Successfully reported this slideshow.

Projekt Synliggör bibl träff 090420

888 views

Published on

  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

Projekt Synliggör bibl träff 090420

  1. 1. SYNLIGGÖR BIBLIOTEKET – IDENTITET, IMAGE OCH PROFIL Gemensam projektträff 1 - Halmstad 2009-04-20 Karen Nowé Hedvall och Anette Eliasson
  2. 2. SYFTE MED DAGEN <ul><li>Synliggör biblioteket – Identitet, image, profil </li></ul><ul><li>Så här långt… </li></ul><ul><li>Kommande aktiviteter… </li></ul><ul><li>Presentation av projektbibliotek </li></ul><ul><li>Projektets kommunikationsforum </li></ul><ul><li>Bibliotekens mål och uppdrag </li></ul><ul><li>Bibliotekarierollen </li></ul><ul><li>Användarstudier </li></ul>
  3. 3. PROJEKTÍDE OCH MÅL <ul><li>Biblioteken i Halland vill arbeta med att medvetandegöra den mångfacetterade verksamhet man erbjuder kommunens invånare i syfte att öka användningen av bibliotekens utbud </li></ul><ul><li>Målgrupp: Användare och icke-användare, vilka? </li></ul><ul><li>Projektidé :Identitet – image och profil </li></ul>Image - bild Profil - riktning Identitet – själv… Vad erbjuder biblioteket? Vilka använder? Inte? Lite? Mycket? Hur uppfattar vi vår identitet? Vilken bild har användare och andra aktörer av bibliotekets erbjudande? Hur stämmer identitet och image ihop? Vilken profil ska biblioteket erbjuda?
  4. 4. PROJEKTET SÅ HÄR LÅNGT <ul><ul><li>Ansökan Kulturrådet skickades in oktober 2008 </li></ul></ul><ul><ul><li>Beviljades (400.000 av sökta 600.000) december 2009 </li></ul></ul><ul><ul><li>Förberedelser januari 2009 </li></ul></ul><ul><ul><li>Kontakt med Bibliotekshögskolan kring projektstöd och utvärdering </li></ul></ul><ul><ul><li>Projektträffar hittills: </li></ul></ul><ul><ul><li>Onsala 2 tillfällen, Vallås 3, Hylte 2, Laholm 1 </li></ul></ul><ul><ul><li>Agenda projektträffar: </li></ul></ul><ul><ul><li>Beskriva verksamhet, användare och andra aktörer i omvärlden för att identifiera identitet. Samla material för beskriva image. </li></ul></ul><ul><ul><li>Hollandsresa – berättelser och bilder </li></ul></ul><ul><ul><li>Projektägarträff: </li></ul></ul><ul><ul><li>Eva-Lotta Stenbäck, Anette Hagberg, Monica Falk, Ann-Christin Magnusson, Anette Eliasson </li></ul></ul>
  5. 5. PROJEKTBUDGET 2009 Projektets kostnader 2009 Projektbibliotekens arbetsinsats 50.000 x 4 = 200.000 Till biblioteken fr projektbudget Upp till 50.000 x 4 = 200.000 Regionbibliotekets arbetsinsats 200.000 Mätningar, användarstudier 125.000 Konsultarvode 125.000 Fortbildning och studieresor 75.000 Konferenser, dokumentation, informationsmat., utvärdering 75.000 Totalt För 2010 kommer 300.000 att sökas för uppföljning… 1.000.000
  6. 6. KOMMANDE AKTIVITETER VÅREN 2009 <ul><li>Fortsatta projektträffar på projektbiblioteken </li></ul><ul><li>Projektägarmöte 3 juni i Vallås </li></ul><ul><li>Synliggör filialen – Filialdag 5 maj i Tvååker </li></ul><ul><li>Gemensam projektträff med föreläsning och projektuppföljning – Halmstad 26 maj </li></ul><ul><li>Observationsstudier i biblioteken. </li></ul><ul><ul><li>Vallås observerar Onsala och tvärtom </li></ul></ul><ul><ul><li>Hylte observerar Laholm och tvärtom </li></ul></ul><ul><li>Användarstudier: Inventera tidigare studier samt göra icke-användarstudie </li></ul><ul><li>Enkät till bibliotekspersonalen i Halland x 2 </li></ul><ul><li>Individuell projektloggbok samt en veckas beskrivning </li></ul><ul><li>Sammanställning av kunskap och erfarenheter </li></ul><ul><li>Projektdokumentation och kommunikation med Region Halland och omvärld </li></ul>
