Här får du våra bästa tips, råd och tankar kring buffert. Du får svar på frågor som: "Hur stor buffert ska man ha?" och "Var ska man ha sin buffert?", men du får även en fördjupning. Vi diskuterar när man inte behöver buffert, hur man kan tänka kring buffert när man har ett stort sparande, nackdelarna med buffert och hur man faktiskt kan ta smartare buffert-beslut. 🙂 Buffert kan göras väldigt enkelt. De klassiska råden låter: ▸ Börja med en buffert innan du börjar investera ▸ Buffertens syfte är att skydda mot oförutsedda händelser och hjälpa dig med omställning i livet ▸ Ha en buffert på minst 1 - 6 månadslöner (snitt: 3 mån) ▸ Ha bufferten på ett sparkonto med insättningsgaranti De är bra och klassiska av en anledning. Men vi tycker att ämnet förtjänar mer. Det finns så mycket spännande att prata om kring buffert som sällan får utrymme i media. Exempel är: ▸ Finns det sätt att minska storleken på bufferten som behövs? ▸ Hur relaterar buffert till t.ex. mitt övriga sparande? Behövs bufferten ens? ▸ Vad är alternativkostnaden för att ha en buffert? I form av t.ex. förlorad avkastning? ▸ Hur kan jag ta hänsyn till t.ex. möjligheten att jobba lite extra? ▸ Vad är sannolikheten för att jag faktiskt behöver bufferten? ▸ Hur hänger min buffert ihop med min egen risktolerans? ▸ Ska jag amortera eller ha pengar i buffert? Det här undersöker vi i dagens avsnitt som även är en sammanfattning av många diskussioner i forumet och communityn. Vi hoppas att du gillar det, för det ger verkligen några riktiga tankespjärn. Som att t.ex. om man har en hög möjlighet att låna pengar, så kan det faktiskt vara smartare att investera sin buffert och utnyttja lån för att lösa den akuta händelsen. Som vanligt finns det en kortare sammanfattning, bildspel och artikel på hemsidan. Se länkarna nedan. Vi ses i kommentarerna! Jan och Caroline Länkar ==== Patreon: https://www.patreon.com/join/rikatillsammans Diskussionen: https://rikatillsammans.se/forum/t/72160

1. Buffert och frihetskapital
Allt du behöver veta, tankespjärn och djupdykning.
Avsnitt #342.

2. Dagens avsnitt
• Buffert – allt som du behöver veta
• tips, introduktion, hygienfaktorer och tumregler
• Varför?
• Hur stor?
• Var?
• Fördjupning och tankespjärn kring buffert
• Forskningen om buffert
• Faktorer som påverkar, dvs. buffert i förhållande till
• mitt sparande, livssituation, förmåga
• Tankespjärn: olika typer av buffert, tänk om buffert inte behövs
• Som vanligt finns avsnittet sammanfattat på flera ställen

3. Bildspel till avsnitt #342
På bloggen RikaTillsammans finns det kompletterande
material i form av en artikel, en video och ett poddavsnitt.
Sök ”342” på www.rikatillsammans.se för att få
extramaterialet.

4. Frågor i avsnittet
• Varför ska jag ha buffert?
• Hur stor buffert ska jag ha?
• Var ska jag ha bufferten?
• När ska jag använda bufferten?

5. Frågorna är viktigare än svaren
• Vilken roll vill jag att bufferten ska spela i mitt liv?
• Vilket eller vilka problem vill jag att den ska lösa?
• Vilken typ av oförutsedda händelser?
• Vilka möjligheter vill jag att min buffert ska ge mig?
• Hur påverkar följande faktorer min buffert?
• Grundförutsättningar: fas i livet, åtaganden (barn, hus), inkomst och levnadsförhållanden
• Mitt finansiella sparande och mitt humankapital
• Min möjlighet till temporär extra-inkomst och framtida livsinkomst
• Min förmåga till att ta upp ett kort- vs långsiktigt lån
• Min risktolerans, min riskkapacitet (min finansiella termometer)
• förhållande till volatilitet
• Min vardag, mina kort- och långsiktiga mål och min ekonomiska livsplan
• Mitt beteende kring t.ex. komma igång med sparande, volatilitet
• Användning av buffert i löpande ekonomi (eller ej)
• Mina värderingar och det jag väljer att optimera på
• Risk = sannolikheten för att skiten inträffar, konsekvensen av det och strategi (t.ex. försäkring)
• Vilka är nackdelarna och alternativkostnaderna buffert?

