Krister Hansson, Samordnare Kungliga biblioteket

1. Kommunala biblioteksplaner
inriktning: skolbibliotek, MIK
Träffpunkt Biblioteksplaner juni 2020

2. Biblioteksplaner
• 17 § Kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.
• 18 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja
samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala
biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har
utformats och hur de används.

3. Kommunala biblioteksplaners
aktualitet
273
127
11
Aktuella planer (slutår
2018 eller senare)
Startår 2018-2020 Startår 2013 eller tidigare
(gamla lagen)

4. 38 fastställda av fullmäktige
26 beskriver hur de ska följas upp
64 nya biblioteksplaner 2019

5. Skolbiblioteksområdet en anledning till
att upprätta kommunala biblioteksplaner
”Utmaningarna på skolbiblioteksområdet har återverkningar på de till allmänheten riktade
traditionella folkbiblioteksverksamheterna som kommunerna och det allmänna biblioteksväsendets
övriga intressenter också måste förhålla sig till och bemästra.
Det ligger nära till hands att ta behoven av en mer utvecklad skolbiblioteksverksamhet till
utgångspunkt för ett förnyat övervägande av de förslag som väckts att kommunerna skall
upprätta planer för biblioteksverksamheterna.” (DS 2003:66)

6. Utredningen om stärkta skolbibliotek
och läromedel, U 2019:04
• Ska lämna förslag till åtgärder för att stärka skolbiblioteken i syfte att
ge alla elever i grund- och gymnasieskola likvärdig tillgång till
skolbibliotek liksom föreslå hur statens roll bör se ut när det gäller
läromedel i svensk skola.
• Tillgång till bra läromedel och fungerande skolbibliotek har en viktig roll
för elevernas lärande och en ojämn tillgång till dessa kan påverka
likvärdigheten varför arbetet är viktigt även för denna utredning.
• Arbetet ska redovisas november 2020.

7. Biblioteksplanernas längd
3
9
13
28
8
2 1
1-årig 2-årig 3-årig 4-årig 5-årig 6 årig utan slutår
2019

8. Kommuner med halvtidsbemannade
skolbibliotek (64)
21
11
4 1
2
25
ett bemannat två
bemannade
tre
bemannade
fyra
bemannade
fem eller flera
bemannade
Inget
bemannat
2019

9. Jämförelse med studien 2015
45
20
65
75
35
25
20
50
40
25
Identifierar skolbiblioteken i kommunen vid namn eller
via antalsbeskrivningar
Går att utläsa vilken bemanningsgrad som
skolbiblioteken har
Går att utläsa hur samverkan sker mellan skol- och
folkbibliotek
Står det vilken förvaltning/nämnd som ansvarar för
skolbiblioteken
Biblioteksplanerna innehåller några mål eller beskrivna
arbetssätt för skolbiblioteksverksamheten
2015 2019

10. Skolbibliotekens roll i skolan
Procent av lästa planer
47%
56%
34%
Betonar skolbiblioteks
betydelse som pedagogisk
resurs
Betonar betydelsen för att
främja elevernas läsning
Betonar skolbibliotekens
betydelse för elevernas
språkutveckling

11. Skolbiblioteksplanen i relation till
kommunala biblioteksplanen
• Skolbiblioteken omnämns integrerat i den kommunala biblioteksplanen
• Skolbiblioteken omnämns inte
• Skolbiblioteksplanen är en avskild del i den kommunala biblioteksplanen
• Skolbiblioteksplanen är ett separat kommunalt styrdokument

12. Skolbiblioteken omnämns integrerat i
den kommunala biblioteksplanen
Det absolut vanligaste sättet att beskriva skolornas biblioteksverksamhet i de kommunala
biblioteksplanerna. 37 av de 64 genomgångna biblioteksplanerna beskriver det integrerat i
den kommunala biblioteksplanen.
11 av planerna nämner skolbibliotek försumbart eller inte alls.
Viljan finns men många hinder finns också:
”Målsättningen är att bygga upp en fungerande skolbiblioteksverksamhet i
kommunen i samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen som idag äger
frågan”.

13. Skolbiblioteksplanen är en separat del i
den kommunala biblioteksplanen
I 9 av de 64 kommunala
biblioteksplanerna
är skolbiblioteksdelen en
separat del av den
kommungemensamma
biblioteksplanen.

