1.
Lägesrapport av samordnare och
Fil Dr Angela Zetterlund.
Linnéuniversitetet - Växjö/Kalmar
Presentation vid Nätverksträff och
Digimeet 2013-05-08
Obs får inte citeras

2.
• Utbildningsbakgrund, Fil lic , Fil dr Biblioteks- och informationsvetenskap,
Examen från Göteborgs Universitet, Samhällsvetenskaplig fakultet.
• Institutionell kontext idag LNU, nybildade fakulteten för Konst och humaniora
(media och kommunikation, Biblioteks- och informationsvetenskap, historia,
litteratur, musik, språk m fl.)
• Kompetensområde: Utvärderingsteori, kultur- och informationspolitik, biblioteks-
och informationsfrågor
• Hur kom vi in på digitaliseringsspåret på Linnéuniversitetet?
• - ett lärosäte med stark lokal och regional förankring
• - ett aktivt och nära samspel mellan organisationsliv och
• utbildning
• - en stark koppling till professionsområdenas utveckling
• Varför är det bra att universiteten kommer in, om inte förr, så nu ?

3.
• Det händer mycket nu
• IT-politiken idag: bred ansats, expansiv och ganska
pådrivande, uppfattas som mobiliserande : stark på ett
retoriskt plan, lite otydlig i sin implementering/organisering
• Exempel på initiativ och aktörer som existerar parallellt:
Digitaliseringskommissionen; e-delegationen;
användningsforum; signatärsforum etc
• Vart kommer frågan om digital delaktighet och innanförskap in
i sammanhanget? Ett av fokusområdena vid sidan av
• Vilken är dess roll och tyngd idag: under formulering
• Vilka är de viktiga aktörerna i det här sammanhanget idag

4.
• Kartlägga på en övergripande nivå, vilka frivilliga initiativ som
idag arbetar med att öka den digitala delaktigheten
• Beskriva hur dessa arbetar med fokus på målgrupp, mål,
metod, organisation och eventuella samarbetsformer med
andra organisationer och aktörer
• Beskriva goda exempel och deras framgångsfaktorer
• Studera vilka målgrupper, beaktande av ålder och kön, som
nås av olika initiativ och vilka som är svårare att nå, samt
• Ge förslag på eventuella åtgärder som kan bidra till att nå de
målgrupper som idag inte nås av olika insatser

5.
• Del A : Organisationernas erfarenheter, institutionella
villkor för att skapa digital delaktighet
• Del B: Metaanalys av befintliga rapporter och indikatorer
• Del C: Vetenskaplig problematisering av viktiga begrepp
och perspektiv av betydelse på sikt
• Del D: Goda exempel på framgångsrika satsningar

6.
• Fallstudiestrategin – med fokus på att gå lite djupare med
hjälp av ett avgränsat fall 2010-ff
• Materialinsamlingssätt, min empiriska bas
• - intervjuer och samtal – enskilt och i grupp (ca xx st)
• - studera befintlig statistik, uppföljningsdata
• - studera befintlig dokumentation, planer, direktiv, projektrapporter
från case och casekontext
• - webbinformation, hemsidor och länkar
• Analytiska perspektiv – induktiv-deduktiv-abduktiv
• Vetenskapligt förhållningssätt, men ingen egentlig
forskning
• Avgränsningar : Inte arbetsliv eller skola; inte ordinarie
verksamhet för att öka effektivitet och kvalitet med hjälp
av IT

7.
• En social institutionell utgångspunkt (Berger & Luckman;
March; Bourdieu; Giddens:) = social kontext villkorar våra
fria handlingar, den subjektiva erfarenheten viktig
• Förändring är trög – historiskt uppkomna rutiner styr
• Effektivitetsnorm-legitimitetsnorm
• Ett explorativt perspektiv kräver närhet till det som erfars
och ges mening (vad innebär det för dig? Och dig? Var
och när?)
• Ett kritiskt perspektiv kräver problematisering av de villkor
inom vars ram handlingen sker (den kritiska frågan är:
Vem vinner och förlorar på olika insatser )

8.
• Fyra typer av digital delaktighet
• - Tillgång till teknik och uppkoppling
• - kunskap att använda tekniken ändamålsenligt, uppdatera
och nyttja utbudet som finns
• - förmåga att bruka digitala tjänster och internet på ett sätt
som främjar de egna målen som finns i olika situationer
• - att vara en del av en gemensam digital
samhällsutveckling och höra till i digitala gemenskaper.
• Tre perspektiv på digital delaktighet att problematisera
• - mänskliga rättighetsperspektivet (Fn deklaration)
• - demokratiskt medborgarperspektiv
• - socialt och kulturellt perspektiv

