Patrik Sundström

1. Den digitala vägen till
morgondagens vård & omsorg
Patrik Sundström, programansvarig för eHälsa
Center för eSamhället, Avdelningen för digitalisering

2. Agenda
 Nuläge: generella utmaningar för vård och omsorg (=drivkrafter
för ökad digitalisering)
 Exempel på utvecklingslinjer där digitalisering kan bidra till
bättre hälsa, vård och omsorg
 Kort spaning på vad som finns runt hörnet

3. Dagens budskap
 Digitalisering – det handlar inte om ”om”, utan om hur och hur bra
vi gör det
 eHälsa och välfärdsteknologi- verktyg för bättre hälsa, vård och
omsorg
- Ökad trygghet, självständighet och delaktighet för individen
- Bättre arbetsförhållanden för vård- och omsorgspersonal
 Digitalisering är en strategisk ledningsfråga om
verksamhetsutveckling

4. Välfärdssektorn behöver anställa
420 000 medarbetare under
perioden 2010 till 2020.
225 000 nya medarbetare behövs i
vården och omsorgen fram till 2023
om inga förändringar görs i
arbetssätt och bemanning.

5. Att finansiera välfärden år 2035
motsvarar 13 kronor mer i skatt

6. Kvinnor svår ohälsa
Kvinnor måttlig ohälsa
Kvinnor lätt ohälsa
Kvinnor full hälsa
Komprimeradsjuklighet Lancet
Män svår ohälsa
Män måttlig ohälsa
Män lätt ohälsa
Män full hälsa
Befolkningsmuffins
Källa: Institutet för framtidsstudier

7. Kostnader
 Resurserna till vården har under 1970-2010 ökat snabbare än BNP, i princip
i alla länder i OECD
 De totala kostnaderna för hälso- och sjukvård och äldre- och
handikappomsorg ligger omkring 415-420 miljarder kronor
 För landstingen är kostnaderna i genomsnitt fördelade på
- Specialiserad somatisk vård 54%,
- Primärvård 17%,
- Specialiserad psykiatrisk vård 9%
- Läkemedel inom förmånen 9%
 För kostnadsfördelningen mellan olika vårdnivåer är variationerna mellan
landstingen dock stora. Detta gäller särskilt primärvården där skillnaden
mellan de som lägger minst resp. mest varierar mellan 13,6% till 19,7%

8. Förekomst av kroniska sjukdomar
 44 % av befolkningen inkl. var femte person under 20 år har fått minst en
kronisk diagnos de senaste tre åren (25 % har två eller fler kroniska
diagnoser)
 Gruppen står för 80-85 % av sjukvårdskostnaderna
 Personer med två kroniska sjukdomar el. fler står för 50% av kostnaderna
 Per person använder de med kronisk sjukdom 4-6 ggr med sjukvård per
individ än personer utan kronisk sjukdom
 Kronisk sjukdom ligger även bakom en majoritet av kostnader för
ersättning vid sjukfrånvaro

9. Bristande patientsäkerhet
 Omkring 100 000 patienter drabbas av någon form av undvikbar
vårdskada varje år
 Enligt Socialstyrelsen avlider ca 1400 personer varje år till följd av
vårdskador
 De undvikbara vårdskadorna beräknas leda till ca 630 000 extra
vårddygn, vilket motsvarar omkring 5,7 miljarder kr
 Vanligen beror skadorna på dålig hygien och infektioner, felaktig
läkemedelsanvändning, att man inte följt rutiner m.m. – men
många fel begås också på bristande eller otydlig
information och kommunikation

10. Jämlik vård och omsorg
 Fortfarande en utmaning att erbjuda jämlik vård och omsorg
 Kunskapsstöd till medarbetare finns i väldigt olika utsträckning
tillgängligt på ett effektivt och anpassat sätt i mötet med invånare
- Varierande innehåll över landet
- Svåranvända format
- Inte anpassade för ett arbetssätt i en digital kontext
 Avsaknaden av ändamålsenliga kunskapsstöd påverkar
förutsättningarna för en likvärdig vård och omsorg över landet

11. En organisatorisk explosion och större
valfrihet
 Vi har gått från en tid när kommuner och landsting utförde i princip all vård
och omsorg själva, till en situation när vi är mångdubbelt fler organisationer
och professioner som ska samarbeta kring en och samma invånare
- Vissa siffror pekar på att det finns ca 10 000 privata vård- och
omsorgsleverantörer i landet
- I flera landsting står privata leverantörer för 40-60 %
- Exempel: I Stockholm finns, förutom offentliga utförare, ca 3000
privata leverantörer av offentligfinansierad sjukvård
- 900 enskilda utförare i de 130 kommuner som infört valfrihetssystem
(2013)
 Fritt vårdval och ökad valfrihet i socialtjänsten ökar invånarnas rörlighet

