More Related Content
Similar to Session 32 Hanna Wennberg (20)
Session 32 Hanna Wennberg
- 1. Friskare med buss och tåg?
Kollektivtrafikens hälsoeffekter
Hanna Wennberg, Trivector Traffic AB
© Trivector Traffic AB
- 2. Ökad folkhälsa genom kollektivtrafiken
• Undersöka på vilket sätt och i vilken omfattning kollektiv-
trafiken bidrar till det transportpolitiska hänsynsmålet hälsa.
• Utveckla ett metodstöd för att kvantifiera kollektivtrafikens
hälsoeffekter.
• Uppskatta Fördubblingsprojektets hälsoeffekter.
Finansiär: Trafikverket
Tid: juli 2011 – juni 2012
© Trivector Traffic AB
- 4. Vad är hälsa?
WHO:s hälsodefinition från 1946:
”Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt,
psykiskt och socialt välbefinnande och inte
enbart frånvaro av sjukdom”
© Trivector Traffic AB
- 5. Transportpolitiska målen
• Övergripande mål
Att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar
transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet.
• Funktionsmål – tillgänglighet
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska
medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet och god
kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet.
Transportsystemet ska vara jämställt, dvs. likvärdigt svara mot
kvinnors respektive mäns transportbehov.
• Hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa
© Trivector Traffic AB
Transportsystemets utformning, funktion och användning ska
anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt. Det ska också
bidra till att miljökvalitetsmålen och en ökad hälsa uppnås.
- 6. Vilka är kollektivtrafikens hälsoeffekter?
• Trafikolyckor – risken att skadas eller dödas i trafikolycka
• Luftföroreningar – exponering för hälsovådliga
luftföroreningar (framförallt partiklar, kväveoxider och kolväten)
• Trafikbuller – exponering för trafikbuller
• Fysisk aktivitet – fysisk aktivitet i form av gång och cykel i
samband med kollektivtrafikresor
• Psykisk hälsa och välbefinnande – psykisk hälsa och
+/-
välbefinnande i form av stress och trygghet
© Trivector Traffic AB
- 7. Trafikolyckor
• Kollektivtrafikresan är i sig säker – olyckor sker i regel på
vägen till/från kollektivtrafiken som gående eller cyklist.
• Gång- och cykeltrafikens risker är högre jämfört med att resa
med bil eller kollektivtrafik.
• Det sker även olyckor ombord på kollektivtrafiken, vilket oftare
drabbar äldre och funktionshindrade (Berntman et al, 2010).
• ”Safety in numbers”-effekten: ju fler gående och cyklister det
blir, desto mindre blir risken per gående och cyklist (Elvik,
2009; Jacobsen, 2003; Hydén et al 1998; Ekman, 1996).
© Trivector Traffic AB
• Kollektivtrafiksatsningar bör således åtföljas av satsningar på
infrastrukturen för gående och cyklister
- 8. Luftföroreningar och trafikbuller
• Kväveoxider, kolväten och partiklar påverkar hälsan –
trafikbuller kan ge sömnproblem och högt blodtryck.
• Utsläpp från motortrafiken orsakar lika många fall av förtida död
som trafikolyckor, men det är i första hand äldre personer som
drabbas (Murray et al, 1996).
• I genomsnitt innebär en trafikolycka ca 40 års minskad
förväntad livslängd, medan luftföroreningar ger ca 8 månaders
minskad förväntad livslängd (Rabl & de Nazelle, 2012).
© Trivector Traffic AB
- 9. Fysisk aktivitet
• ”Alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktiva i
sammanlagt minst 30 minuter. Intensiteten bör vara åtminstone
måttlig, till exempel rask promenad. Ytterligare hälsoeffekt kan
erhållas om man utöver detta ökar den dagliga mängden eller
intensiteten.” (FYSS, 2008)
• Tågpendlare går i genomsnitt 30 % mer jämfört med
bilpendlare. De rapporterar oftare att man går 10 minuter eller
mer och är 4 gånger mer troliga av uppnå rekommenderade 10
000 steg om dagen (Wener och Evans, 2007).
© Trivector Traffic AB
• En stor norrländsk studie (MONICA) visar att de som tar bilen
till arbetet löper en 50 % större risk att drabbas av hjärtinfarkt
jämfört med de som går, cyklar eller åker kollektivt (Sjöstrand,
2008).
