1. Transportforum 2010, dag 1, 13 jan 13.00-15.00,
Session 22, Hur kan ITS bidra till utmaningarna inom transportsektorn?
Vad händer i Europa?
Lars Källström, NetPort.Karlshamn
Trögt att realisera ITS i praktiken
Utdrag ur Regeringens proposition 2005/06:160 Moderna transporter
”.....ITS (Intelligent Transport Systems) kräver i hög grad en europeisk samverkan. Det
gäller både för att vidga marknaden för olika produkter och tjänster men också för att
systemen inte skall hindra den fria rörligheten. Det är därför angeläget att Sverige
aktivt medverkar i olika fora för att påverka och utbyta erfarenheter.....”
Intelligenta Transportsystem (ITS) har varit ett ledord i europeisk transportpolitik under
mer än 10 år. Förhoppningen har varit - och är fortfarande - att en bättre exploatering av
IKT skall stödja framväxten av ett effektivare och grönare europeiskt transport system.
Under det senaste decenniet har det också hänt en del, men det handlar i huvudsak om
trafik och inte om transportfokuserade initiativ, dvs om åtgärder där myndigheterna har
ett stort inflytande eller där aktörerna är få, lätt identifierade och resursstarka. Områden
som vägtrafik, vägtransport, närsjöfart och logistik med intermodala transportlösningar
har hittills exkluderats.
Dessa områden kännetecknas av att aktörerna utgörs av en mycket inhomogen grupp
bestående av många små och medelstora företag samt ett färre antal resursstarka
storföretag. Verksamheten är hårt konkurrensutsatt och marknadsdriven. IKT är
otvetydigt viktigt för en effektiv affärsverksamhet. De stora företagen har utvecklat sina
egna system, medan de små och medelstora får anpassa sig så gott de kan.
Medlemsstaterna tvekar att ge Kommissionen ökat inflytande
EU har genom sina ramprogram för FoU satsat stora summor för att stödja aktörerna att
själva utveckla gemensamma lösningar för branschen, men Kommissionen konstaterade i
samband med lanseringen av ITS Action Plan 2009 att utvecklingen går för långsamt och
att det behövs ett ökat offentligt engagemang för att stärka ”den europeiska
dimensionen”. Detta synsätt har tidigare visat sig vara svårt att i praktiken få accepterat
av medlemsstaterna. Utbyggnaden av TEN-T systemet går trögt beroende på de
nationella prioriteringar som görs. Liknande tendenser kan skönjas inom ITS-utvecklingen
där den europeiska samordningen försvåras och fördröjs av nationella intressen och
särdrag, speciellt avseende fysisk och elektronisk infrastruktur.
Piska och morot
Enligt min mening finns det dock ett antal tecken som tyder på att ett paradigmskifte är
på gång. Argumenten för den ovan nämnda ITS Action Plan pekar på ett tydligare fokus
på byggandet av europeiserade system, i motsats till att som hittills arbeta med att
försöka lappa ihop olika nationella eller kommersiella initiativ. Kommissionen ser sig som
en talesman för nyttjarna av ITS, de må vara trafikanter, transportköpare eller
transportörer. Kunden skall stå i centrum och administrativa eller nationella gränser skall
inte tillåtas verka hindrande.
1

2. Målet är naturligtvis att exploatera den potential som finns i ett effektivare europeiskt
trafik- och transportsystem. Kommissionens medel att nå målet består i princip av
direktiv för att tvinga de ovilliga och finansiellt stöd för att övertyga de tveksamma.
Under senare år har emellertid direktiven börjat formuleras så att de ger Kommissionen
mandat att tillsammans med medlemsstater och branschföreträdare att förhandla fram
specifika tekniska lösningar som sedan i kraft av att vara kopplade till standards eller
direktiv blir tvingande.
Intressanta exempel
Utvecklingen kan exemplifieras av t.ex. det s.k. EETS-direktivet1 som skall garantera
interoperabilitet mellan de olika vägtullssystemen i Europa inom 3 år. Andra liknande
direktiv utgörs av:
RIS (Harmonised river information services) för Europeas inre vattenvägar2.
TAF/TSI (Telematic Applications for Freight – Technical Specification for
Interoperability) för järnvägstrafik i Europa3.
och nu senast
Action Plan for the Deployment of Intelligent Transport Systems (ITS) in Europe4
med fokus på vägtransporter och dess gränssnitt mot andra transportslag.
För flygtrafiken pågår arbete med en ny generation trafikledningssystem - SESAR5 och för
den inom-europeiska sjöfarten startade under 2009 initiativet eMaritime för att öka
konkurrenskraften hos närsjöfarten genom ökad användning av IKT.
