1. 9/24/2010
Forskardagarna
Projektforskning
Att orkestrera mångfald
©Christine Räisänen et al
Construction Management
Chalmers
Göteborg/Stockholm September 2010
Varför projektforskning för mig?
Fragmenterad verklighet
Olika sätt att begripliggöra händelser
Identitetskrockar och positioneringar
Olika tolkningar av visioner och mål
Olika förståelser kring hur målen skall nås
Brist på gemensamt språk
Information hellre än kommunikation
1

2. 9/24/2010
Vad är forskning?
Forskning är att se vad alla sett och tänka vad ingen
tänkt.
(Albert Szent-Gyorgyi, 1937 Nobelpristagare i medicin)
Vad är kunskap?
Vad består kunskap av?
Vad händer när vi ”paketerar” kunskap i ett
system?
Hur skapar vi kunskap?
Vem äger kunskapen?
Är kunskap makt?
2

3. 9/24/2010
Kunskapsskapande i projekt
Implicit kunskap: mentala modeller, färdigheter, ritualer,
omdömen förborgat hos individen (mjuk kunskap)
Explicit kunskap: formella modeller, processer och koncept
som kan artikuleras och verbaliseras (hård kunskap)
Samspel mellan moder-, projekt- och klientorganisationen i
det så kallade ”projektkretsloppet.” Detta samspel skapas
genom social interaktion mellan människor (hur?)
Ställer krav på hög grad av intern och extern
projektmognad
Komplexitet
Interna intressenter
Externa intressenter Kundintressenter
Projektledarens organisation
Sponsor Klient/kund
Underentr. Sponsor
Leverantörer Nyckelkontakter
Personal Projekt Produktion
Slutanvändare
ledare
Kärngrupp
Ekonomi Produkt-
utv.
Marknadsföring
(Osynliga) gruppmedlemmar
3

4. 9/24/2010
Nyckelord
Information
från latinets informare = ”ge form åt”
Kommunikation
från latinets
f å l ti t communicare = ” ö gemensam”
i ”göra ”
Projektdilemman
Projektorganisationen är en unik, dynamisk och
temporär arbetsplats, men krav på standardisering?
Bred kompetens, erfarenhet och kunskap hos
individerna i projektet, men hur delar de med sig?
Projektledningslitteraturens fokus har oftast varit på
det enskilda projektet, men komplexa relationen
projektet
mellan projektet och dess omgivning. ”Is a project an
island”?
4

5. 9/24/2010
Projektdilemman
Medarbetarna i projektintensiva organisationer slits ofta
g
mellan en rad motstridiga krav och rutiner: kulturkonflikter
och ”nomadisering”?
Kompetenser är ofta oförenliga på grund av bristande
interaktion och kommunikation: för lite eller för mycket
information?
Det finns en tendens att betrakta lärande och kompetens-
utveckling som avskilt från andra företagsrelaterade
aktiviteter: de-coupling?
Att orkestrera mångfald för att utveckla
kollektiva kompetenser i projekt
Inom Vinnovaprogrammet: Den kompetenta arbetsplatsen
5

6. 9/24/2010
Tvärvetenskapligt forskarteam
Christine Räisänen (Kommunikationsvetenkap)
Sven Gunnarson (Projektledningsteori)
Ann-Charlotte Stenberg ( g
g (Organisationsteori)
)
Max Rapp Ricciardi (Psykologi)
Samforskning (partnerskap)
Flera metoder (kvalitativa/kvantitativa)
Fem ”case”: 3 företag och 2 konsultföretag
Tar vara på existerande relationer
Interventionsforskning
Snabb återföring
Multi-modal metod
OBS
INT
OBS FOCUS INT
INT
S
INT OBS
E
INT OBS INT FOCUS Learning loop
M
I
INT
OBS
FOCUS
Learning loop INT N
OBS INT
A
OBS INT R
INT
INT FOCUS
OBS
Exploratory Focused Feedback
phase phase phase
6

