Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.

LOA 2020 Forskningens förutsättningar vid en reformerad upphovsrätt - öppna licenser i ljuset av EU:s DSM-direktiv

45 views

Published on

Jonas Holm, MarLaw

Published in: Government & Nonprofit
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

LOA 2020 Forskningens förutsättningar vid en reformerad upphovsrätt - öppna licenser i ljuset av EU:s DSM-direktiv

  1. 1. Jonas Holm Jur kand / Senior Associate Forskningens förutsättningar vid en reformerad upphovsrätt - Öppna licenser i ljuset av EU:s DSM-direktiv LOA 2020 Advokatfirman MarLaw
  2. 2. Disposition 1. Bakgrundskontext 2. Nyheter och syftet med direktivet – har oron för internets frihet varit befogad? 3. Text- och datautvinning enligt direktivet 4. Effekterna för kollektiv rättighetsförvaltning 5. ”Länkskatten” och ”censuren” – Utvidgade rättigheterna för pressen och nya skyldigheter för onlineleverantörerna 6. Processen med att implementera direktivet i svensk lag 7. Creative commons och öppna licenser 8. Plan S 9. Publicering med öppen tillgång och den akademiska friheten
  3. 3. Bild: Moderata ungdomsförbundet
  4. 4. Lagstiftningsprocessen Omfattande invändningar Protester Bild: Wikipedia, https://en.wikipedia.org/wiki/File:Copyright_DSM_Council_Vote.svg
  5. 5. Lagstiftningsprocessen Omfattande invändningar Protester Resultatet: 86 skäl, 32 artiklar Direktiv (EU) 2019/790 Bild: Wikipedia, https://en.wikipedia.org/wiki/File:Copyright_DSM_Council_Vote.svg
  6. 6. InfoSoc-direktivet, 2001/29/EG Uthyrningsdirektivet, 2006/115/EG Följerättsdirektivet, 2001/84/EG Direktiv om satellitsändningar och vidaresändning via kabel, 93/83/EEG Datorprogramsdirektivet, 2009/24/EG IPRED-direktivet, 2004/48/EG Databasdirektivet, 96/9/EG Skyddstidsdirektivet, 2011/77/EU Orphan Works-direktivet, 2012/28/EU Direktiv om kollektiv rättighetsförvaltning, 2014/26/EU Förordning och direktiv om implementering av Marrakech-fördraget, (EU) 2017/1563 och (EU) 2017/1564 Portabilitetsförordningen, (EU) 2017/1128 Bernkonventionen Romkonventionen TRIPS-avtalet WIPO-fördragen Beijing-fördraget Marrakech-fördraget ( )
  7. 7. En digital inre marknad - Nya EU-kommissionens politiska program 3. Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern Jag vill att Europa ska bli ambitiösare genom att ta tillvara de möjligheter som den digitala tidsåldern ger, inom säkra och etiska gränser. Digital teknik, särskilt artificiell intelligens (AI), håller på att förändra världen med en aldrig tidigare skådad hastighet. Den har förändrat hur vi kommunicerar, lever och arbetar. Den har förändrat våra samhällen och ekonomier. ” Ursula von der Leyen
  8. 8. Artikel 3 Text- och datautvinning (TDM) för forsknings- och kulturinstitutioner Artikel 4 TDM för alla andra Osäkerhet efter databasdirektivet och betydelse av ny dataekonomi (jfr. skäl 8 och 11) Ny teknik motiverar omprövning (jfr. skäl 5) Skälig avvägning (jfr. skäl 6)
  9. 9. Artikel 3 Forsknings- och kulturarvsinstitutioner - Absolut rättighet - Laglig tillgång - Forskningsändamål - Tvingande (se art. 7.1) Text- och datautvinning Artikel 4 För alla andra - Generell rättighet - Lagligt tillgängliggjorda verk - Möjlighet för rättighetsinnehavare till opt-out enligt punkt 3? Se även skälen 8-18
  10. 10. Notera att det ej är verk vars skyddstid löpt ut (se skäl 29-43) DSM Direktivet DOLOREM IPSUM DRI Excepteur sint occaecat Digital distansutbildning (se skäl 19-24) Kopior i bevarandesyfte (se skäl 25-29) Artikel 5 Skyddade verk som illustrationer i digitala utbildningsmiljöer Artikel 6 Bevarande av kulturarvet Artikel 8-11 Användning av utgångna verk (”out of commerce”)