Logistikperspektivet saknas
Alla dessa initiativ är i huvudsak fokuserade på ett transportslag, vilket är till nackdel för
effektiva intermodala lösningar. EU Kommissionen lanserade i sin ”Freight och Logistics
Action Plan”6 begreppet eFreight. Begreppet står för papperslöst, elektroniskt
informationsflöde kopplat till det fysiska godsflödet. I begreppet ingår funktioner för att
följa godset från dörr till dörr längs transportkedjan oberoende av vilka transportslag som
används. eFreight kräver standardiserade gränssnitt för kommunikation mellan
informationssystemen samt en öppen, robust informationsarkitektur för B2B, A2A and
B2A (”interaction infrastructure”). eFreight kompletterar därmed det pågående,
trafikslagsfokuserade utvecklingsarbetet och lägger grunden för att verkligen
implementera intelligenta godstransportsystem i stor skala i Europa. Vissa viktiga
tillämpningsområden har identifierats, såsom gröna korridorer, varudistribution i tätort
och sjömotorvägar.
eFreight - den felande länken för att realisera ITS
Krav på effektiv logistik driver varuägarnas intresse för ITS, som ställer krav på integration
med varierande samarbetspartners vilket i ökande grad kräver att logistiklösningarna kan
hantera olika kombinationer av transportsystem. I samband med EU-ordförandeskapet
har den svenska regeringen tagit ett initiativ att etablera eFreight som ett begrepp för
elektronisk information i transportkedjan och utarbetat en ”RoadMap” för att etablera
ett europeisk system för e-transaktioner till gagn för transportköpare, -säljare, tjänste-
och teknikföretag och myndigheter.
1
Directive 2004/52/EC with EETS definition into force on 8 October 2009
2
Directive 2005/44/EC
3
Commission Regulation (EC) No 62/2006
4
Communication from the Commission COM(2008) 886 final
5
SESAR: Single European Sky Air Traffic Management Research
6
COM(2007) 607
2

3. Förslaget till eFreight RoadMap baseras på följande vision för ett effektivare, grönare och
säkrare godstransportsystem:
Det skall inte krävas pappersbaserad dokumentation för att planera, genomföra
och följa upp en transport inom EU. Detta skall gälla oberoende av:
o företag
o gods
o transportslag
o lastbärare
o service
o transportkorridor
o ansvarsregler
Administrativa väntetider skall vara noll vid gränspassage inom EU och med
länder där EU har etablerat säkra transportkorridorer.
eFreight-lösningarna skall vara teknikoberoende.
Det ambitiösa förslaget till RoadMap definierar fem arbetsområden som avgörande för
att realisera visionen. Förverkligandet är otvetydigt en lång process, men samtidigt pågår
ett antal olika aktiviteter som visar att utvecklingen redan har inletts.
Arbetsområde Aktuella aktiviteter
Ett standardiserat ramverk för Freightwise (6FP), e-Freight (7FP) m. fl. i
informationsutbyte mellan alla aktörer och samarbete med UN/CEFACT, UBL, CEN, GS1
transportslag
Ett enhetligt frakt-dokument eTIR Carnet och internationell harmonisering av
EUs säkerhetsregler.
Ny EU-studie med rekommendationer för hur
ett gemensamt transportdokument skall kunna
utvecklas.
En gemensam kontaktpunkt (single Flera aktuella initiativ med dessa ambitioner,
window) för samordnade transport- t.ex, e-Customs, SSN (Safe Sea Net), RIS, RTMS-
relaterade administrativa procedurer (one TAF/TSI och EasyWay.
stop shopping).
Harmoniserade procedurer för alla DG TAXUD har utarbetat en Master Plan för e-
transportslag vid alla gränspassager. Customs med erforderligt legalt ramverk och
förslag för interoperabel IKT.
Förenklade och harmoniserade procedurer 7FP-projekt såsom Integrity och Smart-CM,
med erforderlig stödjande infrastruktur för tillsammans med kommersiella aktörers
sakra och effektiva transportkorridorer initiative.
med USA och Asien.
Kan visionen bli verklighet?
Förslaget till Roadmap har överlämnats till den spanska regeringen som förhoppningsvis
kommer att driva frågan vidare under sitt EU-ordförandeskap under det första halvåret
2010 för att sedan lämna stafettpinnen vidare till Belgien. Avgörande för om planen skall
fortsätta att vara ett levande dokument är om ministerrådet ger Kommissionen mandat
att driva frågan. Som framgår ovan pågår redan ett antal aktiviteter, men ett mandat
skulle ge Kommissionen möjligheter att samordna och komplettera. Den ”komitologi-
process” som diskuteras i samband med ITS direktivet kan utnyttjas för konsensus-
byggande och beslut. Införandet av begreppet ”soft infrastructure” i TEN-T revisionen
skulle också kunna innebära att ekonomiska medel blir tillgängliga.
3