1. Referat av Wanna Svedberg.
Wanna.Svedberg@law.gu.se
Transportforum den 11 januari, 2012, Session 5.
Avhandlingsämnet handlar om att analysera hur man med rätten som styrmedel kan uppnå ett jämställt
transportsystem avseende människors vardagsresor?
Transportområdet har genomgått omfattande förändringar under senare tid. En ny målstruktur, nya mål och
ett antal nya trafikverk har inrättats och andra har avvecklats. Jämställdhet är fortfarande ett angeläget och
prioriterat område vilket framgår av gällande transportpolitiska propositionen Mål för framtidens resor och
transporter. I propositionen betonas att en central aspekt av funktionsmålet är att transportsystemet ska vara
jämställt, dvs. likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov så som det kommer till uttryck i
propositionen. Därutöver har det fastställts sex preciseringar som för jämställdhet formuleras; ”att
arbetsformerna, genomförandet och resultaten av transportpolitiken medverkar till ett jämställt samhälle”.
Avhandlingen behandlar följande frågor;
1. Undersöka diskurserna i rätten så som det formuleras i de transportpolitiska propositionerna.
Avhandlingens övergripande teoretiska ram är genusrättsvetenskaplig. Kännetecknande för
genusrättsvetenskaplig forskning är till skillnad mot andra kritiska rättsvetenskapliga perspektiv att den utgår,
som Gunnarsson och Svensson (2009), uttrycker det ”*…+ antagandet att människan som könsvarelse har
betydelse för vår förståelse om världen, den sociala verklighet vi lever i, för hur rätten är uppbyggd och
avgränsad, hur den tillämpas och för hur rättsvetenskapen utvecklas.” Det kritiska förhållningssättet innebär
bl.a. att de föreställningar som omgärdar rätten ifrågasätts genom en kritisk analys av rättens
grundantaganden, begrepp och principer. Vidare är en kunskapsteoretisk utgångspunkt synen på rätten som
socialt konstruerad. Genom att synliggöra de i måldokumentet(n) återkommande beskrivningarna om vad som
uppfattas som problem, orsaker och lösningar till problemet gör det möjligt att tala om en ’uttryckt förståelse’
av ett jämställt transportsystem i rättslig mening.
Avhandlingen fortsatta framställning utgår därefter från dessa diskurser, d.v.s. områden som enligt
propositionerna pekas ut som centrala för transportpolitisk måluppfyllelse.
2. Att analysera om och hur jämställdhet avspeglas i den rättsliga regleringen, inom de områden som utpekas
som centrala för transportpolitisk måluppfyllelse?
3. Att analysera hur ”effektiv” den rättsliga regleringen är utifrån regler som pekar ut vem, vad och hur. D.v.s.
om den rättsliga regleringen medger/främjar ett jämställdhetsperspektiv.
Med effektiv menas regler som pekar ut vem som har skyldighet att vidta åtgärd eller besluta om en åtgärd
samt den som utpekas utöva tillsyn eller kontroll att så sker. Hur-regler har indelats i en formell del och avser
valet av styrmedel (t.ex. genom lag, regleringsbrev, handlingsprogram, delegering till myndigheter som får
meddela föreskrifter etc.) samt en materiell del. Hur, i materiellt avseende, innebär att det på detaljnivå i
"regeln" anges exempelvis hur en avvägning mellan olika intressen skall göras av behörig beslutsfattare.
Exempel på en sådan avvägningsregel är bestämmelsen i Miljöbalken 2 kap. 7 § som anger vad som ska beaktas
vid bedömning av miljöfarlig verksamhet. Vad-regler rör det som ska åstadkommas. Effektiv har i den här
kontexten definierats som liktydigt med förekomsten av alla regeltyper samtidigt.