6. Buffert i svensk och utländsk media
• Varför?
• Oförutsedda händelser, t.ex. om kylskåpet, luftvärmepumpen går sönder.
• SCB undersökning av levnadsförhållanden ”ULF”
• 1 av 5 har inte en kontantmarginal på 13.000 kr per 2022
• 5 av 10 utrikesfödda saknar kontantmarginal
• 1 av 4 är oroliga för hushållets ekonomi
• Länsförsäkringar 2017: 50% upplever en stress över för lite pengar
• Hur stor? Din livssituation avgör din buffert
• Tumregler: 1 – 6 månadslöner eller 50.000 kr
• Några scenarion
• Var? Pengarna på sparkonto med insättningsgaranti
• Hur? Börja litet och börja med sparkonto innan du investerar

7. Ämnet förtjänar mer…
• 54.000 artiklar på Google Scholar nämner ”emergency fund”
• Första vetenskapliga artiklarna kom för nästan 40 år sedan
• Otroligt stor skillnad på
• Hur man ser och förhåller sig till buffert
• Vilka förutsättningar som man har
• Ytterligare frågor:
• Buffert i förhållande till portfölj?
• Buffert eller amortera?
• Räntefonder som buffert?
• Är en stor buffert en dålig idé?
• Övrigt
• Paradox: ju sämre ekonomi desto viktigare men svårare att skapa den.
• De flesta har alldeles för stor (eller för liten) buffert
• Finns situationer då man inte behöver en buffert i klassisk mening

8. Bufferten existerar inte i ett vakum
• Buffert är en lösning på ett eller flera problem.
• Har du inte problemen är buffert en dålig lösning…
• De flesta av oss orkar inte eller har inte mentalt överskott
att hänga kvar i frågorna och problemet vilket ofta leder till
idag osynliga alternativkostnader.

9. Viktig information
• Avsnittet är sammanställt från massor av källor som vi bedömer som
trovärdiga. Trust, but verify. Är på intet sätt fullständigt och handlar
både om att lära sig fiska och få fisk.
• Allt sparande innebär en risk att förlora pengar. Du kan förlora delar
eller hela ditt kapital. Se mer om risk på rikatillsammans.se
• Början på en diskussion
• i communityn och forumet
• för dig med med din partner, en vän, syskon, kollega eller liknande.
• Kolla forumet för andras tankar och kommentarer
• Osäker?
• Ställ en fråga i forumet
• Se listan för oberoende finansiella rådgivare

10. Vilka problem ska bufferten lösa?
En väsentlig del i målet för en välmående privatekonomi och ett rikt liv
Idag I framtiden
Trygghet
Jag har koll på min löpande
ekonomi, mina tillgångar och
mina skulder.
Jag har förmågan att klara en
oförutsedd händelse som
påverkar min ekonomi.
Frihet
Jag har ekonomisk möjlighet
att kunna göra val där jag kan
njuta av livet.
Jag är på spår att nå mina
framtida ekonomiska mål för ett
rikt liv.
Källa: �
nspirerat av Consumer Financial Protection Bureu: ”Getting started with
measuring financial well-being”, 2019

11. Läsarhistoria: EAndersson
Det skall bli spännande! Har själv funderat mycket på bufferten på sistone. Jag hade en rimlig buffert efter
jag köpte hus. - Den tickade på en bit över 10 % av husets värde.
Och det låg bara och skvalpade massa pengar där, tänkte då att jag använder lite för att fixa taket som inte
var en kris, och köpte sen solceller också för en större del som var en “nice-to-do”, och sen …
När den låg på marginalen så kom det ena efter det andra, flera oförutsägbara händelser … - Och många
bäckar små sägs det, så i september 2023 efter ett drygt år som husägare så var det kontot som alltid haft
pengar på sig tomt.
0kr, noll kronor. Jag har aldrig känt mig så i “hamsterhjulet” som jag gjorde då.
Jag sov så dåligt att min flickvän trodde jag vänsterprasslade.
- Jag sålde av lite aktier och andra prylar, och började “blocketjobba” för att fylla på hinken snabbt igen
(som kändes som den hade hål i sig). Mitt andra spar var plötsligt hotat.
Jag har nu kommit till sans och insett att det kontot kommer ta ett tag att bygga upp igen och har nu lagt
om mitt månadsspar till övervikt buffertspar och tänker ha det så minst 1 år. (Det i sig orsaker dock lätt
FOMO för andra investeringar.)

