e-lärande vid LiU - "Jag kan - ge mig bara tid"
•
0 likes•988 views
e-Lärande vid LiU - förutsättningar och utmaningar Anna F Söderström Mini-presentation vid Pedagogikdagarna mars 2019
Recommended
Recommended
More Related Content
What's hot
What's hot (16)
Similar to e-lärande vid LiU - "Jag kan - ge mig bara tid"
Similar to e-lärande vid LiU - "Jag kan - ge mig bara tid" (20)
More from IKT-studion
More from IKT-studion (20)
e-lärande vid LiU - "Jag kan - ge mig bara tid"
- 1. e-lärande vid LiU Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum förutsättningar och utmaningar http://www.liu.se/didacticum http://blog.liu.se/iktstudion Varför pratar jag om detta? I höstas fick jag frågan – vad finns det för infrastruktur internt för att stötta LiU:s strategiska beslut att jobba mer med e-lärande? Vad kan jag som anställd få för stöd? Mer specifikt – hur kan jag som undervisande personal få stöd i att stärka min kompetens? Och min första spontana tanke var något som egentligen varken har med e eller lärande att göra. Det som är den tydligaste gemensamma nämnaren, oavsett fakultet eller vetenskaplig disciplin. Frågan om tid. Vem ska betala för den tid det tar att sätta sig in i, lära sig och uppdatera sig på det sätt som känns lämpligt utifrån yrkesroll och ämnesområde. Och vilken annan del av ens uppdrag måste då offras?
- 2. PEDAGOGISK GRUNDSYN e-lärande vid LiUförutsättningar och utmaningar Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum I min roll som IKT-pedagog vid Didacticum har ”lärande” i ordet e-lärande en stor betydelse. Att prata om lärande och kunskap är alltid spännande, men också en utmaning – hur hittar vi en samsyn kring vad vi menar med det? Vad är lärande för dig? Vad är bra undervisning? Vad är kvalitet?
- 3. ? Piaget Kolb Vygotskij Pavlov Säljö Dewey EntwistleLaurillard Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum PEDAGOGISK GRUNDSYN Aristoteles Dyste Montessori Platon Bloom Key Det har beröringspunkter med så många olika vetenskaper – utöver den vetenskap du själv kommer från vad gäller ämnesområde och ämnets didaktik. Den typ av aktivitet som funkar bäst i din studentgrupp, kanske inte alls funkar inom en annan disciplin. Men jag skulle säga att det underlättar att ha ett liknande språkbruk – även fast jag är väl medveten om att många anser sig vara i första hand biolog, konstvetare, civil ingenjör eller bibliotekarie, läkare – som undervisar, snarare än lärare inom dito områden.
- 4. Av Per Erik Strandberg sv:User:PER9000 CC-BY-SA-2.5 via Wikimedia Commons DIGITAL ANALOG VISUELLTSTÖD BEHÖVERKALIBRERAS ANVÄNDSALDRIG PEERDISCUSSION FLIPPEDCLASSROOM PROBLEMLÖSNINGIGRUPP PEDAGOGISK GRUNDSYN FUNKAR ALLTID! NÖDLÖSNING STUDENTAKTIVASYNKRONAMOMENT LABORATION ANALOG DIGITAL Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum ANALOG Men – med en del gemensamma begrepp går det att fundera över sin pedagogiska verktygslåda, hur underhåller du den, håller den uppdaterad, kalibrerar utifrån den förändring som sker vad gäller digitalisering. Eller så kanske det är ett digitalt verktyg som behöver uppdateras och bytas ut mot en synkron, analog aktivitet. Verktygen är förhoppningsvis valda med studentgrupper i åtanke, vilka är det jag ska möta, hur lär de sig och om jag vill ha ett studentaktivt lärande – hur bygger jag upp mina kurser på ett bra sätt? Vilka aktiviteter är användbara i relation till styrdokument och mål? Vad kan jag dela med kollegor? Och när har jag tid att kalibrera och byta ut verktyg som inte längre funkar?
