Bildspel till avsnitt 351 på rikatillsammans.se Det finns ganska mycket stöd för att god finansiell rådgivning är värdefull. Det ger ofta både mer pengar i slutändan och ett bättre välmående i form av t.ex. mindre ekonomisk oro. Problemet är att det även finns stöd för att ganska många rådgivare ger riktigt dåliga råd – inte av ondo eftersom de själva följer dem 🙈. Därav detta avsnitt där vi försöker gå på djupet kring finansiell rådgivning. Jag har varit med om mycket riktigt dålig finansiell rådgivning. Jag har inspelningar med rådgivare från storbanker som jag inte publicerat för att de är ren katastrof med en rimlig avkastningsförväntan på 15% över tid, mot forskningens 5%, tips om en nischfond istället för bred indexfond och så vidare. Det spelar ingen roll om rådgivaren har varit på storbank, nischbank, försäkringsmäklare eller liknande. Jag har i tidigare avsnitt skojat om att när jag suttit på rådgivningsmöten säljmöten så har det känts som att rådgivaren egentligen bara velat veta: Hur mycket pengar har jag? Var har jag dem? Hur stor del av dem kan hen ta över och förvalta debitera avgift på Det är först på senare år när jag träffat rådgivare, som många lämnat den traditionella finansbranschen för att öppna egen låda (för att jobba på sitt eget sätt), som jag noterat att det finns en stor skillnad på rådgivning och rådgivning. Därav detta avsnitt. Man kan nämligen inte dra alla över en kam. Vi har i detta, ganska långa fördjupningsavsnitt, försökt belysa flera aspekter och ge tips, checklistor och andra verktyg för att: Identifiera en god finansiell rådgivare Veta vilken typ av rådgivning som är relevant Undvika de vanligaste fallgroparna och misstagen Kvantifiera värdet en finansiell rådgivare kan bidra med Ha rätt förväntingar och farhågor i relationen med en rådgivare och i slutändan få antingen mer ro och eventuellt även mer pengar. 💰 För tydlighetens skull: vi själva säljer INTE finansiell rådgivning, ingen har sponsrat detta avsnitt och med flit nämner vi inga finansiella rådgivare i avsnittet. Anledningarna är flera, jag tycker nämligen att det är bättre att du lär dig identifiera och hitta en god finansiell rådgivare, istället för att jag säger här är X. Det kan faktiskt vara så att din rådgivare på banken kan vara undantaget som bekräftar regeln och då finns det ingen anledning att byta. Som vanligt ser jag avsnittet som en början på (eller egentligen en fortsättning) på diskussionen kring finansiell rådgivning. Så jag ser fram emot dina tankar och kommentarer. Och nej, även om jag är positiv till finansiell rådgivning och det gör mitt liv enklare, så behöver inte alla rådgivning och kanske inte du, men jag tror att många fler än som köper det skulle ha glädje av det. Hälsningar, Jan och Caroline Mina 10 guldkorn och insikter från avsnittet Nedan följer de guldkorn som jag själv tycker är viktigast från avsnittet: De flesta finansiella rådgivare ger dåliga råd men vet inte bättre. Ben Felix på Rational Reminder bes

1. Finansiell rådgivning:
allt du behöver och borde veta
Avsnitt #351 – checklistor, tips, råd, frågor och mycket mer.

2. Bildspel till avsnitt #351
På bloggen RikaTillsammans finns det kompletterande
material i form av en artikel, en video och ett poddavsnitt.
Sök ”351” på www.rikatillsammans.se för att få
extramaterialet.

3. Ekonomin spelar roll för välmåendet
• Finansinspektionen och folkhälsomyndigheten gjorde i slutet av 2023 en
undersökning där dryg 30% angav att de kände en ekonomisk oro.
• Ett par egna spaningar och teser:
• Även flera av oss som tjänar bra kan från tid till annan känna en stress eller att livet inte
känns lika bra som det borde.
• Forumet är ett bra exempel på oändliga diskussioner kring saker som t.ex. inte spelar en
jättestor roll såsom vilken global indexfond ska jag välja, fondrobot eller inte etc.
• I princip oavsett hur duktig man är så känner man (jag) ett tvivel kring:
• ”har jag tänkt och gjort rätt?” särskilt eftersom det alltid finns en bättre portfölj & brus.
• Tänk om vi har fel förhållningssätt till finansiell rådgivning?