  7. 7. PROJEKTETS FORTSÄTTNING <ul><li>Fortsatta projektträffar enligt överenskommelse </li></ul><ul><li>Beskrivning av identitet och image utifrån inriktning i projektet </li></ul><ul><li>Arbeta fram en lokal profil </li></ul><ul><li>Arbeta med metodutveckling och aktiviteter för att nå och kommunicera vald profil </li></ul><ul><ul><li>T ex arbeta med inredning, skyltning, nya metoder för lässtimulans, strategisk kommunikation, bemötande, webbplats, etc </li></ul></ul><ul><li>Utvärdering och uppföljning av nollmätning våren 2010 </li></ul><ul><li>Lärande utvärdering </li></ul>
  8. 8. PLANERADE AKTIVITETER HÖSTEN 2009 <ul><li>Profilval… </li></ul><ul><li>Användarorientering utvecklas i projekten </li></ul><ul><li>Bemötande och service… </li></ul><ul><li>Regionalt nätverk för att mediera medier </li></ul><ul><li>Det rörliga rummet – december </li></ul><ul><li>Strategisk kommunikation – november </li></ul><ul><li>Digitala tjänster – un-conference december </li></ul>
  9. 9. PROJEKTBIBLIOTEK <ul><li>Laholm – huvudbibliotek samt filialer (integrerade folk/skolbibliotek) </li></ul><ul><li>Hylte – huvudbibliotek samt filialer </li></ul><ul><li>Vallås - filial i Halmstad, integrerat folk/skolbibliotek </li></ul><ul><li>Onsala – filial i Kungsbacka, integrerat folk/skolbibliotek </li></ul>
  10. 10. PROJEKTKOMMUNIKATION <ul><li>Projektträffar – syftar till att diskutera lokala lösningar med processledare från Regionbiblioteket </li></ul><ul><li>Webbaserad kommunikation – webbplats, blogg och ning – syftar till att dela erfarenheter mellan projektbibliotek samt bidra med kunskap och söka kontakter med andra bibliotek i och utanför Region Halland </li></ul><ul><li>Skriftlig projektdokumentation – projektbibliotek, Regionbiblioteket och BHS </li></ul><ul><li>Gemensamma projektträffar </li></ul><ul><li>Inspirationsträffar </li></ul>
  11. 11. BIBLIOTEKENS MÅL OCH UPPDRAG <ul><li>” Folkbiblioteket är organisationer som i hög grad styrs av värderationalitet, vilket innebär att de som arbetar inom organisationen skapar mål och föreställningar tillsammans. Ser man biblioteken som en kulturinstitution eller bildningsinstitution i första hand? Vems kultur och vems bildning lyfts fram? Vilken är bibliotekariens roll, den som erbjuder service eller den som fostrar? Vilken kunskapssyn biblioteket har är viktigt för hur verksamheten bedrivs och upplevs. Den syn som präglar bibliotekets verksamhet, är den som man kommunicerar till sina användare. Om bibliotekens mål förändras, hur förändras de värderingar som biblioteken står för och hur kommuniceras de till användarna?” (Projektansökan, s 3) </li></ul>
  12. 12. FOLKBIBLIOTEK – KOMMUNALA MÅL OCH BIBLIOTEKSPLANER <ul><li>Målrationalitet - Värderationalitet </li></ul><ul><li>Hur styr kommunala mål biblioteksverksamheten? </li></ul><ul><li>Biblioteksplaner: Laholm och snart Hylte. Kungsbacka och Halmstad på gång. </li></ul><ul><li>Bibliotekslagen </li></ul><ul><li>Folk- och skolbiblioteksmanifest </li></ul><ul><li>Barnkonventionen </li></ul><ul><li>Bibliotekarien tolkar målen.. </li></ul><ul><ul><li>(se t ex Det lokala folkbiblioteket – förändringar under hundra år, Joacim Hansson 2005 </li></ul></ul>