  11. 11. 16 § De statliga och kommunala arkivmyndigheterna, de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna och folkbiblioteken har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram, 1. för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål, 2. för att tillgodose lånesökandes önskemål om enskilda artiklar eller korta avsnitt eller om material som av säkerhetsskäl inte bör lämnas ut i original, eller 3. för användning i läsapparater. Exemplar som framställs på papper med stöd av första stycket 2 får spridas till lånesökande. Andra arkiv har rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram, för bevarandeändamål. Detsamma gäller andra bibliotek som är tillgängliga för allmänheten. Upphovsrättsliga undantag och inskränkningar - Vad gäller idag biblioteksverksamhet exempelvis vid digitalisering?
  12. 12. Användning av herrelösa verk 16 a § Bibliotek, utbildningsanstalter och museer som är tillgängliga för allmänheten samt arkiv och institutioner för film- eller ljudarvet får framställa exemplar av litterära verk i skrifter och av filmverk samt överföra sådana verk till allmänheten på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till verket från en plats och vid en tidpunkt som de själva väljer, om 1. verket anses eller har ansetts herrelöst enligt 16 b § och rättsinnehavaren inte har gett sig till känna för användaren, 2. verket ingår i användarens egna samlingar, 3. verket har anknytning till ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ett EES-land) genom att a) om verket har getts ut, den första utgivningen har skett i ett sådant land, eller b) om verket inte har getts ut men sänts ut i ljudradio eller television, den första utsändningen har skett i ett sådant land, eller c) om verket varken har getts ut eller sänts ut, det med rättsinnehavarens samtycke har gjorts tillgängligt för allmänheten i ett sådant land av en användare som avses i denna paragraf och det rimligen kan antas att rättsinnehavaren inte motsätter sig förfogandet, 4. användaren är etablerad i ett EES-land, 5. användarens verksamhet inte bedrivs i vinstsyfte och, när det gäller institutioner för film- eller ljudarvet, institutionen utsetts av det allmänna att förvalta film- eller ljudarvet, 6. förfogandet sker för att uppnå mål som rör användarens uppdrag i allmänhetens intresse och, i fråga om exemplarframställning, för att digitalisera, indexera, katalogisera, bevara, restaurera eller överföra verket till allmänheten, 7. intäkterna från förfogandet uteslutande syftar till att täcka kostnaderna för att digitalisera och överföra herrelösa verk till allmänheten, och 8. rättsinnehavare som är kända anges. Herrelösa verk
  13. 13. Skol –och utbildningsavtalet 15 / 15 –regeln Gäller nu även spridning i digital form i sluten krets Avtalslicenser
  14. 14. DSM Direktivet DOLOREM IPSUM DRI Excepteur sint occaecat Artikel 12 Utsträckt kollektiv licensiering Artikel 18-21 Skälig ersättning, transparens, alternativ tvistlösning m.m. i upphovsrättsliga avtal Tillräckligt för en jämvikt i branschen? Tvistelösning -hur? Modeller för att praktiskt hantera distribution av ersättning? http://copyrightblog.kluweriplaw.com/2019/06/25/the-new-copyright- directive-collective-licensing-as-a-way-to-strike-a-fair-balance-between- creator-and-user-interests-in-copyright-legislation-article-12/
  15. 15. Artikel 12 Kollektiv licensiering - Initiativ från bl.a. Sverige Om licensiering Artikel 18-21 - Ersättning (art 18, skäl 72-73) - Transparenskrav (art 19, skäl 74-77) - Avtalsanpassningsmekanism (art. 20, skäl 78) - Tvistlösningsmekanism (art. 21, skäl 71) - Rätt att återkalla överlåtna rättigheter i vissa fall (art. 22, skäl 80) Se även skälen 44-50 för artikel 12
  16. 16. ”En fri och pluralistisk press är avgörande för att säkerställa kvalitetsjournalistik och medborgarnas tillgång till information. […]” Skäl 54 DSM Direktivet DOLOREM IPSUM DRI Excepteur sint occaecat Human Rights Watch, Reporters Without Borders m.fl. Allt måste ”clearas” med jurister? Artikel 15 (f.d. art. 11) ”Länkskatten”
  17. 17. Artikel 15 – Presspublikationer - Ny närstående rättigheter vid onlineanvändning - Gäller ej privat/icke-kommersiell användning - Gäller ej hyperlänkning/korta utdrag Se även skäl 54-59 p. 1 - Gäller inte mellan rättsinnehavare/auktoriserade användare - Rättigheten gäller i två år - Även upphovspersoner ska få lämplig andel p. 2 p. 4 p. 5