4. En välmående privatekonomi
Idag I framtiden
Trygghet Koll på den löpande ekonomin
Kapacitet att absorbera en
oförutsedd ekonomisk chock
Frihet
Ekonomisk möjlighet att kunna göra
val där jag kan njuta av livet.
På spår att kunna nå mina framtida
ekonomiska mål.
Källa: Consumer Financial Protection Bureu: ”Getting started with measuring financial well-being”, 2019

5. Min egen upplevelse
Första 20 åren inga bra upplevelser av finansiella rådgivare. Kändes mest som
finansiell ”rångivning” 🙈 (shoutout @JFB)
• Hur mycket pengar har du?
• Var har du dem?
• Hur mycket av dem kan jag få?
Spelar egentligen ingen roll om det varit på bank, private banking,
försäkringsmäklare eller liknande. Först när jag träffade rådgivare som ofta driver
egen låda (ofta till följd av en frustration) som jag såg en väsentlig skillnad kring vad
rådgivning faktiskt kan vara.

6. Disclaimer: viktig information
• Det här inte är ett myndighetsavsnitt typ från Finansinspektionen / Konsumenternas eller ett
avsnitt oberoende av oss. Det är mina subjektiva erfarenheter och upplevelser baserat på 20 år på
spelplanen. Det är inte en sanning eller naturlag. Det är starten på en diskussion i communityn.
• Avsnittet är sammanställt på egna upplevelser, allmänna källor, vetenskapliga studier, partsinlagor
från utländska aktörer, samtal med finansiella rådgivare och andra källor som jag bedömer
trovärdiga.
• I forumet har vi en lista med finansiella rådgivare som vi gillar, brukar bolla frågor med och har ett
samarbete med. Ingen av dem nämns här.
• Ingen har betalt oss för detta avsnitt eller påverkat innehållet. Vi säljer erbjuder inte tjänsten
finansiell rådgivning. Vi har inte heller någon stor finansaktör som ägare eller sponsor, detta
avsnitt är gjort tack vare vår Patreon-community.

7. Hyfsat forskningsstöd för god rådgivning
• Den stora frågan: Hur hittar jag en bra rådgivare (och vad är en bra rådgivare)?
• Största problemet inom finans är incitamentsproblemet:
• Så länge någon tjänar olika beroende på vilket beslut du tar, så kan du inte vara säker på att
du får ett objektivt bra råd. T.ex.:
• En rådgivare på Swedbank kommer sällan rekommendera en Handelsbanken fond.
• En rådgivare är många gånger en säljare och i valet mellan sälja en fond med en avgift om
1.4% eller 0.2% så kan man misslyckas 6 gånger och ändå tjäna lika mycket på den 7.

8. Fler problem än incitamentsproblemet
Tyvärr finns det även massor av problem jämte incitament-problemet.
• Rådgivare gör samma beteendemisstag som andra och har helt enkelt inte har en susning
vad de håller på med. 🙈
• T.ex. i en undercover-rådgivning fick jag rådet att förvänta mig 15% årlig avkastning och
50% skulle läggas i en Ny Teknik-fond. 🤯
• Min upplevelse är inte att de medvetet ljuger, tvärtom tror de förmodligen på vad de
säger. En studie Linnainmma (2020) visade att en stor grupp kanadensiska rådgivare hade
exakt samma underprestation som sina klienter (även efter att de slutat arbeta som
rådgivare)…
• De jagade också avkastning, valde det som gått upp, valde dyra och aktiva fonder etc.
Ben Felix beskriver det som: ”Many financial advisors are good people plagued by
misguided beliefs”

9. Tänk om vi använder
finansiella rådgivare på fel sätt?

10. Spaning: ”bättre avkastning”
Många förväntar sig att en rådgivaren ska ge bättre placeringar.
• Myten om ”dolda” specialinvesteringar. 🙈
• Det är INTE svårt att hitta en tillräckligt bra investeringsstrategi – t.ex. hos oss
(#99), Småspararguiden, Bogleheads, RationalReminder m.fl.
• Problemet blir ofta självförtroendet i kombination med nyansskillnaderna
(oändliga diskussioner i forumet):
• Fondrobot eller inte
• En eller flera indexfonder eller inte?
• Faktortilt eller inte? Small-Cap-Value (”SCV”) eller inte?
• Hur stor överexponering mot Sverige (”home-bias”)
• Vad är relevant och ger effekt och vad är det inte?

11. Sidospår: investeringsfilosofi
Antagande i detta avsnitt är att rådgivaren i fråga har en
evidensbaserad investeringsfilosofi baserad på forskning. En variation
på (avsnitt #99):
• Månadsspara regelbundet, långsiktigt och automatiskt i en billig, bred, global
och passiv aktieindexfond eller fondrobot.Balansera risken med ett sparkonto
med insättningsgaranti eller en billig, bred, och valutasäkrad räntefond. Sitt
därefter still i båten.
• Var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad för att om 10-20 år,
sannolikt ha tjänat mer pengar än de flesta. Gå och titta på fotboll.