12. Vilka problem ska bufferten lösa? forts.
Hjälpa en att hantera våra känslor i svåra situationer
• Sova gott om natten
• Komplettera ens övriga sparande
• Kunna hantera volatilitet (inte freaka ut när börsen går ner)
• Repetition: småspararen tappar 30-40% av avkastningen mot index
till följd av beteendemisstag.
• @MattiasA90 – ”Är man orolig över sina investeringar på börsen så
kan det vara en tydlig signal på att bufferten är för liten. Hellre lite
för stor buffert än för liten.”

13. Vilka möjlighet ska bufferten ge?
Ge oss möjlighet att utnyttja möjligheter när de kommer
• Öka möjlighetsutrymmet
• Extra investera när börsen kraschat
• När ett bra erbjudande dyker upp
• Kunna hänga med på t.ex. en resa
• Slippa ta dyra kortsiktiga nödlösningar (”dyrt att vara fattig”)

14. Frihetskapital
Ge oss möjlighet att göra ett skifte eller omställning i livet
• ”Enkelt uttryckt är frihetskapital sparade pengar som du har på
kontot och kan använda för att avbryta situationer du inte vill vara i,
eller säga ja till drömmar som att starta eget eller ta ledigt. Pengar
som ger dig frihet helt enkelt”. Elisabeth Hedenmark, Länsförsäkringar
• Omställningsmöjlighet
• Klara arbetslöshet
• Tid som arbetslö: 30% ca 1 månad, 25% ca 1 – 6 månader
• Men! Man vet ju i regel om den i förväg 1 – 6 mån uppsägningstid
• A-kassa + inkomstförsäkring
• Klara sjukdom (egen eller närståendes)
• Starta eget eller byta jobb
• Separation

16. Upplevelsen av möjlighet att separera
• 6 av 10 kvinnor har inte råd att bo kvar i sin bostad vid skilsmässa.
Källa: Fredrika Bremer-förbundet
• 2 av 10 skulle få det tufft ekonomiskt / vet inte vilka tillgångar ens
partner har.
Källa: SIFO, Fundler
• 6 av 10 kvinnor tvivlar på om de har råd att lämna en relation.
Källa: SIFO, Fundler
• 4 av 10 anser att deras ekonomi är ett ganska stort hinder för att
separera. Hälften hos männen.
Källa: Danske Bank

17. Utgifternas påverkan på buffert
Ju högre utgifter, desto större behov av buffert.
Påverkan på behov / storlek av buffert
Mycket passiva utgifter +
Mycket aktiva utgifter -
Hyresrätt -
Bostadsrätt / Radhus +
Villa ++
Renoveringsbehov +
Bil / Barn / Fritidshus / Husdjur +
Nyskick: boende / bil -
Bra koll på: utgifter / försäkring / underhållsbehov etc. +
Är du: spontan / en drulle med otur? +

18. Inkomsternas påverkan på buffert
Hög Låg
Storlek på inkomst - +
Möjlighet till temporär extrainkomst
(T.ex. övertid, extratimmar, extrajobb)
- +
Framtida inkomster / Storlek på humankapital - +
Risk för uppsägning + -
Risk för långsiktig arbetslöshet - +
Frilans / egenföretagare + +
A-kassa / Inkomstförsäkring - -
Partners inkomst - +

19. Risktolerans och volatilitet
Mitt förhållande till risk och volatilitet dvs. börsens svängningar
Hög Låg
Riskattityd
(investerarens vilja att anta finansiella risker)
- +
Riskbenägenhet
(investerarens faktiska finansiella riskbeteende)
- +
Riskkunskap
(investerarens förståelse för förhållandet mellan risk och avkastning)
- +
Riskkapacitet
(investerarens finansiella möjlighet att anta finansiella risker)
- +
”Finansiella termometerns” känslighet + -
Påverkan av börsens svängningar på mitt humör + -
Påverkan på mitt beteende av börsens svängningar + -
Oro för portföljens svängningar + -

20. Var ska jag placera bufferten?
Vilken nivå av variation på värdet är du beredd att acceptera?
• Står jag och faller med att värdet på bufferten är 5% lägre?
Förslag är att utgå från KIID-skalan 1 – 7 (97.5% konfidens):
• 0% bankkonto med insättningsgaranti (0-1)
• ±5.0% korträntefonder (2)
• ±12.0% räntefonder (3)
• ±20.0% 50% räntefond + 50% aktieindexfond (4)
• ±30.0% global aktieindexfond (5)

