Nationell Transportplan VV BV30 Sept

614 views

Published on

Published in: Technology
0 Comments
0 Likes
Statistics
Notes
  • Be the first to comment

  • Be the first to like this

No Downloads
Views
Total views
614
On SlideShare
0
From Embeds
0
Number of Embeds
3
Actions
Shares
0
Downloads
2
Comments
0
Likes
0
Embeds 0
No embeds

No notes for slide
  • Trafikverkens åtgärdsplanering ska mynna ut i en nationell transportplan. Den får innehålla: - drift och underhåll av vägar och järnvägar inkl. medfinansiering till enskilda vägar - investeringar i statliga vägar och järnvägar inklusive ny teknik - trafiksäkerhetsåtgärder - åtgärder för bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar - åtgärder för förbättrad miljö längs vägar och järnvägar - sektorsuppgifter, t.ex. forskning, utveckling och demonstration, trafiksäkerhetsinformation - åtgärder som kan få statlig medfinansiering, t.ex. byggande av spår för regional trafik, byggande av stationer, terminaler, vänthallar och hållplatser - medfinansiering till investeringar i slussar och fartleder
  • Regeringens övergripande mål är att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag. En fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att bedriva företagsverksamhet och åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regionernas möjligheter att behålla och locka till sig företag är beroende av att det finns fungerande kommunikationer. Inom den nationella åtgärdsplaneringen har vi lagt fokus på kommunikationer med utgångspunkt från resenärers, företags och samhällets behov. De behoven ska samtidigt vara förenliga med klimatmål. Transporter är ett medel för att uppnå ökad välfärd . planen leder till ett förbättrat, mer samordnat samverkande transportsystem och bidrar till fler jobb i fler och växande företag. Med den föreslagna ramen kan ökade transportbehov i storstadsområdena och näringslivets ökade transportbehov över hela landet, hanteras miljömässigt, säkert och med bibehållen, eller i flera fall ökad, tillgänglighet. Alternativet med 15 procent större ram ger utrymme att åstadkomma ökad tillgänglighet för ett stort antal områden i Sverige. En positiv påverkan på klimat, jobb och företagande och att skapa en sammanhängande helhet har varit avgörande när vi valt ut de föreslagna åtgärderna
  • regionförstoringen leda till att arbetsmarknadens funktionssätt och kompetensförsörjningen förbättras. Det kan i sin tur leda till att förutsättningarna för näringslivet stärks och sysselsättningen stabiliseras på en högre nivå. Sammantaget ökar den regionala intjäningsförmågan och den beskattningsbara inkomsten. Näringslivet gynnas genom snabbare och mer flexibla godstransporter och därmed minskade transportkostnader. Näringslivet gynnas genom snabbare och mer flexibla godstransporter och därmed minskade transportkostnader.
  • Kapacitetsförstärkningarna av järnvägssystemet ökar tillförlitligheten och punktligheten i tågtrafiken drift och underhållsåtgärder samt investeringar i bland annat kapacitetsförbättringar och i förbifarter bidrar till minskad vägträngsel. Möjligheterna att tillgodose persontrafikbehov med gång- cykel- och kollektivtrafik ökar också då bytespunkter och regioncentrum förstärks. En mer användbar och attraktiv kollektivtrafik leder till att fler väljer att resa kollektivt. Om överflyttning sker från bil till kollektivtrafik bidrar det till minskade utsläpp, färre trafikolyckor och positiva hälsoeffekter hos resenärerna. Kollektivtrafikresenärer rör generellt på sig mer än de som endast använder personbil. Investeringar i cykelvägar leder till att fler cyklar samtidigt som cyklisterna i ökad grad separeras från biltrafiken, vilket minskar risken att dödas eller skadas svårt. Den ökade graden av cykeltrafik leder till positiva hälsoeffekter. Dessutom förbättras miljön av minskad motorfordonstrafik. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet och vistas i trafikmiljöer kommer att öka efter satsningar på gång- och cykelvägar, trafiksäkerhet och kollektivtrafik. Kollektivtrafik och gång- och cykelvägar bör vara tillgängliga för resenärer med olika behov. Anläggningar som är särskilt säkra, trygga och lättanvända kan användas också av barn, äldre och funktionshindrade.
  • De namngivna investeringarna ger +-0 vad gäller CO2 reduktion.
  • De namngivna investeringarna ger +-0 vad gäller CO2 reduktion.