12. Sidospår: investeringsfilosofi forts.
• En bra fråga till rådgivaren:
• Vilken investeringsfilosofi har du / ditt företag?
• Förvånansvärt många rådgivare/banker/förmedlare har inte en filosofi som
hänger ihop om man skrapar på ytan bortom:
• ”Vi köper billigt och säljer dyrt”
• ”Vi hittar bättre investeringar”
• ”Vi tror på xxx [japanska småbolag]”
• ”Vilket teoretiskt stöd har er filosofi?”
• ”Vad är er edge gentemot andra?”
• Även om du själv inte vet svaren, ta med svaren till forumet så kan vi
hjälpas åt att bena ut det.

13. Sex frågor för att skapa dålig stämning
1. Vad ger bäst odds? Indexfond eller koncentrerad portfölj?
2. Vad tänker du kring SPIVA:s statistik?
3. Vilken är den teoretiska förklaringen till att avkastning för tillgång X
kommer vara högre framgent?
4. Vad tänker du om Morningstars betyg för fonder?
5. Vilken är den vanligaste totalavkastningen för en aktie under dess
livstid?
6. Hur stor andel av enskilda aktier slår index ett snitt år?

14. En bättre fråga
• Det kommer ALLTID finnas en ”bättre portfölj”.
• Och då inte bara när man tittar på utfall i efterhand.
• Vilken strategi – som är tillräckligt bra för mig - kommer jag att
kunna hålla mig till över tid utan att pilla?
• Dvs. det handlar om värdera en kombination av
• Fakta & information – t.ex. RT-forumet, Småspararguiden, konsumenternas,
pensionsmyndigheten m.m.
• Mig själv (tillit, självförtroende, beteende)

15. Utmaningen för många av oss är att
applicera information på oss själva

16. Risken är pill
• Står man inte stadigt i sin – per definition imperfekta – strategi så
kommer man att pilla…
• Man kan kommer t.ex. att:
• lägga till nya tillgångar efterhand som man hör om dem
• tvivla i värderingen av information
• byta indexfonder mot varande (LF vs DNB, Avanza Global)
• ångra sig när man tog rätt beslut men fick ”fel” utfall

18. Vad kostar pillet enligt Dalbar? 😱
Genomsnittlige investeraren mot index över en 30 års period (1 jan 1993 – 31 dec 2022). Dalbar QAIB 2023.
6.81%
9.65%
0%
2%
4%
6%
8%
10%
12%
Genomsnittlige småspararen Index (de 500 största bolagen i USA)
Årsmedelavkastning
721 701 kr
1585 839 kr
- kr
500 000 kr
1000 000 kr
1500 000 kr
2000 000 kr
Genomsnittlige småspararen Index (de 500 största bolagen i USA)
Värdet
av
100.000
kr
Källa: Dalbar QAIB 2023 för perioden 930101 t.o.m. 221231. Jämförelseindex är S&P500. Ingen hänsyn
till USD/SEK-kurs, skatt eller fondavgifter.

19. Vad kostar ”pillet” enligt Morningstar?
”Mind the gap 2023”:
• Fondsparare fick i snitt en avkastning på 6% under de 10 år
som avslutades den 31 december 2022, medan fonderna som
de sparade i hade en total årsmedelavkastning på 7,7% under
samma period. Fondspararna tappade i snitt 1.7% per år till
följd av felaktigt tajmade köp och försäljningar.
• Denna underprestation, eller gap, ligger i linje med de tidigare
fyra rullande 10-årsperioder, där tappet ligger mellan 1.5 och
1.7 procent per år.

20. Svenska pensionsmyndigheten
Fördelning av genomsnittlig årlig värdeutveckling för pensionssparare sedan inträde.
Premiepensionsrapporten 2021.