- 5. DIGITAL KOMPETENS e-lärande vid LiUförutsättningar och utmaningar Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum Hur ska en då veta när det är mer lämpad att köra ett brädspel i undervisning, och när är Minecraft bättre? Ska jag filma sekvenser ur mina föreläsningar eller kan jag kurera och distribuera innehåll som redan finns på YouTube? E:et i e-lärande – hur ska jag veta vilka digitala verktyg som ska användas när? Hur vet du vilka analoga verktyg och aktiviteter som funkar i ett lärande?
- 6. DigComp - ramverk som stöd https://joinup.ec.europa.eu/sites/default/files/document/2017-05/digcomp_brochure.pdf Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum Digital kompetens – i det här sammanhanget, digital kompetens som undervisande personal vid ett universitet. Som stöd för att identifiera vad digital kompetens kan tänkas innebära, lite mer konkret använder jag här EU:s material kopplat till digital kompetens i ett medborgarperspektiv. DigComp – som både delar upp kompetensen i flera delar, och specar vad det kan innebära för aktiviteter.
- 7. http://tpack.org/ Technological Pedagogical and Content Knowledge Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum TPACK Men för att finjustera det ännu mer behöver vi se till hur denna kompetens ska synkas med ett lärande. Ett begrepp som många skolor använder sig av är TPACK. Där är det cirklarnas kärna och gemensamma beröringspunkt som är allra viktigast att utveckla i rollen som undervisande personal. Det finns en del liknande modeller – men det jag är ute efter är att det inte finns en pedagogisk metod som funkar för alla ämnen, ett digitalt verktyg som löser alla problem, det som behöver stimuleras, stöttas är varje lärares – undervisande personal, ska stärkas i teknik – pedagogik – innehåll, på ett sätt som utgör grund för kursdesign som funkar i ett digitalt utbildningsväsende.
- 8. IT-INFRASTRUKTUR VID LIU e-lärande vid LiUförutsättningar och utmaningar Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum 1. IT FÖR KOMMUNIKATION 2. IT FÖR UNDERVISNING Mer om E… Men nu med ett IT. Det här är några tankar om det vi redan har vad gäller infrastruktur för e-lärande, dvs de IT-system som driftsatts, supportas och det går att utbildas i för anställda vid LiU.
- 9. GRUNDUTBUDET för kommunikation Hårdvara Mjukvara Uppstartshjälp IT-utbildningar Digital kompetens som medarbetare vid LiU Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum Zoom AV-teknik Digitala resursenheten Även fast det inte står så specifikt vilken typ av it-system som gäller så förväntas vi använda oss av it för att kommunicera, den struktur som utgör en bas för detta är generell för alla anställda vid LiU. Den består av mjukvara och hårdvara, kompletteras med audio-visuell-teknik (AV) som oftast är knutet till lokaler. De flesta anställda har tillgång till en bärbar dator och/eller en smartphone, det är också allt vanligare att det finns headset, om inte så ingår det oftast som grundutrustning till din smartphone. Till detta finns stöd, utbildningar och möjlighet att boka uppstartshjälp. LiU IT:s utbildningar har ett fokus på de verktyg vi har att tillgå som anställda vid LiU. Det svåra är dock att nå ut till undervisande personal. Särskilt när det gäller nya program, när nya funktioner i LISAM dyker upp. Det är lätt att köra uppdateringar i din dator, det är svårare att få till samma fortbildning av kollegor.
- 10. LISAM IT IKT GRUNDUTBUDET för kommunikation IKT-pedagoger Didacticum Lisam- support IT- utbildningar Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum GRUNDUTBUDET för undervisning Lärplattform Lisam Grund - extra - deluxe-kursrummet Presentationsteknik (inkl visuell kommunikation) TPACK Digital kompetens i relation till lärande Nästa nivå av infrastruktur är den som går att använda både till kommunikation, samarbeten, men även till undervisning. Den digitala verktygslådan består av vår lärplattform LISAM men också de presentationsverktyg som också utvecklats till att erbjuda utökade möjligheter till att skapa visuellt material och ”film” enligt konceptet sätt-ljud-till-din powerpoint. Utöver mjukvara är det viktigaste stödet till den här typen av frågor en kombination av det LiU IT, LISAM och Didacticum och IKT-pedagogerna kan erbjuda. IT- utbildningar kan specialbeställas till en avdelning, idéer går att lyftas och vidareutvecklas med en pedagog från Didacticum. Allt fler resurser ges i synkrona workshops, men alltfler delar utvecklas till att kunna erbjudas som webbutbildningsmoduler. Ett exempel är LISAM inspiration, som utformats av ett antal lärare som jobbat pedagogiskt med de olika funktioner som finns men som många har svårt att ta till sig genom att följa en manual.
