1. Planering för gående, resultat och
framåtblick
Charlotta Johansson
Luleå tekniska universitet
2. Långsiktiga syftet med planering för
gående
Få fler personer att välja att transportera sig
som gående, och kunna gå säkert och tryggt
året runt
Målet: systematisk förbättring av
förutsättningarna för gåendes förflyttningar
3. Källor:
Planering och utformning för ett ökat gående
•VÄGLEDNING FÖR GÅNGPLANERING - Så skapas det gångvänliga samhället
•Planering och utformning för ett ökat gående - fördjupade studier kring identifierade
problem och hur de kan lösas (etapp 4 och 5 i projektet)
•Att främja gåendet - resultat från en enkätstudie (etapp 3 i projektet)
•Här går man: Gångtrafikanters erfarenheter av gåendemiljön i tre städer (etapp 2 i
projektet)
•Planering och utformning för ett ökat gående : Litteraturstudie, expertseminarium och
trafik- och stadsplanerares syn på utemiljöns förutsättningar för gångtrafik (etapp 1 i
projektet).
Gångbar stad – att skapa nät för gående
•Gångbar stad, Nilsson, L. (2013) Trafikverket och SKL.
GAP-analys planering för gåendet
Underlag till : MÅL OCH INRIKTNING FÖR FoI INOM GÅNG, Nilsson, L., Johansson, C.
(2013). Trafikverket.
4. Resultat: Planering för gående
Visa på gåendets betydelse för förflyttningarna och dess
ändamål, och att gåendet därför borde vara ett normgivande
inslag i planeringen:
•Policy för gående
•Planering för och analys av gående
•Förstå motivet till att gå
•Förstå hindren för att gå
•Olika nivåer i trafikplanering för gående
5. Policy för gående
Att gå är ett transportslag- gång är inte ett särintresse
Glapp mellan visionen och vad man faktiskt planerar
→ Särskilda program för gående: gångstrategi/plan
(se exempel Malmö)
Definiera aktörer som är relevanta för gåendefrågor:
• Vem har kunskap?
• Vem är med och planerar?
• Vem beslutar? Vem bestämmer?
• Vem initierar?
• Inte glömma andra relevanta aktörer:
Alla förvaltningar, politiker, tjänstemän, näringsliv och allmänhet
6. Planering för och analys av gående
Mät och kvantifiera gåendet
Finansiering och planering av gåendeprojekt är svårstuderat –
finns inte tydliga mätningar för att kunna beskriva effekten av
åtgärderna – för att bättre förstå och planera för dess behov
Kvantifiering av gåendet ger underlag för kostnadsmodeller som
underlag för samhällsekonomiska kalkyler
Undersök och visa på kopplingen till andra trafikslag
För transportsättet gång är res-elementen (anslutningsresorna)
viktiga (vilket bör framgå bättre i statistiken)
7. Förstå motivet till att gå
Motiven till att gå: Arbete och skola -Motion &Hälsa -Flanera
-Koppling till kollektivtrafik
Rekreationsgåendet - hälsogåendet kan påverkas mer, beror
på miljön
Nyttogåendet beroende av målpunkterna och avstånd, därför
svårare att påverka
Kom vidare med begreppen färdmedelsval – vägval – målpunkter
– byggd miljö (för gående) genom att studera motivet till att gå
Alltid sant: Säkert och tryggt, med bra vägunderhåll, och
estetiskt tilltalande
8. Förstå hindren för att gå
Skapa möjligheter för att gå, för att man ska gå
överhuvudtaget: utformning och reglering, t.ex. rätt fart i
staden
Förbättra drift och underhåll: komfort, tillgänglighet, färre
singelolyckor
Förbättrad vägvisning
Trygghetshöjande åtgärder för den personliga säkerheten
Motorfordon och cyklister tränger in på ytan för de gående,
eller att de gående går på cykeldelen: förbättra separering av
G och C
9. Olika nivåer i trafikplanering för
gående
Stadsbyggande:
Tex lokalisering av externhandel - lokalisering och stadsbyggande
analyseras utifrån ett gåendeperspektiv
Stadsstrukturen och lokaliseringar, nätet och maskvidden för
gåendet och fotgängare
Den täta staden är viktig men på vilket sätt
Ytbehov:
(gott om) Plats för fotgängare och att denna yta inte inkräktas
av cyklister och tvärt om - ökar med ökande flöde av G och C
10. Olika nivåer i trafikplanering för gående…
Gångytan konkurrerar med andra ytor: park, gemensam yta, och
kvartersmark
Kopplingen till kollektivtrafiken
Detaljerad nivå:
Beakta hur fotgängare ska separeras från cykeltrafiken
Beakta ytjämnhet m.m. ur ett tillgänglighetsperspektiv –även
vinter
Utformningen av korsningspunkter med motorfordonstrafik
avseende säkerhet, trygghet och framkomlighet
11. Framåtblick för gående(t)
Långsiktiga målet
Skapa förutsättningar för en rationell och samordnad
planering för gång som ett eget trafikslag
Kortsiktiga målen
Skapa förståelse för gång som eget trafikslag och att
implementera gång i planeringsprocesserna på lokal och
regional/nationell nivå
12. Framåtblick för gående(t)
1. Implementering och organisation
Planering för gång som ett eget trafikslag är ovanligt och ovant,
erfarenheter saknas.