12. Människors förväntningar på vård och
omsorg – ”digitalt när det är möjligt,
fysiskt när det behövs”
 Tillgänglighet till vård och omsorg (fortfarande fysisk produktion)
 Självständighet (fortfarande små möjligheter till eget ansvar)
 Trygghet (fortfarande i stor utsträckning genom gamla sätt)
 Personcentrering – att utgå ifrån individens behov och förutsättningar
(”alla” arbetar med det, men sällan hela vägen)
 Vara en aktiv medskapare (fortfarande små möjligheter)
 Hälsofrämjande (fortfarande mycket på gammalt sätt, jfr
konsumentmarknaden)
Inte rimligt 2016 att en person med t.ex. en kronisk sjukdom måste gå till
vårdcentralen för att få ett kvitto på sitt hälsotillstånd

14. Digitaliseringen en nyckel
 Gemensamt för samtliga utmaningar är att digitaliseringen är en
av de centrala nycklarna bl.a. för att
- Effektivisera resursutnyttjandet
- Möta människors förväntningar på tillgänglighet och delaktighet
- Förbättra arbetsförhållanden för medarbetare
- Öka kvaliteten i vård och omsorg
- Nå en mer jämlik vård och omsorg
- Överbrygga de organisatoriska gränserna

15. Exempel på nuläge inom ehälsa
 Medarbetarnas arbetsförhållanden (inlogg, gränssnitt, inga kunskapsstöd etc.)
 En gammal och omodern IT-miljö som påverkar utvecklingstakten
 Information följer inte patientens väg genom vård och omsorg
 Avsaknad av infrastruktur som möjliggör breddinförande av individnära digitala
lösningar för egen monitorering, hälsofrämjande osv.
 Ingen samlad bild av hälsosituationen hos de sköraste (landsting + kommun)
 Ingen samlad bild av patientens aktuella läkemedelsbehandling
 En lagstiftning som utgår ifrån organisation istället för individ (+ ojämlik)
 Finansieringen fortsatt på en blygsam nivå, både enskilt och gemensamt
 Ersättningssystem som motverkar införandet av digitala lösningar/nya arbetssätt
 Förändringsledning, professionskulturer, informatik m.m.

16. Var står vi idag?
 Många insatser pågår och mycket har gjorts, men det stora genombrottet har
ännu inte ägt rum
 Tidigare initiativ på området
- Nationell IT-strategi för vård och omsorg (2006)
- Nationell ehälsa – strategin för tillgänglig och säker
information inom vård och omsorg (2010)
 Flera utmaningar kvarstår, bl.a.
- Informationsförsörjning (rätt info på rätt plats i rätt tid)
- Möta människors förväntningar på tillgänglighet och service
- Medarbetares digitala arbetsförhållanden
- Effektivisera resursutnyttjandet
- En möjliggörande lagstiftning
 Behov av bättre och mer samlad samordning, stöd och styrning

17. Vision ehälsa 2025 – en
överenskommelse mellan SKL och
regeringen
År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att
använda digitaliseringens och e-hälsans
möjligheter i syfte att underlätta för människor att
uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt
utveckla och stärka egna resurser för ökad
självständighet och delaktighet i samhällslivet

18. Utgångspunkter för visionen om ehälsa
 Långsiktig överenskommelse för digitalisering i hälso- och sjukvården
och socialtjänsten (år 2025)
- Omfattar hela socialtjänsten, hälso- och sjukvård och tandvård
 Parterna är regeringen och SKL
 Visionen ska följas av en eller flera handlingsplaner som förtydligar
de insatser som behövs för att visionen ska nås
- Samtal om process, former, tidplan m.m. inledda
- Särskilda insatsområden som pekas ut:
- Lagstiftning – Enhetlig begreppsanvändning - Standardisering

19. Trendspaning
Vård och omsorg
▪ Ökade krav och förväntningar från invånare
▪ Globaliseringen (cross-border care)
▪ Specialiseringen av hälso- och sjukvården
▪ Robotar och välfärdsteknologi
▪ Förskjutningen från hälso- och sjukvård mot
hälsofrämjande insatser och friskvård
▪ Biodata och personligt generad data
▪ Automatiserade bedömningar och bättre
beslutsstöd
Framtiden innebär en förskjutning
inom vård och omsorg mot
specialisering, individualisering och
hälsofrämjande med utökade
informationskällor.

20. Vård, trygghet och service i hemmet
– som stöds av digitala tjänster
Samlat erbjudande till invånare

21. Välfärdsteknik och (e)-hemtjänst
Exempel
Exempel

22. Beräkningar vid införandet av e-hemtjänst
Funktion – Effekt Årlig kostnadsminskning vid
300 användare (tkr)
Meddelandehantering – minskad transport 821
Meddelandehantering – kortare insatstider 348
Meddelandehantering – minskade behov 1565
Bildtelefoni – minskad transport 6981
Bildtelefoni – kortare insatstider 309
Bildtelefoni – minskade behov 1623
Rörlig bildtelefoni – minskad transport 1745
Rörlig bildtelefoni – kortare insatstider 39
Rörlig bildtelefoni – minskade behov 203
Kameratillsyn nattetid – minskad transport 10403 (minskade Co2 utsläpp 16 ton/år)
Kameratillsyn nattetid – kortare insatstider 1869
Kameratillsyn nattetid – minskade behov 0
SUMMA 25906 (- kostnad för e-hemtjänst 5,3 Mkr)

