1. Jämställdhet och genus i
järnvägsplaneringen (JämPlan)
Charlotta Faith-Ell
Åsa Aretun
2011-01-13

2. Syfte
Syftet med projektet är att identifiera och utveckla samt testa användbara
metoder för hur genus och jämställdhet bättre ska kunna integreras i
utvecklingen av järnvägssystemet.
Forskare i projektet
Fil.dr Charlotta Faith-Ell, WSP
Fil.dr Lena Levin, VTI
Fil.dr Åsa Aretun, VTI
Fil.dr Susanna Nilsson, WSP

3. Forskningsprojektets upplägg / metod
Etapp I – Explorativ fas
a) kartläggning av existerande metoder
b) analys av två genomförda järnvägsplaneringsprojekt (Svealandsbanan och
Mälarbanan)
c) utveckling av metod för att integrera jämställdhet i järnvägsplaneringen
d) sammanställning av lägesrapport
Etapp II – Implementeringsfas
a) Deltagande vid framställning av förfrågningsunderlag för planeringsprojekt
b) Beställarstöd och projekteringsstöd
c) Utvärdering av modellen
d) Analys av resultat
e) Sammanställning av forskningsrapport.

4. Resultatet av kartläggningen
 Syftet med kartläggningen: att skapa en förståelse av problematiken kring
jämställdhetsintegrering i järnvägsplaneringen
 Svealandsbanan och Mälarbanan
 Jämställdhet finns med i
förfrågningsunderlagen
 Efterfrågas inte av beställaren under
projektets gång
 Antalet kvinnor och män räknas vid
samråden

5. Svealandsbanan
Två utredningar 2007 och 2009
Jämställdhet tas upp som ett av flera projektmål:
 Kvinnors och mäns synpunkter ska ges lika stort utrymme under planeringen.
 Åtgärderna ska bidra till att både kvinnors och mäns transportbehov tillgodoses.
Konsekvensanalys saknas (andra aspekter analyseras t ex kostnader,
tillgänglighet, restid och miljö)
Samlade bedömningen år 2007 (saknas år 2009):
”Utredningsalternativen är likvärdiga avseende jämställdhet.”
Dokumentet beskriver ej hur man kommit fram till denna slutsats. Vidare
saknas en återkoppling till de inledande delmålen rörande jämställdhet.

6. Mälarbanan
Projektmålen
”Kvinnors och mäns synpunkter ska ges lika stort utrymme under planeringen.
Åtgärderna ska bidra till att både kvinnors och mäns transportbehov tillgodo-
ses.”
Robusthetstest ur ett jämställdhetsperspektiv

7. Robusthetstest (I)
Bedömningarna av stationerna längs med Mälarbanan har robusthetstestats
ur jämställdhetsperspektiv. Det är svårt att spekulera i vad som är ett relevant
jämställdhetsperspektiv i ett 2020-perspektiv. Vi har därför i robusthetstestet
anbringat ett tydligt 2007-prespektiv, där vi utgått ifrån dagens kunskap och
förståelse för skillnader i hur män och kvinnor värderar och använder olika
färdmedel. Det ”kvinnoperspektiv” som vi här lyfter fram är i lika hög grad gil-
tigt för en resurssvag och otrygg man som är beroende av kollektiva färdmedel
i vardagen.
Robusthetstesten gjordes enligt en enkel princip där faktorer som anses på-
verka den faktiska och upplevda tillgängligheten för kvinnor i särskilt hög grad
har uppvärderats med en faktor två. De faktorer som har valts ut är baserade
på tillgänglig forskning om kvinnor och mäns resmönster och värderingar.

8. Robusthetstest (II)
Följande antagande har gjorts:
 Kvinnor har i lägre utsträckning körkort och tillgång till bil
 Kvinnor är beroende av att kunna uträtta ärenden i samband med
arbetsresor
 Fäster större vikt vid trygghet

9. Robusthetstest (III)
Robusthetstestet visar att stationen i Sundbyberg har den bästa tillgänglighe-
ten med kollektivtrafik samt även bedöms vara den mest effektiva bytespunkten
med goda omstigningskvalitéer blir resultatet från robusthetstestet att sta-
tionen i Sundbyberg (oavsett höjdläge) får den högsta bedömningen. Den sam-
manvägda bedömningen av Sundbyberg som bytespunkt blir ännu högre då ett
jämställdhetsfokus läggs på bedömningen.