9.
Myndigheterna – PTS, Handisam, Skatteverket mfl
• - starkt fokus på den digitala tekniken (PTS)
• - starkt fokus på något hinder (Handisam)
• - starkt fokus på medborgerlig funktion
(Skatteverket)
Bibliotek & folkbildning (KB, Länsbiblioteken, kommunala bibliotek, Studieförbund &
folkhögskolor)
Frivilligorganisationer ( Tex Rainbow, Stadsmissionen, Seniornet, föreningar etc)
IT & telekom företag, tjänste företag kopplade till media och utbildning
Intresseorganisationer (SKL, FBR, .SE tex)
Digidel, kampanj som blev en nätverksorganisation. Stark koppling till .SE (kansli
och styrning)

10.
• Inte alltid så tydligt klargjorda målgrupper
• Inget gemensamt språkbruk kring olika användargrupper,
brukare (obs Rainbow), deltagare, medlemmar, partners,
kunder, funktionshindrade, medborgare, skattebetalare,
bredbands- och abonnemangsägare och klienter, boende
eller gäster
• Flera kategorier: icke användare - sällan användare
• Äldre, funktionshindrade, personer med
invandrarbakgrund
• Icke användare finns i alla kategorier
• Icke användare räknas som ett problem, men inte alltid

11.
Typ av
aktör/
Aspekt
Myndighet Kommunal
samverka
n
Frivillig-
organisatio
n
IT & telekom
Företag
Nätverk för
digital
delaktighet
Typ av
mål
Konventioner,
Lagar, Direktiv,
Formella
uppdrag,
projektstöd
Kommunal
a
verksamhet
s-planer,
projektstöd
Stadgar,
verksamhets
planer,
projektstöd
Affärsplaner,
vinstmål,
affärsavtal
Verksamhet
s-
planer,tjänst
euppdrag
Målgrupp Medborgare,
nationell nivå
Medborgar
elokal och
regional
nivå
Behövande,
behovs el
intresse-
gemenskap,
Kunder av
digitala
tjänster
Partners
och
eldsjälar
inriktade
mot olika
typer av
stöd och
främjande

12.
Typ av
aktör/
Aspekt
Myndighet Kommunal
samverkan
Frivilligor-
ganisation
IT &
telekom
Företag
Nätverk
för digital
delaktighe
t
Typ av
behov
Digitala
tjänster och
gränsnitt.
Teknisk
infrastuktur,
avtal och
information,
Medborgerlig
a plikter
Kompetens-
utveckling
inom IT,
kunskap om
tekniska
tillämpninga
r,
kommunikat
ion, social
service
social
gemenskap
Basbehov,
Betala
räkningar
Söka
arbete få
tillträde till
basutbud
socialt stöd
kulturell
gemenskap
Användar-
vänliga
tjänster,
förhöjd
servicenivå
Samordnin
g,
kommunika
tion, analys
och
marknads-
föring,
upplysning,
idéspridnin
g bland
partners

13.
Typ av
aktör/
Aspekt
Myndighet Kommun
al
samverka
n
Frivilligor-
ganisation
IT &
telekom
Företag
Nätverk
för digital
Arbets-
sätt
Konstruerande
, funktion
standard,
byråkratiskt,
reaktivt,
professionellt
Informell
samverka
n, kopplad
till projekt,
proaktivt,
semiprofe
ssionellt
Strategiskt,
resursallok
Behovsstyrd
,
Struktur och
informell,
proaktivt
uppsökande
, volontär
egeninsats
Enligt
gängse
företags
praxis,
passivt,
produktion
etc.
Affärsmäss
ig
kvartalsk
Nätverkssk
apande,
relations-
byggande,
opinionsbil
dande,
lobby,
kampanj-
arbete,
proaktivt
Sam-
verkan
Internt
orienterad,
formell
representation
i organ, Digidel
Samspel
bibliotek,
brukar-
medverka
n, lokala
Extern
samverkan,
samverkan
med
kommun,
Genom
affärsförbin
delser, via
företagsnät
och Digidel
Politiska
organ,
media,
partners
från olika

14.
• Lyckats skapa ett gott och varierat (nivåanpassat) utbud
av kurser, digitala tjänster och konkret utformat olika stöd
för olika gruppers behov
• Lyckats få med fler i den digitala utvecklingen gäller
samtliga (sammanställning) Den numerära klyftan
minskar
• Lyckats väl med att skapa en legitimitet och en
efterfrågan på digitala tjänster hos de flesta målgrupper

