Öppen tillgång till böcker

1. Halvtidsavstämning
Utredningsgrupp 3
Öppen tillgång till böcker
Deltagare: Tommy Dahlén, Isak Hammar, Eva Häusner, Aina Svensson
2018-06-18

2. Agenda
1. Tillvägagångssätt – hur gör vi?
2. Arbetsprocess – var är vi?
3. Arbetsdefinitioner
a) Den vetenskapliga monografin
b) Sakkunniggranskning
c) Open Access
4. Utmaningar
a) Svenska publiceringsmönster
b) Den svenska förlagsmarknaden
5. Rapportdiskussion
a) Incitament?
b) Rekommendationer?
6. Avslutande reflektioner
2018-06-18
Sidnummer 2

3. Tillvägagångssätt
– Humaniora i fokus
- Dock inkluderas övriga ämnestraditioner
– Stake-holders
- Forskare, finansiärer, förlag, bibliotek, lärosäten
- Doktorsavhandlingar
– Attityder och visioner
- Vem tycker vad om ÖT?
- Betydelse för förankring och implementering
– Förutsättningar, kostnader och praktiska aspekter
- Infrastruktur
- Finansieringsmodeller
2018-06-18
Sidnummer 3

4. Arbetsprocess – hittills och framöver
• 7 arbetsmöten
• Avgränsningar och definitioner av begrepp och målgrupper
• Besök av Björn Hammarfelt: ”Publiceringstraditioner och mönster inom olika svenska
humanistiska discipliner” dvs hur olika ämnen förhåller sig till den vetenskapliga
monografin som publikationsform
• Samtalsmöte med forskningsfinansiärerna
• Publiceringsstatistik från SwePub 2010-2016
• Enkät till förlagen (valt ut 72 svenska varav 16 svarade)
• Framöver: skrivinternat i september, eventuellt samrådsmöte med förlagen
2018-06-18
Sidnummer 4

5. Publiceringsmönster (Hammarfelt)
• Ett brett spektrum av publiceringstraditioner där monografin värderas olika
– Samförfattarskap, engelska, tidskrifter (t.ex. arkeologi) kontra
– En författare, svenska, böcker (t.ex. litteraturvetenskap)
– Olika läsare och förlagmarknad
• Stabila publiceringsmönster
– Monografier ligger på en jämn nivå under 10 årsperiod.
– Graden av peer review ökar.
– Böcker på engelska ökar.
• Är boken mytomspunnen inom humaniora?
– Liten del av den totala outputen.
– Stor skillnad i hur man upplever att den värderas
• Monografin betydelsefull för karriär, spridning/synlighet samt kunskapsutvecklingen
inom ämnen
2018-06-18
Sidnummer 5

6. Arbetsprocess – hittills och framöver
• 7 arbetsmöten
• Avgränsningar och definitioner av begrepp och målgrupper
• Besök av Björn Hammarfelt: ”Publiceringstraditioner och mönster inom olika svenska
humanistiska discipliner” dvs hur olika ämnen förhåller sig till den vetenskapliga
monografin som publikationsform
• Samtalsmöte med forskningsfinansiärerna
• Publiceringsstatistik från SwePub 2010-2016
• Enkät till förlagen (valt ut 72 svenska varav 16 svarade)
• Framöver: skrivinternat i september, eventuellt samrådsmöte med förlagen
2018-06-18
Sidnummer 6

7. Publiceringsstatistik (SwePub 2010-2016)
• Svårt med definitionen ”bok” (rapport, bok, redaktörskap antologi, översättning)
• Varför viktigt? I samband med bibliometriska utvärderingar (t.ex. tjänstetillsättning) och
allmänna statistikuttag
• Statistiken säger inte allt men ger oss ett hum
• Stabil publicering vad gäller vetenskapliga bokpublikationer (varken ökning eller
tillbakagång)
• Det kan finnas mer material i t.ex. Libris
2018-06-18
Sidnummer 7

8. Vilka forskningsämnesområden skriver böcker?

9. Utveckling öppen tillgång

10. Förlagsenkät
• (valt ut 72 svenska varav 16 svarade)
• Enkäten bestod av 23 frågor indelat i tre block (förlagets profil, ekonomi och behov, policy
och attityder till öppen tillgång)
• En viss okunskap vad ÖT kan komma betyda för förlag
• Tydligt att förlagen ser ÖT som en hotande faktor för minskad försäljning
• Svårighet att precisera den svenska förlagsmarknaden och tolka resultat. Stor variation,
olika förlagstyper, liten publicering, sakkunniggranskning etc.
• Akademiska förlag uppfyller ”målbilden”
• Inga specifika kostnader/avgifter för ÖT anges
2018-06-18
Sidnummer 10

11. Definitioner
• Den vetenskapliga monografin, boken och antologin
– ”Bok”, ”monografi” och ”vetenskaplig monografi”
– Avgränsning: ”Den vetenskapliga, sakkunniggranskade monografin/antologin, främst
inom humaniora (och samhällsvetenskap)”
– Avhandlingar diskuteras men står ej i fokus
• Vad innebär sakkunniggranskning?
– Arbetsdefinition ”Sakkunniggranskning = det finns en redaktör som har valt en
extern sakkunnig granskare”
– Internationell jämförelse
– Hos förlag och universitetsförlag?
– Kriterium
• Open Access/Öppen tillgång
– Internationellt knutet till peer review
• Vad innebär statsfinansierad forskning?
2018-06-18
Sidnummer 11

12. Utmaningar
• Svenska publiceringsmönster
– Lärosäten
– Ämnesvis
– Humaniora kontra övriga vetenskapsgrenar
– Internationellt
• Den svenska förlagsmarknaden
– Utgivning
– Finansiella förutsättningar
– ”Förlagstyper”
– Internationell jämförelse (BPC, OA-fee, ”profit margins”)
– Norska listan?
2018-06-18
Sidnummer 12

13. Ytterligare aspekter
• Nuvarande kontra framtida bokmarknad och publiceringslandskap
• Generationer av forskare och synen på boken
• Varierande förutsättningar för discipliner (och lärosäten)
• Prestige kontra krav på ÖT
• Diskrepans mellan forskare och andra stake-holders i synen på ÖT
– ”Värdet av öppen tillgänglighet långt ifrån självklart för forskare” (Hammarfelt)
– 87% inom bibliotek anser ÖT strategiskt mycket viktigt, 6,3 resp. 0% av forskare
(EUA Survey, 2018)
2018-06-18
Sidnummer 13

14. Rapportdiskussion
• Incitament för forskare
– Synligheten ökar
– Spridningen ökar
– Användningen ökar (fler citeringar, fler nedladdningar)
– Försäljningen ökar?
– Krav från finansiärer, lärosäten och regering
• Barriärer
– Prestige
– Kostnader och finansiering
– Misstänksamhet/okunskap
– Forskares invanda mönster
2018-06-18
Sidnummer 14

15. Rekommendationer (för diskussion)
– Regeringens krav: omedelbar ÖT
Vi laborerar med…
– Embargo, grön OA, bokversioner etc?
– Rekommendera finansiellt stöd?
– Rekommendera informationsinsatser?
– Rekommendera nya publiceringskanaler?
2018-06-18
Sidnummer 15

16. Våra frågor
• Är den svenska bokmarknaden ett problem?
• Kommer det finnas underlag för att monografin ska undantas generellt krav?
• Vilken ”stake-holder” måste anpassa sig?
2018-06-18
Sidnummer 16