10. Synen på manligt och kvinligt
Jag betraktar människor som människor. Det finns därför inte ett behov av
särbehandling. Två grupper som jag kan se är istället barnhämtare och ej
barnhämtare oavsett kön. Frågan är: tillgodoser vi barnhämtargruppen?
Man skriver män och kvinnor. Det borde vara andra saker utifrån det rollspel
vi normalt sett har.
Kvinnor reser mer kollektivt och män mer med bil – utbyggnad av järnväg
innebär därför att jämställdheten ökar
Robusthetstestet väljer man att peka ut ett så kallat ”kvinnoperspektiv”
 Definieras genom att beskriva ”en resurssvag och otrygg man som
är beroende av kollektiva färdmedel i vardagen”.
 Ett av grundantagandena för bedömningen av bytespunkterna att: ”kvinnor
fäster större vikt vid trygghet”.

11. Problem förknippade med dessa resonemang
1) Ett cirkelresonemang kring kvinnors resor samt
2) En risk att förstärka skillnader

12. Jämställdhetsmålet status i relation till andra mål
Respondenterna anger under intervjuerna att det överskuggande målet för all
infrastrukturplanering är det ekonomiska målet i det övergripande målet för
transportpolitiken vilket anger att:
”Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och
långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i
hela landet.”
Skälet till att man väljer att prioritera det ekonomiska målet är att det inte finns
något värde på jämställdhet eller miljö när man räknar nyttor med ett projekt.

13. Sammanfattning av intervjuerna– brister och begränsningar
 Jämställdhet följs inte upp under projektets genomförande
 Inga krav finns i kontraktet att konsekvensbedöma jämställdhet, det räcker
med att man tar upp aspekten i projektmålen
 Brist på kompetens hos både beställare och utförare
 Jämställdhet är inte ett prioriterat område inom järnvägsplaneringen
 Jämställdhetsmålet har på samma sätt som miljömålen en lägre vikt än det
ekonomiska målet
 Trafikprognoserna utgår från att kvinnor och mäns resmönster och behov ser
lika dana ut vid prognosåret som idag
 Dålig koppling till andra aktörer

14. Sammanfattning av intervjuerna – behov
 Hjälp att bryta ner jämställdhetsmålet till mer konkreta mål – hur det kan
användas i väg- och järnvägsprojekt
 Identifikation av problem – det är oklart vilket problem som ska lösas
 Checklista på aspekter – en lång lista som man får sortera och välja ut ifrån,
som man kan avgränsa från. Det behövs av samma skäl som för MKB
 Exempelsamling
 En dokumentation som redovisar konsekvenserna mellan olika skeden på
samma sätt som med MKB
 Erfarenhetsvärden – ”om det är så här trångt då känner man följande… ”
 Att bristerna i olika modeller tydliggörs och diskuteras
 Tydligare krav i förfrågningsunderlagen vad som förväntas av
jämställdhetsdelen i projektet
 Tydligare krav i förfrågningsunderlaget på kompetens hos ansvarig för
jämställdhetsfrågorna i uppdraget

15. Precisering av jämställdhetsmål inom transportplaneringen
Dagens precisering
•arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar
till ett jämställt samhälle (Näringsdepartementet, 2009).
Precisering i Jämplan
•Jämställt samhälle - politisk prioritering – fyra nationella jämställdhetsmål
(1994-)
•Jämställdhetsintegrering inom staten – verksamhetsanpassa de fyra
jämställdhetsmålen
•Vad ska utredas/prioriteras i utredning? Vilka planeringsunderlag ska tas fram?
Att utreda/planera i förhållande till att uppnå verksamhetsmål på
jämställdhetsområdet

17. Anpassning av de fyra målen till järnvägsplaneringen
1 Jämn fördelning av makt och inflytande
• Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva
samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet.
Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och
genomförandeprocesser i järnvägsplaneringen.
Vad visar forskningen? Planeringsunderlag
2 Ekonomisk jämställdhet
• Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning
och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut.
Järnvägssystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för
män respektive kvinnor.
Vad visar forskningen? Planeringsunderlag

18. Anpassning av målen till järnvägsplaneringen
3) Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
• Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att
ge och få omsorg på lika villkor.
Järnvägssystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och
kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.
Vad visar forskningen? Planeringsunderlag
4) Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
• Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till
kroppslig integritet.
Risker och rädsla att utsättas för könsstrukturerat våld/brott i samband med
tågtransporter och dess negativa återverkningar på mobilitet ska undanröjas.
Vad visar forskningen? Planeringsunderlag

19. 1 Jämn fördelning av makt och inflytande
Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och
genomförandeprocesser i järnvägsplaneringen.
Målet gäller internt i planeringsarbetet och externt gentemot allmänhet och
berörda organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och
remissförfaranden i samband med planeringsprocessen.
Planeringsunderlag
• Analys av sammansättningen i den egna och konsulternas organisation
Notera: 50/50 innebär inte jämställdhet. Vem har vilka poster etc.
• Samråd med allmänheten
Välj aktivt metoder som rekryterar medborgare från olika grupper
Utvärdera samråden:
>40 av det ena könet innebär att samrådet inte lyckats uppnå målet – ska
samrådet kompletteras med någon annan metod?)
Hur och vem kommer till tals?