- 10. Fysisk aktivitet
• Invånare i länder med stor andel aktiv transport (här menat
som hög andel gång, cykel och kollektivtrafik) har generellt
mindre förekomst av fetma (Bassett et al, 2008):
© Trivector Traffic AB
- 11. Hälsoeffekten av ökad cykling
Totalt sett ger överföring från bil till cykel en avsevärd positiv
hälsoeffekt.
Se t ex Hartog et al (2010):
• Fysisk aktivitet: ökad förväntad livslängd på 3-14 månader
• Exponering för luftföroreningar: minskad förväntad livslängd på
0,8-40 dagar
• Risk för trafikolyckor: minskad förväntad livslängd på 5-9 dagar
© Trivector Traffic AB
- 12. Hälsoeffekten av ökat resande med koll?
• Kollektivtrafiken har potential att ge positiva hälsoeffekter…
• … genom förflyttningen till/från kollektivtrafiken med cykel
och/eller till fots.
A B
© Trivector Traffic AB
A B
- 13. Hur kan hälsoeffekterna kvantifieras?
Tre steg (Litman, 2010):
• Skattning av effekter på resandet – att bestämma hur
och hur mycket människor reser.
• Skattning av effekter på hälsan – att bestämma hur
resandet påverkar hälsan i termer av trafikolyckor,
luftföroreningar, fysisk aktivitet och andra hälsoeffekter.
• Skattning av hälsoeffekter i monetära termer – att
översätta hälsoeffekter till monetära värden.
© Trivector Traffic AB
- 14. Effekter på resandet
• Nationella resvaneundersökningen RES 2005-2006
• Anslutningsresor till/från kollektivtrafik – reselement
A B
© Trivector Traffic AB
A B
- 16. Genomsnittlig reslängd och konfidensintervall för gångresor till/från
kollektivtrafiken för olika kollektivtrafikslag, N=463-9980 (RES 2005-2006)
© Trivector Traffic AB
- 17. Genomsnittlig reslängd och konfidensintervall för gångresor till/från
kollektivtrafiken för boende inom olika H-regioner, N=162-5711 (RES 2005-2006)
© Trivector Traffic AB
H1 = Stockholm, H3 = Större städer, H4 = Mellanbygden, H5 = Tätbygden,
H6 = Glesbygden, H8 = Göteborg, H9 = Malmö.
- 18. Antal anslutande cykelresor till kollektivtrafiken och längd en genomsnittlig
dag på året, N=109-237 (RES 2005-2006)
© Trivector Traffic AB
- 19. Genomsnittlig reslängd och konfidensintervall för cykelresor till/från
kollektivtrafiken för olika kollektivtrafikslag, N=109-237 (RES 2005-2006)
© Trivector Traffic AB
- 20. Effekter på resandet – slutsatser
• En kollektivtrafikresa genererar i genomsnitt ca 880 m
gång och ca 3600 m cykel
• Gångresorna är betydligt fler än cykelresorna (2,65
miljoner resp. 75 000 resor/dag)
• Gångresan till tåget är längre än till bussen (710 m resp.
380 m)
• Förflyttning i samband med byten är ej inkluderat (ej heller
fysisk aktivitet ombord på kollektivtrafiken)
© Trivector Traffic AB
• Bör också ställas i relation till förflyttningen till/från bilen
• Reslängderna varierar beroende på var man bor (dock ej i
samma grad som beroende på typ av kollektivtrafik)
- 21. Fortsatt arbete i projektet
• Utveckling av metodstöd för skattning av kollektivtrafikens
hälsoeffekter
– Skattning av effekter på resandet
– Skattning av effekter på hälsan
– Skattning av hälsoeffekter i monetära termer
• Potentialberäkning för Fördubblingsprojektet, dvs. antalet
kollektivtrafikresor fördubblas till år 2020 jämfört med år
2006 – först ta fram tänkbara scenarier…
© Trivector Traffic AB
– Överföring av resor från gc till koll eller från bil till koll?
– Nya resor som skapas?
• Rapportering (juni 2012)
- 22. Veta mer?
Hanna Wennberg
Affärsområdesansvarig Trafiksäkerhet & trygghet
046-38 65 32, hanna.wennberg@trivector.se
© Trivector Traffic AB
