Armens längd - biblioteksplaner i kommunpolitiken. Elisabet Rundqvist

1. Armens längd -
biblioteksplaner i
kommunpolitiken
Elisabet Rundqvist, Krister Hansson

2. Vi ”ringde” 11
kommuner!
 Vi valde ut de 7 mest nyantagna
biblioteksplanerna i helt godtycklig ordning.
 Fyra planer är nyskrivna
 Tre planer är revideringar
 Vi valde ut fem kommuner med de äldsta
planerna.
 Fyra ställde upp på intervju. Alla fyra har en
pågående process som dragit ut på tiden.
7 kommuner är pendlingskommuner
(A2, B4,C7 och B5)
Två landsbygdskommuner (C8, C9)
Två större städer (B3)
(Bild: Nightflyer / Wikipedia)

3. ”Vi tog uppdraget”
• Biblioteket har initierat uppdraget.
– I alla 11 kommuner har biblioteksverksamheten bett om ett politiskt
beslutat uppdrag att skriva ny plan/ revidera befintlig plan.
• Initiativet och medvetenheten om planens tidsintervall ligger på
tjänstemannanivå: bibliotekschef och/eller förvaltningschef
Från nämnden via presidiet, vi fick skriva uppdraget själva.
Uppdraget kommer från bibliotekschefen som formulerade en skrivelse om att få
uppdraget att ta fram en biblioteksplan.
Uppdraget kom från tjänstemännen.
Bibliotekschefen bad om det.
En politisk uppbackning på gränsen till ointresse.
Fotograf Jens Gustavsson/KB

4. Involvera/förankra under processen
Vi frågade:
Hur bedömer du/ni förankringen? (och möjligheterna att involvera under planprocessen)
• Strukturerad process, det finns en modell vi följer.
• Semistrukturerad process, vi försöker involvera andra förvaltningar,
delar av kommunen, professioner.
• Semistrukturerad process, vi försöker involvera civilsamhället,
nationella minoriteter, föreningar, folkbildningen.
• Bibliotekscheferna vill ha med skolorna i planprocessen.
Biblioteksplanen har inte hög prioritet i andra nämnder.
Att ha med politikerna på vagnen är det viktigaste.
Det mest värdefulla i planprocessen är politisk medverkan.
[Politiska] Förankringen är god, men personberoende.
I princip ingen, fanns inte tid att ta in andra delar av kommunen. (revidering)
Förankringen, görs med barn- och utbildningsförvaltningen.
Förankringsprocessen blir tuff i och med att det finns besparingar.
Ingen annan typ av förankring ut åt föreningar eller allmänheten. Tiden avgör,
involverade heller inte barngrupper.
Fotograf Elisabet Rundqvist/KB

5. Textproduktionen
• I fyra kommuner har texten tagits fram i en intern process. Bibliotekschefen
och/eller en arbetsgrupp på biblioteket skriver planen.
• Två kommuner berättar om en arbetsgrupp med folk- och skolbibliotek
gemensamt.
• I två kommuner lämnades textproduktionen om skolbiblioteksverksamheten
helt över till skolsidan.
• En kommun beskriver en arbetsgrupp med biblioteket och andra förvaltningar
i kommunen.
• En kommun berättar om en arbetsgrupp med andra förvaltningar i kommunen
och politiker.
• Remiss av texten? Flera kommuner pratade om att det är önskvärt,
men i den aktuella processen har det inte varit möjligt.
• Två kommuner anger att planen gått på remiss.
Fotograf Anna Guldager/KB

6. Koppling till styrdokument
Vi frågade:
Vilka politiska styrdokument har ni fått i uppdrag att koppla
biblioteksplanen till? (t.ex. andra strategier eller utvecklingsområden)
Kommunerna svarade: Vi har inte fått en politisk beställning på
specifika styrande dokument…
”Gruppen tog själva fram vilka styrdokument som skulle användas. Biblioteksvärlden
är så välstrukturerad så det är enkelt att få fram allt.”
”Det finns inga styrdokument från nämnden, men finns högre upp, finns värdegrunder
och styrdokument. Jag kommer diskutera med min chef så att vi kommer in rätt.”
”.. tagit oss uppdraget. Kopplade till kommunens vision. Den kommunala översiktsplanen
tas fram nu. Biblioteksplanen kopplar till lagen, regionala planen, konventioner etc. ”
”Finns massor av styrdokument, men inte formellt i framtagandet”
Fotograf Anna Guldager/KB

7. Planprocesser som hänger upp sig
Det handlar om faktorn ”omständigheter”
• Väntar in skolbiblioteken, ingen idé att anta en plan som inte
beskriver skolbiblioteksverksamheten.
• Vi har genomfört en omfattande ombyggnad…
• Covid-19 har hindrat vår planerade process
eller faktorn ”politisk instabilitet”
• Politisk oro i kommunen
• Besparingskrav
• Byte av de högsta tjänstemännen i kommunerna
Förvaltningen slutade två gånger, nu försöker vi igen…

8. Fastställande av planen
Av 2019 års biblioteksplaner så var
59% fastställda i kommunfullmäktige.
0
1
2
3
4
5
6
Nämnd Fullmäktige Ej antagen ännu
0 20 40 60 80 100