14. Skolbiblioteksplanen är ett separat
kommunalt styrdokument
Att det blev separata planer berodde på olika tidsplaner på de båda förvaltningarna. Uppfattar också att det
från vår sida och även från Utbildning finns ett intresse av att genom två planer (som delvis ”pratar” med
varandra) understryka de olika uppdragen, förenklat, folkbiblioteken tar hand om barnens fritidsläsning och
skolan om den mer instrumentella kopplat till undervisningen. Kan tänka mig att i mindre kommuner och där
skolbibliotek och folkbibliotek ligger under samma nämnd är det en fördel med en plan. Här i Stockholm är
det ju annorlunda och Stadsbiblioteket vill inte ta på sig något kompensatoriskt uppdrag för mindre
bra skolbibliotek. (Martin Hafström, bitr. stadsbibliotekarie Stockholm)

15. Skolbiblioteksplanen är ett separat
kommunalt styrdokument
Det var mest praktiskt eftersom förvaltningarnas arbete inte
låg i fas. Man behöver båda delarna och det är bra om det
blir två separata inom kommunen fast i samma tidsintervall.
Det är bra att ansvaret ligger på rätt förvaltning”.
(Pia Eskola, Biblioteksledare Säters kommun).

16. Medie- och informationskunnighet -
MIK
Möjligheten att
• tillgodogöra sig medier
• förmåga att navigera
• uttrycka sig och skapa eget innehåll
genom bild, ljud och ord
• förmågan att analysera och kritiskt värdera
Definition

17. Planer 2019 - MIK
27 planer av 64 innehåller något om skolbibliotek
kopplat till MIK och nämner
1
1
1
7
10
14
19
Teknik
Förändrade medievärlden
Vidgat textbegrepp
Informationskompetens
Digital kompetens
MIK
Källkritik

18. Mönsterås
Skolbibliotekarien bedriver verksamhet i skolan med fokus på medie- och
informationskunnighet (MIK) samt större läsfrämjande aktiviteter och projekt.
De krav som läroplanerna samt kurs- och ämnesplanerna ställer på att
kunna söka, kritiskt granska och sammanställa information från olika källor
gör att undervisning i medie- och informationskunnighet numera är en av
skolbibliotekariens viktigaste uppgifter.
Åldersgruppen 6-16 år

19. Smedjebacken
• för att informationssökningsprocessen synliggörs som en del av
lärandet och med fokus på att elever utvecklas till kritiska tänkare
som kan undersöka och bedöma olika källors värde och
användbarhet
• eleverna ska ges förutsättning att utveckla en adekvat digital
kompetens som möjliggör en förståelse för den digitalisering som
finns i vardagen
Skolbiblioteket ska arbeta aktivt

20. Säter
Skolbibliotekets uppdrag är att bidra till elevernas måluppfyllelse, genom att stärka elevernas
läs- och språkutveckling samt medie- och informationskunnighet. Till skolbibliotekens
uppdrag hör att stärka elevernas medie- och informationskunnighet och digitala kompetens.
Inom detta område är skolbibliotekariens kompetens en resurs för skolan.
Skolbiblioteken ska, tillsammans med lärarna, utveckla elevernas förmåga att hitta, värdera
och kritiskt granska information, förmågor som blir allt viktigare i dagens mediesamhälle.
Mål:
• Att skolbibliotekarien ses som en resurs i skolans övergripande arbete med medie- och
informationskunnighet. Skolbibliotekarien deltar i planering och verksamhet.
• Att skolbibliotekarie, lärare och andra aktörer samarbetar för att öka elevernas medie-
och informationskunnighet.
• Skolbiblioteket kan användas som en plats för att hantera skolans material inom
medie- och informationskunnighet.

21. Förslag på frågor för
regionala/kommunala diskussioner
• Ska den kommunala biblioteksplanen även innehålla
skolbiblioteken eller ska kommunerna ta fram separata
skolbiblioteksplaner?
• Hur kan folkbibliotek och skolbibliotek samarbeta kring MIK?

22. Kontakt
elisabet.rundqvist@kb.se
kerstin.olsson@kb.se
krister.hansson@kb.se