  13. 13. ” Organisationers ”hyckleri” – Olika nivåer har olika roller. Nils Brunsson, Handelshögskolan Stockholm Snacka Besluta Göra
  14. 14. Två idealfall: <ul><li>Politiska organisationer </li></ul><ul><ul><li>Snack, Beslut </li></ul></ul><ul><ul><li>Spegla konflikter </li></ul></ul><ul><ul><li>Problem! </li></ul></ul><ul><ul><li>Kritiska, pessimistiska </li></ul></ul><ul><ul><li>Allmän, generalist </li></ul></ul><ul><ul><li>Ineffektiva?? </li></ul></ul><ul><li>Handlande organisationer </li></ul><ul><ul><li>Produkt, handling </li></ul></ul><ul><ul><li>1 ideologi, eniga </li></ul></ul><ul><ul><li>Lösningar! </li></ul></ul><ul><ul><li>Lydiga, optimistiska </li></ul></ul><ul><ul><li>Nisch, profil </li></ul></ul><ul><ul><li>Effektiva? </li></ul></ul>
  15. 15. Vem styr folkbiblioteken – egentligen? <ul><li>Ledare? </li></ul><ul><li>Ledda? </li></ul><ul><li>(Hur) kontrollerar politiska mål och beslut den dagliga verksamheten? </li></ul><ul><li>Folkbibliotek – ”hycklande organisationer”? </li></ul>
  16. 16. PROFESSIONENS ROLL <ul><li>Kamp för att behålla tolkningsföreträdet om vad biblioteket ska innehålla, kampen om ett monopol (60- och 70-tal samt tidigare) </li></ul><ul><li>Professionen låter ”kunderna” bestämma medieutbud och service, ekonomiska argument (från 80-talet utbud och efterfrågan) </li></ul><ul><ul><li>Professionen i dialog med användare, politiker, förvaltning osv (relationsprofessionen, fr 2004) </li></ul></ul><ul><ul><ul><ul><li>(ur Bibliotekarerne, Trine Schreiber, 2006) </li></ul></ul></ul></ul>
  17. 17. FYRA ANVÄNDARDISKURSER <ul><li>Bildningsdiskursen. Användarna behöver hjälp, bibliotekarierna vet vad användarna behöver </li></ul><ul><li>Pedagogisk diskurs, ofta kombinerad med tillgång till IT. Användarna behöver hjälp, kombinerat med tankar om effektivitet och självhjälp </li></ul><ul><li>Informationsteknikdiskursen, en uppfattning om att användarna, särskilt de unga, behöver hjälp att använda IT och medier till det som biblioteket uppfattar sig stå för, ett alternativ </li></ul><ul><li>Informationsdiskursen. Bibliotekarien utvecklar de produkter som användarna efterfrågar. </li></ul><ul><ul><ul><ul><li>(Hedemark & Hedman, 2005, disk. analys facktidskrifter) </li></ul></ul></ul></ul>
  18. 18. RELATIONSPROFESSIONEN <ul><li>För den professionella bibliotekarien i den offentliga sfären gäller att finna en balans mellan de ekonomiska argumenten och professionens kunskaps- och värderingsmässiga intressen. </li></ul><ul><li>Den professionella identiteten skapas i spänningsfältet mellan en efterfrågan av den professionelles bidrag till samhällets utveckling och dennes uppfattning om vad som i praktiken upplevs som arbets- och värdemässigt försvarligt. </li></ul><ul><li>I dialog med brukare, politiker och andra aktörer… </li></ul><ul><li>(Bibliotekarerne, Trine Schreiber, 2006) </li></ul>