21. Möjlighet och förmåga att ta lån
Viktigt och underskattat verktyg som också påverkar behov och storlek på buffert
Hög Låg
Kreditkort
(givet möjlighet att amortera på kort tid)
- +
Konsumtionslån
(givet möjlighet att amortera på kort tid)
- +
Värdepapperslån
(givet att det är en låg belåningsgrad, t.ex. under 25%)
- +
Möjlighet att utöka bolån - +
Möjlighet att låna från familj - +
Möjlighet att låna från andra - +

22. Alternativkostnaden
• De flesta har buffert på sparkonto. Även om vi har en ränta
på sparkonto medför det en alternativkostnad:
• Förlust till inflation som ofta är högre än bankkontoräntan
• ”Förlust” till följd av att vi inte har det t.ex. i en indexfond
• Lägg på att vi inte använder hela vår buffert varje år så kan
man göra en modell för alternativkostnaden.
• Charles B. Hatcher (2000), ”Should households establish emergency funds?”

23. Överkurs:
• Givet historiska siffror:
• Avkastning (t.ex. aktieindexfond): 7%
• Ränta på sparkonto: 2%
• Låneränta: 15%
• Låneränta (6 mån) 7,7%
• Då kan vi räkna ut att:
• Vilket innebär att en oförutsedd händelse som kräver hela bufferten
ska inträffa med 65% slh, dvs. 2 av 3 år, för att det ska vara värt att ha
pengarna på sparkontot istället för i indexfonden.
𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆𝑆 =
(𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎𝑎 − 𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟𝑟 𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠𝑠)
𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙𝑙

24. Få en bättre ekonomi och ett
rikare liv med vår community
I vår RikaTillsammans-community får du exklusivt extra-
material, FikaTillsammans-podd (50+ avsnitt), struktur och
tips. Du väljer själv vad det är värt och engagemangsnivå.
https://patreon.com/rikatillsammans
Tack till dig som är med och gör dessa avsnitt möjliga. 🙏🙏

25. Hur ofta behöver jag använda bufferten för att
sparkontot ska vara bättre?
1,99% 3,89% 4,50% 5,00% 7,50% 10% 15% 20%
2% 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
3% 1,0 0,5 0,4 0,4 0,3 0,2 0,1 0,1
4%
(typ 50/50-portfölj)
2,0 1,0 0,9 0,8 0,5 0,4 0,3 0,2
5% 3,0 1,5 1,3 1,2 0,8 0,6 0,4 0,3
6% 4,0 2,0 1,8 1,6 1,1 0,8 0,5 0,4
7%
(aktieindexfond)
5,0 2,5 2,2 2,0 1,3 1,0 0,6 0,5
8% 6,0 3,1 2,6 2,4 1,6 1,2 0,8 0,6
9% 7,0 3,6 3,1 2,8 1,8 1,4 0,9 0,7
10% 8,0 4,1 3,5 3,2 2,1 1,6 1,0 0,8
Årsmedelavkastning
Årsränta på ett lån
Källa: Baserat på modell från Hatcher (2000). Antaganden: lån behövs i 6 månader och sparkonto
ger 2% avkastning. Tabellen visar sannolikheten för att något måste inträffa för att sparkonto med 2%
avkastning ska vara bättre än att investera pengarna i något som ger avkastning enligt raderna.

26. Olika perspektiv på budget
• @Esko: ”Har ingen buffert ”vid sidan” använder
• inkomster -> buffert -> utgifter och sparande”
• @MattiasA90: ”Buffert ersätter enligt mig, inte kortsiktigt sparande till
konsumtion eller upplevelser. Detta sparar man till vid sidan av/utöver
bufferten.”
• Man kan tänka på det som två olika saker:
• Försvarsbudget
• Likviditetsbudget

27. Försvarsbudget / SHTF-budget
• Försvarsbudgeten för oförutsedda händelser / omställning
• @Axr:
• Lågriskinvesterat om shit hits the fan och man inte kan klara den utgiften på
något annat lämpligt sätt.
• Har man hus där stora plötsliga utgifter kan komma så kan det behövas. Denna
måste inte nödvändigtvis vara så stor att den täcker hela utgiften, det räcker om
den tar ner utgiften till en nivå där den sedan blir hanterbar/accepterbar på
vanligt vis.
• Denna buffert kan alltså vara mindre än många tror.
• Har man tillräckligt stort investerat kapital behöver man ingen
försvarsbuffert. Tycker man inte uttaget spelar så stor roll även om börsen
just gått ner 50% (och uttaget från fonderna alltså blir dubbelt så dyra) så
fyller försvarsbuffert ingen funktion.
• Bra t.ex. om den finns på en annan bank.