23. Bara drygt var tionde kommun har räknat på kostnaderna för att
bo kvar hemma med teknikstöd i förhållande till kostnaderna
för att bo i äldreboende eller särskilt boende
0%
12
39
50
Ja
Nej
Osäker, vet ej
Ej svar
F8) Har ni inom kommunen räknat på kostnaderna för att äldre ska kunna bo kvar hemma med
teknikstöd i förhållande till vad det kostar att samma personer bor i ett äldreboende/särskilt boende?
45
39
0
16
Politiker Tjänstemän

24. Vård på distans med hjälp av
digitala lösningar

25. Beräkningar från Norra regionen
Införandet av olika lösningar för vård på distans indikerar stora vinster för
ekonomi, miljö och resultat/upplevelse för patienten, exempelvis:
 Hudkonsultationer på distans
- 88 % undvek resa till sjukhus
 Logopedi på distans
- 15 484 sparade resmil för patienter (1.3 mkr), personal minskade sin
restid med 1-3 dagar/månad
 Handrehabilitering på distans
- 238 tillfällen på distans sparade 8231 resmil

26. Ökad tillgänglighet, hälsofrämjande, personcentrerad vård
med hjälp av digitala lösningar

27. Aktiva besluts- och bedömningsstöd
 Besluts- och bedömningsstöd
består av:
Kunskapskällor
+ Individspecifik information
+ Algoritmer
= Rekommendationer

28. Kliniskt beslutsstöd för
strokeprevention (Östergötland)
 Stroke
- 25 000 vårdtillfällen för akut stroke under 2013
- Tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige
- Hälften dör eller får svåra funktionsnedsättningar med omfattande
vårdbehov som följd
- Personer med förmaksflimmer har en förhöjd risk att drabbas och bör
behandlas med blodförtunnande
- Idag råder underdiagnostisering och underbehandling
 Det kliniska beslutsstödet beräknar hur stor risk en patient med
förmaksflimmer har att drabbas av stroke, samt ger
behandlingsrekommendationer

29. Beräkningar från Tandvårds- och
läkemedelsförmånsverket (TLV)
 Det räcker om ca 40 patienter med förmaksflimmer (i ett
landsting av Östergötlands storlek), som annars inte skulle ha
fått blodförtunnande, hittas och sätts på behandling under det
första året för att beslutsstödet ska vara kostnadseffektivt.
 Om fler än 40 patienter får behandling, bedöms det leda till
besparingar för samhället.

30. Landstings och regioners ingång för information
och tjänster för invånare
• 2700 artiklar
• Nyhetsbrev
• Frågefunktion
• Hitta och
jämför vård
• E-tjänster
• Filmer
• M.m.
80 miljoner besök på webben 2015. 5,5 miljoner
telefonsamtal. Men hur tar vi nästa steg?
Virtuell mottagning där patienten gör det mesta
själv?
Inkludera socialtjänsten – EN ingång för
invånare?

31. Vårdcentraler på nätet är bara början

33. Några centrala utvecklingsområden-
Rätt information på rätt plats i rätt tid
 Ett fungerande informationsflöde mellan kommuner och
landsting – vi behöver fatta ett antal strategiska beslut regionalt
och nationellt t.ex. relaterat till
- Informationsutbyte som möjliggör en sammanhållen vård och
omsorg om (NPÖ/motsvarande)
- Aktuell och samlad bild av patienternas läkemedelsbehandling
(NOD/motsvarande)

34. Forts. några utvecklingsområden
 Ökad användning av teknik som ger äldre och personer med
funktionsnedsättning större möjligheter att klara sin vardag (öka
trygghet, självständighet och delaktighet)
- Hur går vi från projekt till reguljär verksamhet?
 Behov av samverkan, stöd och forum för erfarenhetsutbyte kring
- Upphandling, juridik, informationssäkerhet, teknologi,
brukarmedverkan, ekonomi m.m.
 SKL är i startgroparna för att etablera ett
förändringsledningsprogram samt beställargrupp för välfärdsteknik

35. Några sammanfattande ord
 Stora behov av att transformera sättet vi levererar vård och omsorg
 Stora utmaningar i nuvarande informationsmiljöer leder till bristande
effektivitet och skador för patienter och brukare
 Projekt pågår och satsningar görs – men det går för långsamt och är
underfinansierat
 Vi kan inte möta morgondagens utmaningar med gårdagens lösningar –
digitaliseringen ger oss möjligheten att ta större kliv
 Frågorna är för stora för enskilda landsting och kommuner att lösa –
samverkan en förutsättning för framgång
 Behov av en lagstiftning som möjliggör en sömlös informationshantering
med individen i centrum

36. Tack!
Hör gärna av er med frågor och inspel
Patrik Sundström
patrik.sundström@skl.se
08 – 452 70 00