- 11. ÖNSKELISTAN e-lärande vid LiUförutsättningar och utmaningar Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum Men att jobba med pedagogisk utveckling (med eller utan e) innebär också att fundera och omvärldsbevaka bortom nuvarande standarder. Vad kommer, vilken typ av studenter möter vi framöver och hur ska vi hålla oss uppdaterade? Att stötta eldsjälar, ligga realistiskt mycket i framkant, det är en svår balansgång, men önskelistan består primärt av det vi borde kunna lösa relativt snart.
- 12. KOLLEGIALT LÄRANDE Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum ÖNSKELISTAN Skapa digitalt multimodalt innehåll Camtasia Rum för produktion En viktig del i att skapa digitalt material är att använda möjligheterna med bild, ljud och video. Att fundera över hur visuella instruktioner går att använda, hur du kan spela in ljud eller animera mer genomtänkt – det är några av styrkorna med den utveckling som skett i våra presentationsverktyg, men också med hjälp av mobila enheter och appar. Men det som är prio 1 och 2 på min önskelista är den om kollegialt lärande – en tillåtande kultur, ett utbyte av erfarenheter, för att få en utvecklingsprocess att ta fart även efter en genomgången handledning eller kurs. Att kompetensutveckla sig som team är oftast mer hållbart över tid, än att en eldsjäl ska skickas på alla kurser för att utgöra ett slags IKT-alibi. Men till detta krävs det jag tjatade om i början: Tid. Tid att prova, utveckla, misslyckas, utvärdera, kalibrera. Till detta skulle jag önska att det blev enklare att få igång ett digitalt skapande med hjälp av surfplatta, pennor och appar – där mycket av skapandet kan ske i en och samma enhet. Som ett komplement vore det också önskvärt med en generell programvara som löste de produktionsutmaningar som ofta uppstår för den som är intresserad: skärminspelning, videoredigering, enklare animation och möjlighet att göra kapitel – och där är Camtasia den programvara jag skulle önska att det gick att distribuera enklare. Idag går det – men varje avdelning/inst behöver ta kostnaden – vilket gör att många drar sig för det. Och sen – icke att förglömma – någonstans att vara, som inte är kontoret. Vi sitter i olika typer av kontor, många i historiska byggnader (Nkpg) med brus och störande ljud utifrån, i öppna kontorslandskap eller som det vi drabbats av på Valla: Någon envisas med att bygga ett helt nytt hus precis bredvid vårt ljud-bås. Det behövs lokaler – och de ska vara utformade att passa enklare produktioner, där lärare själva kan arbeta.
- 13. § Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum ÖNSKELISTAN Och så slutligen – de två viktigaste knäckfrågorna att lösa inför kommande projekt som syftar till alltmer undervisning som sker både online och live. Det är den ständigt återkommande frågan om ersättning – vem ska betala och hur ska vi betala för moment som finns digitalt? Hur ska en tänka kring kursutveckling som syftar till att filma föreläsningar, där t ex gästföreläsare i så fall blir överflödiga framöver? Eller är det synen på föreläsningar som norm i ersättningsmodellerna för undervisning som behöver ses över? Och till detta kommer frågorna kring juridik. Det som varit mest på agendan i diskussioner mellan LiU och fackliga representanter är den om lärares upphovsrätt, men det som kommit lite i skymundan är andra lagområden såsom offentlighetsprincip, förvaltningslag, GDPR och annat som också är av intresse när vi rör oss mot framställan av material på andra sätt än vad nuvarande regler tillåter.
- 14. e-lärande vid LiU Anna F Söderström IKT-pedagog, Didacticum förutsättningar och utmaningar http://www.liu.se/didacticum http://blog.liu.se/iktstudion Men – med detta sagt, slutar jag med den bild jag började. För utan tid, springer rätt många lärosäten om oss vad gäller utveckling av e-lärande.