7. 9/24/2010
Övergripande syfte
Att i samarbete med praktiker kritiskt granska och förstå
(sociala) processer för att utveckla, pröva och utvärdera
medierande verktyg (semiotiska verktyg) som
effektiviserar kommunikation, handlande och lärande
över disciplinära gränser i team och projekt.
Förhållningssätt
Kritisk inställning till självklar kunskap: det
finns mer än en sanning
Social konstruktivism: samband mellan
kunskap, sociala processer, språk (diskurser)
och handling
En individs indentitet är föränderlig: den
skapas i samtal genom att hon tar upp eller
avvisar de positioner som erbjuds i samtalet
7

8. 9/24/2010
Möte pågår!
5 6
4 7
3 8
2 9
1
10
Känner ni igen beskrivningarna?
o “På avdelningsmötena blir det ofta gnäll. Det är kul med
arbetsplatser där man kan komma med gliringar och pika varandra,
jag har inga problem med det … men här kommer pikar som inte
ens är roliga …”
o “Det presenteras ett färdigt material Det är inte att man kan komma
Det material.
med tankar och idéer och sånt. Hur tänkte du inför si och så? Och
inga reflektioner bakåt så, utan det är … information.”
o “Det finns en agenda för mötena, men det är ingen struktur. Man
kan aldrig fatta beslut utan ältar frågor om och om igen.Vi är
beordrade att vara med i grupper för att ta fram mål. Vissa har hållit
på i ett och ett halvt år med att formulera mål, men har fortfarande
inga.”
o “Så när jag sitter på mötena och 90% handlar om xx, då känner jag
å å
…vi … att vi behöver inte lägga oss i. De är 4 kockar redan. Det är
för många redan. Där känner jag att vi ofta fastnar – vad ska vi göra
på mötena?”
8

9. 9/24/2010
… och dessa?
o “xxmötet 1,5 timme varje vecka. Har mycket att göra och tycker att
det är ett hysteriskt långt möte”
o “De här mötena – gick du in med 5% så ligger du på minus när du
De
går därifrån. Det är bara att gå in i det rummet. Javisst, det skämtas
och så.”
o “Vi har en agenda, men det är mer regel än undantag att vi inte
hinner med alla punkterna på listan. Om det är avsatt 5 minuter på
en person så tar det en kvart, det är nästan alltid så. Då blir det att
man bara betar … Har vi gjort det eller inte?”
o “O h vi h j lik
“Och i har ju liksom våra, vi h j någon sorts li j öt ... en
å i har ju å t linjemöten
timme i veckan eller vad det nu är. Jag menar, där är det inte
mycket reflektion så.”
o “Vill ha teman för mötena, som det är nu ältar man samma saker
varje vecka. Vi svenskar kan inte fatta beslut utan konsensus.”
Möte pågår!
5 6
4 7
3 8
2 9
1
10
9

10. 9/24/2010
Reflektioner
Ingen tid för reflektion!
Tendens till problemlösning utan p
p g g
problematisering eller
problemformulering!
Fokus på målet inte på resan dit! Brist på återkoppling.
Fokus på ”vad” och ”hur”, men väldigt sällan på ”varför”!
Omedvetenhet om hur ett samtals/mötes/konversations
”förliv” och ”efterliv” inverkar på samtalets! Vad händer
emellan samtalen?
Reflektioner
”Nomadiserande” medlemmar som inte investerar i
gruppen och som väljer att inte dela med sig av sin tysta
k nskap värkar klara sig bäst! Men
kunskap ärkar Men…
Den individuella överlevnadsstrategin leder till en
försämrad kollektiv strategi!
Konsulter som följer marknaden snarare än att ”dra”
marknaden efter sig blir sårbara pga ”inlärd hjälplöshet” vid
konjunkturnedgång
Passion för produkten kan skapa koherens och effektivt
samarbete!
Degradering utan sorgetid skapar dysfunktionella team!
10

11. 9/24/2010
Frågor?
11