  19. 19. KUNSKAP OM ANVÄNDARE - ANVÄNDNING <ul><li>Studier om användares behov av kultur, information, medier, stöd för lärande etc. </li></ul><ul><li>Studier om användares användning av bibliotek, litteratur, internet och andra medier </li></ul><ul><li>Studier om vad användare tycker om bibliotekets verksamhet </li></ul><ul><li>Studier om andra aktörers uppfattningar, t ex politiker, lärare, förskolepersonal etc. </li></ul><ul><li>Studier av samarbeten </li></ul><ul><li>Användares delaktighet genom kontinuerlig feedback, råd, referensgrupper etc. </li></ul>
  20. 20. VAD VET VI OM MEDBORGARNAS MEDIEVANOR? <ul><ul><li>Läser varje vecka: arb ca 37%, högre tjm 63% </li></ul></ul><ul><ul><li>Köpt bok senaste kvartal: arb ca 38%, högre tjm 67% </li></ul></ul><ul><ul><li>Besökt bibliotek senaste månaden: arb ca 20% resp 23% </li></ul></ul><ul><ul><li>Bokläsning stabil över tid </li></ul></ul><ul><ul><li>Biblioteksbesök minskar något varje år för alla grupper </li></ul></ul><ul><ul><li>Högutbildade föräldrar med barn i 7-15 års ålder läser högt för sina barn dubbelt så ofta som låtutbildade. </li></ul></ul><ul><ul><li>Kvinnor läser oftare och mer för sina barn än män </li></ul></ul><ul><ul><li>Bara en liten andel barn är bokslukare, de flesta läser regelbundet, en liten andel läser mycket lite. Fler flickor läser mycket, fler pojkar läser lite. </li></ul></ul>
  21. 21. BIBLIOTEKSVANOR <ul><ul><li>De flesta kommer i kontakt med biblioteket som små… Vad gör att de fortsätter använda? </li></ul></ul><ul><ul><li>De flesta fortsätter inte att använda biblioteket efter skolan, särskilt om de inte studerar </li></ul></ul><ul><ul><li>Men många kommer tillbaka, särskilt om de studerar </li></ul></ul><ul><ul><li>Kvinnor använder mer än män, men marginellt </li></ul></ul><ul><ul><ul><li>Kvinnor gör fler olika saker i biblioteket </li></ul></ul></ul><ul><ul><li>Små bibliotek används mer som lånebibliotek </li></ul></ul><ul><ul><li>Barn använder i första hand hemmabiblioteket, i andra hand kompisbiblioteket, i tredje hand samhällsbiblioteket. Bokbestånden där skiljer sig åt </li></ul></ul><ul><ul><li>9-24 åringar lånar flest nya medier på biblioteket </li></ul></ul><ul><ul><li>Biblioteket fyller ingen viktig roll som mötesplats för ungdomar. De värderar traditionell verksamhet högt. </li></ul></ul><ul><ul><li>Föräldrarnas inställning till kultur har betydelse för ungas användning </li></ul></ul><ul><ul><li>Fler elever med invandrarbakgrund använder biblioteket </li></ul></ul><ul><ul><li>Var femte svensk har utländsk bakgrund </li></ul></ul>
  22. 22. ATTITYDER <ul><li>Politiker är mer positiva än tjänstemän och allmänhet om att man ska satsa på bibliotek </li></ul><ul><li>85% av kommunala beslutsfattare vill att biblioteken ska vara mötesplatser och upplevcelsecentra, mot ca 42% av allmänheten. Allmänheten önskar istället biblioteken som lugna och tysta platser för läsning. </li></ul><ul><li>Biblioteken anses mer viktiga än spännande, inspirerande och moderna </li></ul><ul><li>Nästan 70% av kommunala beslutsfattare anser att bibliotekens verksamhet utvecklats till det bättre under senare år. </li></ul>
  23. 23. VAD VET VI INTE? <ul><li>Hur användarna lokalt ser på och behöver biblioteksservice. Eller skulle önska </li></ul><ul><li>Vilka områden är ”folk” intresserade av lokalt </li></ul><ul><li>Hur olika erbjudanden används i biblioteket </li></ul><ul><li>Vad ökar användning? Motiv till användning, bekvämlighet, utbud motsvarar önskemål och behov, kunskap om erbjudanden. </li></ul>

×