15.
• It-kompetensen har höjts bland medborgare generellt
• Lyckats väl med att skapa legitimitet i den interna organisationen för
de digitala frågorna, för främjande frågorna
• Ökat samverkan kring delaktighetsfrågor, samverkar med fler och
mer aktivt
• Ökat sin kunskap om andra aktörers roll i det digitala arbetet på olika
nivåer
• Spinn- off effekter – mer kontakter över gränserna, mer resurser till
verksamheten, ökad uppmärksamhet, IT har fått en starkare positiv
laddning (.Se har tex fått en mer positiv laddning av Digidel;
Handisams basverksamhet har fått ett större erkännande genom
delaktighetsarbetet)

16.
• Det finns en känsla av att främjandet inte är tillräckligt
effektivt idag, en osäkerhet om utfall och effekt
• Det saknas ett medvetet förhållningssätt till en
kontinuerlig komptensutveckling, livslångt lärande
• Det saknas tillräcklig kompetens hos handledare och
utbildare, kompetensbrister när det gäller teknik och
tillämpning, men också om pedagogiska verktyg som
stödjer lärande

17.
• Det finns större behov av att placera den digitala delaktigheten
i ett större livsperspektiv, där tekniken är en del av annat
kopplat till individuella livsmål
• Tekniken i sig är inte problemet, utan det att den skall vara
relevant och kunna läras ut till de grupper som behöver
• Dåligt samordnade system skapar frustration
• Osäkerhet på nätet skrämmer äldre, sexism och mobbing
drabbar unga
• Juridiska komplikationer kopplat till vad som kan brukas och
tillgängliggöras

18.
• För lite kunskap om behoven hos de grupper som inte är med
på nätet, behov av både bättre statistisk analys, men också
fördjupade fallstudier av olika grupper för att få mjuk
information- det gäller alla icke användande grupper
• För lite och för otydlig styrning från centralt håll, regering och
andra centrala organ behöver precisera ambitionen mer
• Brist på institutionsövergripande samordning, typ
Digidelnätverket
• Brist på samordning och kommunikation mellan olika nivåer,
exempelvis stat och kommun
• Resurser, möjligen

19.
• Formulera uppdraget tydligare, lägg ut det mer strategiskt
på några viktiga aktörer som idag arbetar framgångsrikt
som te x folkbildning och bibliotek
• Skapa incitament som att en del i varje större IT satsning
även måste beakta risker med eller aspekter av digital
delaktighet
• Kompetensutveckling måste vara kontinuerlig, nu har vi
ett akut behov av kompetensutveckling hos alla
kursledare och utbildare
• Utveckla kunskap, rikta resurser mot tvärvetenskapliga
projekt som inte premieras av forskningsråden idag

20.
• Frågor som blir viktiga framåt är:
• - inte tekniken, inte kapaciteten utan frågor om vad den
digitala delaktigheten handlar om och de sammanhang den
bidrar i
• - fokus på användning viktigt
• -en bättre dialog mellan teknikutvecklare och verksamheter
- Hur kan vi definiera och tydliggöra vad som menas med digital
kompetens (varning) i ett livslångt lärandeperspektiv
- -vilka miniminivåer bör vi säkra åt medborgarna
- - hur för vi in den kunskapen i professionernas självmedvetande
- - hur kan olika utbildningsanordnare samverka i detta
- Hur kan vi öka på medvetenheten om värdet av den digitala
delaktigheten i olika sammanhang
- Etik och sociala spelregler på nätet engagerar många

21.
• Mer tvärvetenskaplig forskning om olika aspekter av digital delaktighet, vad som
är drivkraft och effekter av ökad delaktighet på nätet
• Mer erfarenhetsutbyte mellan ämnes- och professionsområden om vad som
faktiskt görs idag inom olika domäner – här finns stuprör och en längtan efter att
bryta loss vissa frågor
• Öka kvalitetet i utbildningen på högre nivå, genom att de som behöver vara
delaktiga tvingar fram andra och ibland bättre arbetsformer ( tex
presentationsformer, anlyssätten blir mer varierade)
• Problematisera mer på vems villkor den digitala delaktigheten sker
• Hur säkrar vi jämställdhet och värdepluralism i digitala miljöer?
• Utveckla mer kunskap som kopplar samman digitaliseringsfrågorna med andra
viktiga frågor, så att de blir mer integrerade i utbildning och forskning.

22.
• Vad upplever ni i nätverket har varit framgångsrikt med
det sätt som Digidel har arbetat
• Vad upplever ni har varit mer problematiskt med det sätt
som Digidel har arbetet
• Hur kan arbetet fortgå framåt
• När Digidel upphör vad händer då?
• Hur kan ni bidra?