9. Är det en plan eller en strategi?
Inom den kommunala sfären kan orden ha betydelse. Vad ett styrande dokument
benämns är viktigt, är det en plan eller en strategi?
Orden indikerar en nivå i den kommunala dokument hierarkin.
• Nio kommuner talar om biblioteksplanen som en plan
• Två kommuner talar om sin biblioteksplan som en strategi
Processen att ta fram en mer långsiktig strategi beskrivs av en respondent:
Framtagandet av strategin har en betydligt större involveringsprocess med
medborgardialoger, workshops med användare, flera nämnder etc.
Även den politiska beslutskedjan beskrivs som mer omfattande: dragning i nämnden och hela
vägen upp till kommunfullmäktige.
Det blir många planer/strategier att förhålla sig till: Kommunal, delregional, regional och nationell.
Begreppet plan är en viss nivå, men en biblioteksplan är mer strategisk.
Credit www.gotcredit.com

10. Regional biblioteksverksamhets roll
• Kommunerna/biblioteken äger sin egen process
• Fem kommuner berättade att de erbjudits stöd, men inte behövt det.
• Tre kommuner berättar att de känner att stöd finns utan att ha fått ett konkret erbjudande.
• Två kommuner anger att regionen varit aktiv i planarbetet
• En kommun berättar att de kallades till centrala workshops/kompetensutveckling.
• Regional biblioteksverksamhet bjöd in till gemensamma seminarier i samband med KBs
Träffpunkt biblioteksplaner.
Viktigt att ha de egna kontakterna med politiken, nämnden.
Regionen erbjöd stöd men vi var redan igång, kom in vid fel tid. Har inte nyttjat det.
Har inte känt att det behövs, men om behovet funnits hade vi fått stöd.
Regionbiblioteket höll i workshop och har kopplat till den regionala biblioteksplanen och kulturplanen.

11. Var hämtar kommunerna stöd?
• Bibliotekslagen
Känner mig trygg eftersom det är förankrat i lag och dokument.
Hotar med att de bryter mot lagen. Ett olagligt beslut.
• Nationella biblioteksstrategin
• Biblioteksplan 2.0
• Träffpunkt Biblioteksplaner
• Regionala verksamheten leder workshop
• Regionala verksamheten har kompetensutveckling
• Konventioner o strategier
Stödet måste ligga rätt i tid för att vara användbart.
Fotograf Emil Stenback/KB

12. Stärkta biblioteks
inverkan på planen
och processen
För att kommunen ska kunna söka projektmedel från
Stärkta bibliotek så krävs en aktuell plan eller ett
uppdrag att ta fram biblioteksplan.
• Åtta kommuner anger ”det har varit viktigt, men
inte i planprocessen”.
• Tre kommuner anger att Stärkta-pengarna
påverkade uppdrag/plan i stor utsträckning.
Fotograf Per & Per Fotograf AB

13. Tillitsbaserad styrning och
uppföljning?
• Sex kommuner känner inte till tillitsbaserad styrning och uppföljning.
• Två kommuner svarar att det har diskuterats, men inget har hänt därefter.
• En kommun svarar att det tillämpas i andra delar av kommunen.
• En kommun har infört tillitsbaserad styrning, det har anordnats
utbildning för cheferna som bibliotekschefen deltagit i.
Ja, varit upp på vår LG, men ingen mer fördjupning eller tillämpning.
Vår kommundirektör är positiv. Har inte påverkat planprocessen.

14. Politiken är nöjda med bibliotekets
verksamhet
Politiken har förtroende för verksamheten
Har politikerna varit involverad i processen? Inte mycket, de har stort förtroende för
biblioteksverksamheten, förlitar sig på tjänstepersonernas kompetens.
Förra veckan föredrogs planen i familjenämnden, fick applåder! Nämnden är nöjd
med skrivningarna, tycker att arbetsgruppen lyft fram bra saker.
Trygga med att det är så bra på biblioteket.
Nöjda politiker ger litet engagemang och svag styrning
Bibliotek inte första pucken att springa på. Fungerar så bra att det
inte behöver styras upp.
Fotograf Per & Per Fotograf AB

15. Är armen lång, kort eller lagom?
Flera tar upp att deras politiker inte känner till bibliotekens
breda uppdrag och inte innehållet i bibliotekslagen eller
bibliotekslagens existens.
• Armen är lagom lång - fyra kommuner
Upplägget med att träffa politikerna två ggr det var lagom involvering.
De håller armlängds avstånd. Armlängden precis lagom lång.
Precis lagom avstånd mellan politik och verksamhet.
• Armen är för lång – fem kommuner
Vill att politikerna säger vad och verksamheten hur. Behöver veta
riktning.
Finns ointresse och okunskap bland politikerna så man är rädda att ställa frågor.
Föredrog den för KS arbetsutskott, mest allmänna frågor. Sen gick den igenom i
kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.
Flickr shorturl.at/bxzKL

16. Kommunala biblioteksplaners aktualitet
273
127
11
278
142
10
Aktuella planer (slutår 2018
eller senare)
Startår 2018-2020 Startår 2013 eller tidigare
(gamla lagen)
jun-20
okt-20

17. Biblioteken är drivande kraften
• Biblioteken är drivande part för att få uppdrag och genomföra planprocessen.
• Stor del av planeringen och utförandet ligger hos biblioteken.
• Tidspress försvårar dialoger och förankring.
• Samråd med nationella minoriteter är sällsynt.
• Knepigt att få med skolbiblioteken och skolans huvudmän.
• Nivån för var planen fastställs varierar, nämnd eller fullmäktige.
• Vid behov finns regionalt stöd. Tajmingen för stödet är avgörande.
• Bidrag gör susen! Stärkta biblioteket har varit välgörande även för planerna.

18. 2020-10-22
elisabet.rundqvist@kb.se
krister.hansson@kb.se
TACK TILL INTERVJUBIBLIOTEKEN!