21. Pill kostar i snitt 10 – 40% av avkastningen
Jämförelse mot jämförbart index:
• Dalbar: ca -29% mot index (ca 1.0 – 3.0% per år)
• Morningstar: ca -22% mot index (ca 1.5 – 1.7% per år)
• Pensionsm.hetenca -35% mot AP7 SÅFA (12,5 vs 9,2)

22. Ofta är man bra först när man är gammal
• Det tar ofta 10 – 20 år för att inse att
• pillande inte bidrar
• gräset inte är grönare på andra sidan
• de bra investeringarna behöver sällan ”säljas”
• media söker klick och uppmärksamhet här och nu
• analytiker har mer fel än de har rätt (och hålls inte ansvariga)
• de flesta rådgivare på bank har inte koll själva (”good people with misguided beliefs”)
• private banking inte är något att ha utan är ofta dyrt och dåligt
• onoterat är kul, men kostar tre gånger det man tror och tar tre gånger tiden man tror och misslyckas i 8
av 10 gånger.
• alternativa investeringar ofta slutar fungera på grund av likviditet
• man själv ofta har otur när man tänker
• det inte finns någon ”bättre” investering där ute
• … (se avsnitt 277)

23. En bra finansiell rådgivare är en genväg
Tänk om målet med en finansiell rådgivare istället är att ha någon som jag kan:
• outsourca min ekonomiska oro, tvivel och ånger till
• ha som bollplank och få en second opinion från
• anförtro och dela min ekonomiska situation med
• Sällan att man vill göra det i forum, till en kompis, säljare på banken eller liknande
• Särskilt inte om beloppen är större och det finns en viss skam (har man mycket pengar så
”får” man ju inte ha ekonomiska problem)
• Använda för att sålla i ”bruset” och andras agendor för mina pengar

24. Få en bättre ekonomi och ett rikare
liv med vår community
I vår RikaTillsammans-community får du exklusivt extra-material,
FikaTillsammans-podd (50+ avsnitt), struktur och tips. Du väljer själv
vad det är värt och engagemangsnivå.
https://patreon.com/rikatillsammans
Tack till dig som är med och gör dessa avsnitt möjliga. 🙏

25. Vad säger forskningen?
Engelmann et al. (2009):
• Undersökte personer i en fMRI som fick ta ekonomiska beslut under stress. Sedan
jämförde man med personer som fick finansiell rådgivning. Det visade sig att när
personerna fick råd så kunde de stänga av de delar som ansvarar för att väga
alternativ och åsikter. Det minskade beslutsutmattning och ökade sannolikheten
för att man följde expertens råd.
• Detta var särskilt framträdande i finansiellt beslutsfattande där
informationskällor, åsikter, fakta och alternativ objektivt sett är överväldigande.

26. Fidelity i Australien 2019
Intervjuade 2.228 kunder kring rådgivning:
• 88% som fick råd upplevde att det gav dem större ro
• 86% upplevde bättre kontroll på sin finansiella situation
• 50% upplevde att deras psykiska välmående förbättrats
• 37% upplevde att deras familjeliv förbättrades

27. Rådgivarens värde ligger även i att
Hjälpa mig att undvika fel såsom:
• Fel risknivå (lika fel med för låg eller hög risk)
• Riskattityd: min vilja att ta risk
• Riskbenägenhet: faktiska finansiella riskbeteende
• Riskkunskap: min förståelse för risk vs avkastning
• Riskkapacitet: finansiella möjlighet att ta finansiell risk
• Beteendemisstag, t.ex.
• När jag frångår min ekonomiska plan t.ex. oro på marknaden
• När jag har fått feeling och läst något nytt
• När beloppen blir stora (procent vs absoluta tal)

28. Tänk om ett bättre sätt är att använda en
finansiell rådgivare till frågor som:
• Vad är en bra portfölj / strategi för mig?
• Kan jag/vi göra något bättre eller är det tillräckligt bra?
• Har jag/vi tänkt och gjort rätt?
• Kommer jag med denna strategi ha möjligheten att ______ ?
• gå i pension tidigare, ge barnen en bra start i livet, skilja mig, starta eget, byta
karriär etc.
• Är det något som jag inte har tänkt på?

29. Slutsats #1. Bättre avkastning
• Ja, du kommer sannolikt få en bättre avkastning med en finansiell rådgivare
– MEN – inte på sättet du tror.
• Den bättre avkastningen kommer genom att:
• du kommer undvika att göra misstag (”pill”) snarare än att du får heta tips på nästa
stora grej.
• förmodligen kommer ta en högre total exponering, eftersom många av oss som är
fegisar (buffert-på-buffert) tar för låg risk i förhållande till vad vi borde.
• du får en portfölj som är bättre för dig och därmed är en portfölj som du kommer att
kunna hålla dig till över tid.
• det som borde bli gjort blir gjort (t.ex. komma in i marknaden).
• Dvs. även en finansiell rådgivare som hjälper dig med indexfonder har ett
värde!

