Några perspektiv på barns och ungas litteraturläsning
Djamila Fatheddine, FD Litteraturvetenskap, Universitetslektor i ämnesdidaktik inriktning svenska, IDPP, Göteborgs universitet
Nationella språkbanken och Swe-Clarin – forskningsinfrastruktur i tiden
Läsning, kropp och bildning
1. Läsning, kropp och bildning
Några perspektiv på barns och ungas litteraturläsning
Djamila Fatheddine, FD Litteraturvetenskap, Universitetslektor i ämnesdidaktik inriktning
svenska, IDPP, Göteborgs universitet
2. Den kroppsliga läsningen. Bildningsperspektiv
på litteraturundervisning
• Litteraturläsning i skolan. En analys av kursplanen i svenska och dess
syn på litteraturläsning (Utbildning & Demokrati, 3/2018)
• Litteraturundervisning betraktat ur ett kroppsligt perspektiv.
(FORSKUL, 4/2016)
• ”Man blir så lugn när man läser”. Om kroppen och rummet i läsglada
elevers läspraktiker. (tillsammans med Christina Olin-Scheller)
• Bortom horisonten: Läsning som kroppslig in- och utlevelse
(tillsammans med Catarina Schmidt) (Utbildning & Lärande, 2/2018)
3. • Litteraturläsning tenderar att minska ju högre upp i åldern barn
kommer
• Nedåtgående tendens från 2012
• Läsförståelsen
4. • Motpol till bristdiskursen
• Unga som läser skönlitteratur
6. Bildning - inget enhetligt begrepp
• Bildning, litteratur, kanon
________________________________________________
• Det hermeneutiska bildningsidealet: Människan utvecklas i relation till
andra
• Den hermeneutiska bildningsresan
8. ”Man blir så lugn när man läser”. Om kroppen och rummet i läsglada elevers
läspraktiker.
Bortom horisonten: Läsning som kroppslig in- och utlevelse
• Elever i mellanstadiet
• Intervjuer med läsglada barn
• Tio elever intervjuades
• Läsmiljö
• Varför läser du?
• Hur känns det när du läser?
9. Läsmiljön
• Viktigt att sitta bekvämt
• Säng/fåtölj
”För att jag tycker att det är skönt
men jag gillar liksom inte att ligga
ner och läsa. Jag tycker att det är
skönare att sitta upp men det är
liksom mysigare än att sitta på en
stol.” – Emma
”Jag brukar sitta i min säng
eller i soffan. Helst ska det
vara tyst men det gör inget om
det är lite ljud. Det är mycket
bekvämare och då kan jag
koncentrera mig mer.” –
Miriam
”Mest skulle jag gilla att
ligga i sängen, med en kudde
så här och…bara ligga och
läsa.” – Johan
11. Varför läser du?
Vad är det som sker under läsningen?
”När man läser så
glömmer man typ allt
annat, då blir man lugn.”
- Moa
”Jag lever mig in så att det känns
som att jag är tjejen i boken. Så att
det liksom är mig det handlar om,
så att jag är i hennes ställe.” –
Therese
12. Läsupplevelsernas effekter
”Böckerna liksom ger…de
ger liksom som att man
blir…eller får känslor och
det påverkar mig.” –
Therese
”Jag tror att jag
förändras lite som
person…så här kanske
jag bör vara eller
säga.” – Therese
13. Bildningsprocess
• Upplevelsens och erfarenhetens väg
• Den indirekta erfarenheten
• Litteraturläsning som dialog mellan en själv och omvärlden
• Tolkande och reflekterande läsning
14. • Barns läsupplevelser kan betraktas som en möjlig väg till en påbörjad
bildningsprocess och denna läsning har en kroppslig dimension
• Vikten av att beakta litteraturläsningens kroppsliga aspekter
15. Referenser
Fatheddine, D. (2018). Den kroppsliga läsningen. Bildningsperspektiv på litteraturundervisning. Karlstad: Karlstad University
Studies.
Gadamer, H.G. (1997). Sanning och metod i urval. Göteborg: Daidalos.
Gustavsson, B. (2017). Bildningens dynamik. Framväxt, dimensioner, mening. Göteborg: Bokförlaget Korpen.
Medierådet. (2017). Småungar och medier 2017.
https://statensmedierad.se/publikationer/ungarochmedier/smaungarmedier2017.2343.html
Nussbaum, M. (1997). Cultivating humanity. A Classical Defense of Reform in Liberal Education. Cambridge, Massachussets
& London: Harvard University Press.
Persson, M. (2015). ”Att läsa runt omkring texten. Om läspraktikernas mångfald, kritisk paranoia och litteraturdidaktiska
glapp”. I : M Jönsson & A. Öhman. (Red.). Litteratur och läsning: Litteraturdidaktikens nya möjligheter. Lund:
Studentlitteratur.