genom vilka meddelanden och symboler överförs, men ocksÄ skapas, bevaras och ÄteranvÀnds. Medier Àr integrerade i och bygger pÄ varandra. Medier Àr intimt förknippade med sociala verksamheter och sociala verksamheter och sociala relationer. Ekström (2008:11) FörsÀtta...
  • 6.
    Vad Ă€r medier? INE – Nationalencyklopedi begrepp av digital som: digitaliseÂŽra verb ~de ~t ORDLED: digit-al-is-er-ar SUBST.: digitaliserande, digitalisering ‱ införa digital teknik i ⟹ elektron.⟩ : ~ telenĂ€tet; det ~de vĂ€rldssamhĂ€llet KONSTR.: ~ ngt
  • 7.
    Dagens medier Àrsocial medier...
  • 10.
    Vad Àr socialamedier? Sociala medier (singular: socialt medium) betecknar aktiviteter som kombinerar teknik, social interaktion och anvÀndargenererat innehÄll. Uttrycket anvÀnds om webb 2.0-webbplatser, dÀr de mest kÀnda exemplen Àr Facebook, Twitter, Linkedin och Google+. Det kan Àven innefatta andra Internetforum, sociala nÀtverk, bloggar, wikier, gruppvara, poddradio och artikelkommentarer. FörtsÀtta...
  • 12.
    Flickr ‱ Flickr is een website voor het delen van (digitale) foto's. ‱ Het uploaden kan ook via e-mail of een mobiele telefoon. ‱ Flickr is in korte tijd uitgegroeid tot een zeer populaire site om als opslagplaats te gebruiken, vooral onder bloggers. ‱ Flickr is ontwikkeld door het Canadese bedrijf Ludicorp en werd in maart 2005 overgenomen door Yahoo!
  • 14.
  • 15.
  • 16.
    Historiska medier Idag ÀrvÄr lÀromiljö i hög grad prÀglad av digitala medier, hemma och i skolan. Utbildning och undervisning inbegriper mediering. Gamla lÀroboken möter en ökande konkurrens frÄn bilder, filmer och texter pÄ Internet. Dessa nya medier skapar möjligheter och utmaningar för undervisning och lÀrande. Historiska mediers utformning, innehÄll och anvÀndning Àr ju annorlunda Àn de nya mediernas, vilket kan vara en utmaning att komma till rÀtta med nÀr man Àr van vid det arbetssÀtt som historiska medier krÀver.
  • 17.
  • 18.
    Vad Ă€r medierför mig? Vi har olika förutsĂ€ttningar för vĂ„rt lĂ€rande utifrĂ„n ekonomiska förhĂ„llanden eller kunskaper som vi hade innan. Medievanor kan ocksĂ„ ha stor betydelse. Senast undersökning visar att medievanor har fĂ„tt en allt större betydelse för vĂ„r lĂ€rande, för det öppnar dörren mellan kunskaper och oss, skapar ”kombination av olika resurser eller ”modes” i kommunikation” (Ekstörm 2008:12). Medier blir allt viktigare för oss. För mig Ă€r medier framförallt ”nya medier”, sociala medier. Jag sjĂ€lv anvĂ€nder facebook för hĂ„lla kontakt med vĂ€nner, Linkdin för yrkeskontakter, Skype, Slidershare och Preci för undervisningen. Dessutom har jag en egen blogg för att berĂ€tta om mig sjĂ€lv. De kunskaper och erfarenheter jag har av olika typer av sociala medier och hur de fungerar har hjĂ€lpt mig stort i bĂ„da mitt lĂ€rande och min undervisning. ”Google Plus”, ”Google Drive”, ”Informentor” och ”ItÂŽs Learning” blir de vanligaste nĂ€tverktygen för skola och universitet att kommunicera med elever och förĂ€ldrar.
  • 19.
    Genusperspektiv pĂ„ medier i skolans undervisning? Genusforskare menar att kön Ă€r en social och kulturell konstruktion. Detta synsĂ€tt skiljer sig radikalt frĂ„n uppfattningen om att könet Ă€r en gĂ„ng för alla givet och dĂ€rför förutsĂ€gbart och oförĂ€nderligt. Den ofta citerade meningen ”Man föds inte till kvinna, man blir det”, som den franska filosofen Simone de Beauvoir formulerade redan pĂ„ 1940-talet, sĂ€tter fingret just pĂ„ detta: att könstillhörigheten Ă€r nĂ„got som alla mĂ€nniskor blir formade till. (Fagerström & Nilson 2011:7)
  • 20.
    Genusperspektiv pÄ medier i skolans undervisning? Ett genusperspektiv Àr viktigt för undervisningsprocessen i skolan, för dÀr möter genusfrÄgan bÄda vÀrdegrundsperspektiv och lÀrandeperspektiv. DÀrför Àr det viktigt att det ska finnas plats för genusperspektiv i skolans/förskolans verksamhet. I undervisningen processas bÄde kunskap och identitet av eleverna och detta Àr kopplat till lÀrandet.
  • 21.
    Vad sĂ€ger istyrdokumenten? I skola/förskola har vi lĂ€roplanen och kursplanen som ger grundramar för undervisningens innehĂ„ll, samt skollagen som ger grundprinciperna för skolan uppdrag i samhĂ€llet. Vi pedagoger ska följa skollagen och lĂ€roplanen. JĂ€mstĂ€lldhet nĂ€mns bĂ„da i skollagen och lĂ€roplanen för skolans och förskolans verksamhet. Skolan verksamhet ska ”utformas i överensstĂ€mmelse med grundlĂ€ggande demokratiska vĂ€rderingar och de mĂ€nskliga rĂ€ttigheterna som mĂ€nniskolivets okrĂ€nkbarhet, individens frihet och integritet, alla mĂ€nniskors lika vĂ€rde, jĂ€mstĂ€lldhet samt solidaritet mellan mĂ€nniskor” (Skollagen 2010:800).
  • 22.
    Referens Ekström, Mats (red.)(2008). Mediernas sprÄk. 1. uppl. Malmö: Liber Fagerström, Linda & Nilson, Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup LÀroplan för förskolan: Lpfö 98. (1998). Stockholm: Utbildningsdep., Regeringskansliet Ny skollag: förslag, motiv, beslut. Förskola, grundskola. (2010). Stockholm: Svensk facklitteratu
  • 23.

Editor's Notes

  • #6 Delen van informatie van individuen consumenten enz
  • #7 Delen van informatie van individuen consumenten enz
  • #11 Delen van informatie van individuen consumenten enz
  • #17 Delen van informatie van individuen consumenten enz
  • #19 Delen van informatie van individuen consumenten enz