  18. 18. ”De senaste åren har onlinemarknaden för innehåll blivit mer komplex. Onlinetjänster för delning av innehåll som ger tillgång till en stor mängd upphovsrättsskyddat innehåll som laddas upp av användarna har blivit viktiga källor för tillgång till innehåll online. […]” Skäl 61 DSM Direktivet DOLOREM IPSUM DRI Excepteur sint occaecat Slutet för internet? ”Meme-dödaren” Artikel 17 (f.d. art. 13) ”Internetfilter”
  19. 19. Så – vad händer nu? DSM-direktivet träder ikraft inom två år, senast den 7 juni 2021 Implementering utreds internt, färdigt innan sommar 2020 Samrådsdialog, över 100 inbjudna parter till möte varje månad Anders Olin (departementsråd), Patrik Sundberg (rättssakkunnig) Proposition vår 2021 Ändringar i svenska upphovsrättslagen innan sommar 2021
  20. 20. Öppen tillgång i DSM-direktivet? Skäl 10 Unionslagstiftningen föreskriver vissa undantag och inskränkningar som omfattar användning för forskningsändamål vilka kan vara tillämpliga på text- och datautvinning. Dessa undantag och inskränkningar är dock frivilliga och inte helt anpassade till användningen av teknik inom vetenskaplig forskning. Om forskare har laglig tillgång till innehåll, exempelvis genom prenumerationer på publikationer eller licenser för öppen tillgång, skulle villkoren i licenserna dessutom kunna undanta text- och datautvinning. Eftersom forskning i allt högre grad utförs med hjälp av digital teknik finns det en risk för att unionens konkurrensposition på forskningsområdet blir lidande, om inte åtgärder vidtas för att komma till rätta med ovissheten om rättsläget när det gäller text- och datautvinning. Skäl 14 Forskningsorganisationer och kulturarvsinstitutioner, inbegripet personer som är knutna till dessa, bör omfattas av undantaget för text- och datautvinning när det gäller innehåll som de har laglig tillgång till. Laglig tillgång bör förstås som att det omfattar tillgång till innehåll baserat på en policy för öppen tillgång eller genom avtal mellan rättsinnehavare och forskningsorganisationer eller kulturarvsinstitutioner, såsom prenumerationer, eller på annat lagenligt sätt. I fall av prenumerationer som tecknats av forskningsorganisationer eller kulturarvsinstitutioner bör till exempel de personer som är knutna till dessa och som omfattas av dessa prenumerationer anses ha laglig tillgång. Laglig tillgång bör även omfatta innehåll som är fritt tillgängligt online.
  21. 21. 16 rekommendationer för öppen tillgång
  22. 22. Berlindeklarationen 2003
  23. 23. Den akademiska friheten i grundlagen Regeringsformen 2 Kap 18 § Alla barn som omfattas av den allmänna skolplikten har rätt till kostnadsfri grundläggande utbildning i allmän skola. Det allmänna ska svara också för att högre utbildning finns. Forskningens frihet är skyddad enligt bestämmelser som meddelas i lag. Lag (2010:1408). Med denna bestämmelse begränsas riksdagens möjlighet att delegera normgivningsmakt, med andra ord krävs det att det är riksdagen som fattar beslut om innehållet i detta skydd. I förarbetena framhöll också regeringen att skyddet för forskningens frihet inte kan vara obegränsat, utan att samhälleliga regler självfallet också ska gälla för forskningen. Därtill måste resurstillgången få sätta gränser för i vilken omfattning som forskning kan bedrivas. ”Ingen kan således i forskningens namn kräva obegränsad tillgång till statens eller andras resurser. Inget av detta är heller vad som åsyftas när forskningens frihet framhålls som den väsentliga basen för kunskapssökandet”, se prop. 1998/99:94 s. 9 f.
  24. 24. Forskningens frihet i Högskolelagen Det är därmed inte så att den allmänna principen om att ”forskningsresultat får fritt publiceras”, som fastslås i 1 kap. 6 § högskolelagen (1992:1434), kan utsträckas till att forskare - till vilket pris som helst - kan kräva forum för publicering på bekostnad av det allmänna.
  25. 25. Advokatfirman MarLaw AB Nybrogatan 11 P.O. Box 3079 103 61 Stockholm Tel: +46 8 23 07 35 Jonas Holm Senior Associate Kontaktinformation Telefon: +46 76 044 09 49 jonas.holm@marlaw.se FRÅGOR?

×