30. Kvantifiering av värdet
Morningstar, ”The value of advice”, 2020:
• ”[..] genomtänkta finansiella råd i de fem områdena 1) tillgångsallokering, 2)
uttagsstrategier, 3) produkter med garanterad avkastning, 4) skatteoptimering
och 5) portföljoptimering bidrar i genomsnitt med 29% mer i pension för en
pensionär.”
Harlow et al. (2020):
• ”[..] hushåll som fått hjälp med finansiell rådgivning har möjlighet att spendera ca
15% mer än hushåll som inte fått finansiell rådgivning. Det gäller även efter
kontroll för variabler såsom ackumulerat sparande, årsinkomst, ålder, civilstånd,
utbildningsnivå, hälsonivå och tjänstepensionslösningar.”

31. Kvantifiering av värdet: Vanguard

32. Sidospår: fondrobot
• En fondrobot är en finansiell rådgivare ”light” som man får på köpet
jämfört med att köpa en egen kombination av indexfonder.
• Gör en del av det som rådgivare gör:
• Väljer en kombination av bra och billiga indexfonder
• Årligen följer upp din finansiella situation
• Försöker identifiera din risktolerans
• Ombalanserar löpande
• Hjälper till med skattelösning
• Etc.

34. Olika ersättningsmodeller
• Rådgivaren får provision
• subjektiv åsikt: bör undvikas (förutom ev. i försäkringssammanhang)
• Ersättning per timme eller uppdrag
• Bra för en second opinion, gör det själv-investerare, så länge som din situation är relativt
statisk eller avgränsat uppdrag
• Rick Ferri i USA, 450 USD per timme, 45 USD per påbörjad 6 minut
• I Sverige: mellan 2.000 – 5.000 kr i timmen är rimligt. Tänk på för- och efterarbete.
• Ersättning som procentsats på totalt kapital
• All-inclusive lösning som inkluderar allt runtom ”outsourca min ekonomiska oro eller tvivel”.
• Runt 0.5 – 1.5% tycker jag är rimligt (tänk att snittavgiften för en aktivt förvaltad fond är 1.5%
och ger ingenting förutom dåliga odds för avkastning)

35. Kontroversiell åsikt:
Det är OK att god finansiell
rådgivning kostar pengar.

36. Vad ska jag välja?
Exempel på frågor att ställa sig:
• Hur värderar jag min egen tid?
• Har jag kompetens att lösa situationen?
• Är det här ”problem” som jag vill ha i mitt liv?
• Hur stor är kostnaden i förhållande till sparandets storlek?
• Vilka områden behöver jag hjälp med?
• Pension, Försäkring, Företag, Skatt, Kontinuitet, Bolagsrätt, Skatterätt,
Skärningspunkt mellan dessa?

37. Exempel på frågor att ställa
• Vad kan du hjälpa mig med?
• Vilken är din investeringsfilosofi? / Vilken är ditt företags investeringsfilosofi?
• Hur har du agerat när klienter som jag varit på väg att göra något som inte ligger i deras intresse?
• Vad kan jag förvänta / inte förvänta mig från dig?
• Hur ofta kommer vi att ha kontakt? / När kommer du att kontakta mig? / När ska jag kontakta dig?
• Hur tjänar du pengar på att hjälpa mig?
• Vilka intressekonflikter finns det och hur hanterar du dem?
• Är du en oberoende rådgivare eller inte?
• Vilka tillstånd och licensieringar har du?
• Hur ofta kommer vi se över min situation?
• Jobbar du själv eller i ett team?
• Vilka områden kommer vi se över
• Sparande, pension, försäkringar, mål & standarder, företag etc.

38. Finansiell rådgivning är reglerad
• Banker, värdepappersbolag samt i viss utsträckning försäkringsförmedlare som
kan få tillstånd från FI att bedriva individuell investeringsrådgivning.
• Lagen om finansiell rådgivning till konsumenter. Möjlighet till skadestånd vid
vårdslös rådgivning (se till att spara dokumentation).
• Register som du kan kolla i:
• Swedsec
• Finansinspektion
• Rådgivarregistret
• Se gärna även info på FI och konsumenternas.se

39. Nästa steg
• Början på en diskussion: vad tänker du?
• Skriv gärna en kommentar i forumet

40. Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Prenumerera på vårt kostnadsfria månatliga nyhetsbrev. Där
får du våra bästa tips, artiklar och guldkorn. Läs mer:
rikatillsammans.se/nyhetsbrev

41. Tack för idag!
Om du uppskattade avsnittet: prenumerera, gilla, kommentera, ställ en fråga i forumet och
dela vidare. ❤️