20. Ekonomisk jämställdhet/Jämn fördelning av det
obetalda hem och omsorgsarbetet ( mål 2 & 3)
• Järnvägssystemet ska bidra till likvärdig tillgång till utbildning och arbete för
män respektive kvinnor.
• Järnvägssystemet ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan män och
kvinnor avseende obetalt hem- och omsorgsarbete.
Utredningar: av vilken tillgång till utbildning och arbete som järnvägsprojektet
kan förväntas bidra med för män respektive kvinnor, hinder och möjligheter
för män respektive kvinnor att nyttja infrastrukturen för tillgång till ett utökat
utbildnings- och arbetsmarknadsutbud i regionen
Planeringsunderlag
• Lokaliseringsanalys av kvinnors och mäns arbetsplatser/utbildning
• Analys arbetstidsförläggning
• Analys pendlingsmönster
• Analys arbeta heltid/deltid – hämta och lämna inom barnomsorg
(tidsvaneundersökningar, omsorgsstatistik)
.

21. 4. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
• Risker och rädsla att utsättas för könsstrukturerat våld/brott i samband med
tågtransporter och dess negativa återverkningar på mobilitet ska
undanröjas.
Planeringsunderlag
• Utredningar av hur trafik- och
bebyggelseplanering i och kring stationsmiljöer
kan åstadkomma befolkade offentliga rum vid
olika tidpunkter på dygnet för att undvika rädsla
och risk att utsättas för könsstrukturerat våld.
• Trygghetsskapande åtgärder avseende den
fysiska gestaltningen av stationsmiljöer,
anslutande parkeringar och hållplatser.

22. Fallstudie
 Simrishamnsbanan
 Skurbron vägutredning

23. Simrishamnsbanan - Krav vid upphandling
Allmän beskrivning av uppdraget
Precisering av uppdraget
Jämställdhet
[..] Detta innebär att det i uppdraget ska genomföras en systematisk analys från
ett jämställdhetsperspektiv av de olika utredningsalternativen. Ett förslag till
angreppssätt som skulle kunna användas är JämKAS Bas. En beskrivning
av denna metod återfinns i dokumentet: JämStöds Praktika - Metodbok för
jämställdhetsintegrering.
Samråd
Samrådet är en viktig del av planeringsprocessen vid vilket det är viktigt att alla
grupper som berörs av projektet både direkt och indirekt bereds möjlighet att
delta. Det är därför viktigt att konsulten i sin planering av uppdraget
identifierar ett arbetssätt där man så långt som möjligt försöker inkludera de
olika grupper som berörs av projektet.

24. Simrishamnsbanan - Anbudsutvärdering
 Krav på TA för jämställdhet:
 Mervärde ges för dokumenterad kunskap i jämställdhetsintegrering i
infrastrukturplanering. Mervärde ges även för tidigare genomförda
jämställdhetsanalyser för infraprojekt.
 Andel teknikansvariga kvinnor resp män
 Andel medarbetare i uppdraget som genomgått någon form av
jämställdhetsutbildning innan upphandlingen
 Planen för jämställdhet värderas utifrån följande kriterier:
 Planen bör vara aktuell, dvs. ej äldre än 12 månader
 Jämställdhetsplanen bör vara upprättad i samverkan med representanter för
arbetstagarna
 För att en jämställdhetsplan ska vara effektiv bör den ha karaktären av en
handlingsplan i vilken mål och åtgärder finns. Detta innebär att kvalitativ
jämställdhet premieras framför kvantitativ jämställdhet (dvs pekar planen på hur
man arbetar med en aktiv jämställdhetsintegrering i företaget jämfört med att
enbart räkna huvuden?)

25. Simrishamnsbanan - Anbudsutvärdering
Konsultens uppdragsorganisation
Organisation och kompetenskrav
Detta innebär att:
 Funktionsansvarig (FA) för jämställdhet måste anges i anbudet.
 FA för jämställdhet ska delta vid projekteringsmöten
 Alla som arbetar mer än 100 timmar i uppdraget måste genomgå Banverkets
jämställdhetskurs (e-learning). FA för jämställdhet måste genomgå kursen.
 Konsulten ska bifoga sin jämställdhetsplan, jämställdhetspolicy,
mångfaldhetsplan eller antidiskrimineringsplan till anbudet

26. Tack!
Charlotta Faith-EllWSP charlotta.faith-ell@wspgroup.se
Åsa Aretun VTI asa.aretun@vti.se
Lena Levin VTI lena.levin@vti.se