1. Hur ska ledning och styrning av transportkorridorer byggas upp?
Maria Öberg
Luleå tekniska universitet
Institutionen för samhällsbyggnad
Avdelningen för arkitektur & infrastruktur
Forskargruppen arkitektur
De transeuropeiska transportnäten i EU (TEN-T) håller på att revideras. EU-kommissionen
den 19 oktober 2011 antog ett förslag som pekar ut ett multimodalt ”core network”, där de
viktigaste transportstråken inom EU ska ingå. Det föreslås också tio transportkorridorer som
ska ligga i framkant för en implementering av core network. För att implementera dessa
korridorer ska europeiska koordinatorer utses och en så kallad ”corridor platform” ska
upprättas för utveckling av respektive transportkorridor. Plattformen ska ha representanter
från berörda medlemsstater och andra lämpliga offentliga och privata aktörer.
Luleå Tekniska Universitet(LTU) är part i transportprojektet Bothnian Green Logistic
Corridor (BGLC), som pågår fram till mars 2014 och är delvis finansierats av EU Baltic Sea
Region Programme. Botniska korridoren är en del av core network, och utgör en del av den
gröna transportkorridoren Narvik-Neapel.
Syftet med de studier som LTU genomför är att ta fram underlag för att utveckla en metodik
för att skapa anpassade managementstrukturer för transportkorridorer.
Metoder som används i arbetet är litteraturstudier, genomgång av andra EU-initiativ och
erfarenheter från liknade projekt, en internationell vetenskaplig studie i samarbete med andra
universitet/institut om management i transportkorridorer, intervjuer med
korridorkoordinatorer på EU-nivå, intervjuer med tänkbara deltagare i en
managementstruktur, samt workshop för att diskutera visioner, mål, uppgifter och mandat för
en managementstruktur.
En första litteraturstudie pekar mot att viktiga faktorer att ta hänsyn till för att skapa en väl
fungerande managementstruktur är att:
• Matcha resurser mot ansvar, samt medvetenhet om att större ansvar innebär större
ansvarsskyldighet.
• Överväga en koordinator.
• Inkludera intressenter.
• Skapa ett starkt ledarskap.
• Skapa förändringar i hur man gör.
• Formalisera överenskommelser.
• Tillse kommunikation mellan intressenter.
• Inkludera både nedifrån- respektive uppifrånperspektiv.