28. Likviditetsbudget
• @axr - lättåtkomligt, typ lönekontot, här har man tillräckligt
med pengar för att klara sin månatliga/dagliga ekonomi
utan att hela tiden behöva föra pengar fram och tillbaka
mellan olika konton när vanliga/förväntade utgifter
kommer. Dess funktion är bara att göra dagliga ekonomin
smidig.
• Acceptabel historisk lägstanivå.

29. Amortera inte! Det höjer din risk…

30. Kom Sprinta igång med buffert
• Går ofta snabbare än man tror.
• Vit månad utan shopping / snålmånad
• Autogiro när lönen kommer till en annan bank (eller LYSA)
• Identifiera stresskostnader
• Öka inkomsterna under en period
• övertid, extrajobb, frilans, blocket-jobba
• Spara mer imorgon (skatteåterbäring, lönehöjning etc)
• Be om hjälp i forumet
• Sätt gärna av en liten summa till långsiktigt sparande också

31. Misstag: när ska bufferten användas?
DM på Instagram SofiaK:
”Hur och när ska bufferten användas och känslor av att behöva använda sin buffert,
skulle vara intressant att ta upp.
Hör ofta vänner säga med en besviken röst att de får ta av sin buffert när något har
gått sönder eller när sjukfrånvaro medfört lägre inkomst en eller flera månader. Som
att de inte är en så bra person, om bufferten behöver ”nallas på”.
Jag kan ibland känna igen mig själv i det. Istället för att känna glädje och stolthet över
att det finns en buffert att ta av. För det finns ju en stolthet när en har sparat för att
kunna köpa en sak, åka på resa etc. Egentligen är det ju samma sak med en buffert.
Alltså känslor kring att ha en buffert, spara till en och sedan använda sin buffert. Det
skulle vara intressant om ni tog upp. Hänger ni med?”

32. Hur stor ska den vara?
• Det blir ju högst individuellt
• Klassiska tumregler:
• ”3 månaders inkomster”-regeln kom från amerikanska studier för
att täcka en genomsnittlig arbetslöshet på 80-talet.
• Ann Wibble – 12 månadslöner, men hon avsåg inte buffert utan
totalt finansiellt sparande.
• Bodo Schäfer: 50.000 kr i kontanter
• Fyra-hinkar-principen: 12 månaders utgifter minus garanterade
inkomster.
• Den minst dåliga tumregeln är förmodligen fortfarande
3 månaders utgifter.

33. När behövs inte bufferten?
• När man har en stor likvid förmögenhet / portfölj
• När man är ung och har t.ex. föräldrar med buffert
• När man ska komma igång med sitt sparande (kanske)
• Tidigare sagt: börja med buffert, är beredd att ompröva då det är
större sannolikhet att de som har en portfölj har en buffert. Om
buffert är ”tråkigt” och sabbar sannolikheten för ett långsiktigt
sparande då är det bättre börja med det långsiktiga sparandet.
• När man har en kombination av högt humankapital, hög
möjlighet till extra-inkomst och möjlighet att låna.

34. En möjlighet att se över bufferten
• Högst sannolikt har du en för stor (eller liten buffert).
• En möjlighet är att undvika vanliga misstag genom att
• gå genom de olika faktorerna som påverkar behovet / storlek för buffert för just dig
• ta hänsyn till sannolikheten att shit happens (dvs. man omsätter inte hela bufferten varje år)
• tänka ”problem-före-lösning” och ”farligast vs troligast just nu” (#)
• tänka på kreditmöjlighet och kostnad vs alternativkostnad
• sätta buffert i relation till övrig finansiell förmögenhet
• tänka försvars- vs. likviditetsbudget
• bestämma vad som ska observeras, minimeras eller elimineras (t.ex. försäkring)

35. Tre förslag på nästa steg
1. Unna dig tid att prata om och reflektera över avsnittet och de olika
faktorerna med din partner, en vän, syskon eller någon annan. Kan
vara så enkelt som: ”Vilka är dina tre guldkorn?”
2. Stresstesta din / er ekonomi utifrån de troliga scenariona för dig
3. Kolla forumet vad andra skriver / ställ en fråga / dela med dig av
dina guldkorn.

36. Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Prenumerera på vårt kostnadsfria månatliga nyhetsbrev. Där
får du våra bästa tips, artiklar och guldkorn. Läs mer:
rikatillsammans.se/nyhetsbrev

37. Tack för idag!
Om du uppskattade avsnittet: prenumerera, gilla, kommentera, ställ en fråga i
forumet och dela vidare. ❤