Nyttja framtaget material och kontinuerliga diskussioner mellan
planerande organisationer på lokal och nationell nivå samt att följa upp
de åtgärder som görs.
Ta vara på från aktuell forskning inom cykel.
Områden för fortsatt FoI kan vara:
-Kartläggning av hur arbetet med och för gång bedrivs idag, hur kan
man arbeta effektivt, överföring av erfarenheter från cykel bland annat
om organisatoriska svårigheter
- Stimulans och demoprojekt, exempelvis hur planera för ”kalla miljöer”,
inkl. drift och underhåll
13. Framåtblick för gående(t)
2. Utveckling av planeringsverktyg
Verktyg behövs för att mäta gåendetrafiken.
Områden för fortsatt FoI kan vara:
-Samlad genomgång, analys och uppföljning av de metoder som finns
för: Alstring, Vägval, Kapacitet, Avvägningar, Nytta.
-Hur ska gång-trafiken hanteras i traditionella fördelnings- och
kapacitetsberäkningsmodeller.
Verktyg för tillgänglighetsstudier finns, men kan behöva göras mer
publika. I arbetet ingår att kartlägga behovet av indata till de olika
verktygen.
-Översyn av GC-kalk. Här behövs sannolikt ny kunskap, vilket får
formuleras i översynen.
- Sammanhängande och enkel metodik för uppföljning av gåendet i en
stad, inom ett delområde eller på en plats.
14. Framåtblick för gående(t)
3. Kunskapsinsamling om gåendets
omfattning
Stora kunskapsluckor när det gäller gångtrafikens omfattning.
Resvaneundersökningar som är tillgänglig och användbar för hela resan.
Nya metoder för insamling av data.
Områden för fortsatt FoI kan vara:
-Analys av genomförda resvaneundersökningar med fokus på enskilda
grupper, delresor och hela resor till fots.
-Utveckling av förenklade metoder. ”Vägkantsintervjuer” ett redskap?
Riktade webenkäter till särskilda grupper eller geografiska områden?
Lokala workshopar med brukare, fokusgrupper?
-Hur påverkar en attraktiv miljö gåendets omfattning?
-Utveckling av indikatorer för planering och uppföljning av gåandet.
15. Framåtblick för gående(t)
4. Särskilda forskningsinsatser
Värderingar av s.k. mjuka faktorer, attityder, beteendefrågor samt
effektsamband.
Områden för fortsatt FoI kan vara:
-Analys av tidsförbrukning och tidsvärden för gående. Hur värderas
restiden i förhållande till avståndet? Hur värderas väntetid (barriäreffekt)?
-Analys av gångavstånd och genhet. Hur stor är toleransen för
avvikelser? Hur påverkas vägvalet av attraktiva miljöer och känslan av
trygghet? Hur påverkas toleransen för avvikelser?
-Fördjupade studier av begreppet ”attraktiva miljöer”. Vilka egenskaper
konstituerar en attraktiv miljö? Hur kan dessa egenskaper värderas i
planeringen? Kartläggning och utvärdering av befintliga miljöer med stöd
av befintliga metoder.
16. Framåtblick för gående(t)
4. Särskilda forskningsinsatser,
fortsättning
Områden för fortsatt FoI kan vara:
-Samordning med cykeltrafiken. När behöver den gående egna ytor?
Hur påverkar skillnaden i egenskaper (hastighet, räckvidd, grupper)?
-Vilka krav ställer den gående på sitt nät i stadens olika delar?
-Etablera riktvärden för buller gentemot gång- och vistelseytor.
-Framtagning av effektsamband för gång.