  • Bidrag från styrmedel: Bidrag från ekonomiska och juridiska styrmedel samt teknikutveckling är de mest effektiva verktygen för minska utsläppen. Framförallt bidrar styrmedlen till en minskning av utsläppen som beräknas till 16 % fram till 2020 jämfört med 1990 Planen innehåller åtgärder som är nödvändiga för att styrmedlen ska ge avsedd effekt. Bidrag från planen: Planen innehåller åtgärder som underlättar klimatsmarta transportval Bidraget från planen är begränsat: Namngivna investeringar (+ - 0) vad gäller CO2 reduktion Drift och underhåll – 0,4 Mton Sektor och åtgärdsområden – stor potential, ej beräknad (Kan uppgå till 1 mton) Byggande och drift av ny infrastruktur ger ökad CO2, som ej är beräknad
  • De namngivna investeringarna ger +-0 vad gäller CO2 reduktion. Tabell . Översikt över koldioxidutsläpp från olika anslagsområden. Koldioxidutsläppen från investeringar omfattar utsläpp från trafikering. Utsläpp från byggnation ingår ej. Minskningar av utsläpp från Drift och underhåll samt åtgärdsområden bör vara större, men storleken är okänd. Störst minskningar bör komma från sektorsverksamheten , men effekten är osäker, då den bygger på att andra aktörer vidtar åtgärder. Effekter av elproduktion ingår ej i investeringar.
  • Flytta fokus från enstaka åtgärder till systemsyn och från transportslag till hela resan/transporten. Viktiga insikte r tack vare att samtliga trafikverk varit delaktiga och bidragit till att en väl avvägd helhe t kunnat formas. arbete enligt fyrstegsprincipen främja samhällsekonomiskt effektiva lösningar regelbundna planbyggarseminarium med samtliga trafikverk En samlad nationell systemanalys för att ta fram prioriteringsgrunder och underlag för dialoger med den regionala nivån och bidra till en ökad förståelse hur prioriteringarna i planen gått till. resultatet är större hänsynstagande till det regionala perspektivet och uppfyllande av det regionalpolitiska målet
  • Det trafikslagsövergripande synsättet är viktigt. Vi har utgått från de transportpolitiska målen (funktionsmålet ”Tillgänglighet” och hänsynsmålet ”Säkerhet, miljö och hälsa”). Utifrån dem har vi analyserat brister i förhållande till målen, och gjort regionala systemanalyser med förväntad utveckling av resande och transporter med alla trafikslag. Där har vi tagit hänsyn till förändringar i handelsutbyte, lokalisering av arbetsplatser och bostäder, tillgång till grönområden, samt till miljövänliga alternativ m.m. Utifrån detta föreslår vi en åtgärdsmix som vi anser bäst kan rätta till de brister som identifierats och som alltså får bäst effekter.
  • Allt annat lika tolkas som grupp av åtgärder som är ungefär likvärdiga
  • Det handlar om: 1. Åtgärder som kan påverka transportbehovet och val av transportsätt 2. Effektivare utnyttjande av befintliga trafikanläggningar och fordon 3. Begränsade ombyggnadsåtgärder 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Stegvis prövning Kombination av transportslagsövergripande åtgärder
  • Genom en helhetssyn som också är trafikslagsövergripande får vi bästa möjliga åtgärdsmix. Den bygger på en kombination av drift och underhåll, mindre förbättringar och ombyggnadsåtgärder och större satsningar.
  • 1. 50 mnkr är den ekonomiska gränsen mellan åtgärdsområden och namngivna investeringar. 2. Ex Regional utveckling kontra Miljö intrång.
  • Den totala planeringsramen för drift och underhåll av transportnätet är på 200 mdr SEK. Av det är 64 mrd SEK vikta för järnvägssatsningar och 136 mrd SEK för vägsatsningar, inkl. bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar och medfinansiering till enskilda vägar. De strategier för drift och underhåll vi lagt bygger på: - en bedömning av nuvarande tillstånd på väg- resp. järnvägsnätet - en analys av behovet av miljöförbättrande insatser längs väg- resp. järnvägsnätet, - en analys av behovet av bidrag till drift av enskilda vägar, och - en bedömning av den samhällsekonomiska lönsamheten samt motivering till avvägning av insatserna
  • Tillkommande behov o riskreserv: Tillkommande behov 2,5 och riskreserv 2 per trafikslag
  • Fördelas väg 6,35 och järnväg 2,25 Även övrig FUD kan innehålla kopplingar till sektorsverksamhet
  • Fördelas väg 3,6 och järnväg 1,5. Buller väg 700, jvg 700. Landskap: väg 1100 järnväg 200. Vatten: väg 1000 järnväg 0. Förorenade omr: väg 0 järnväg 600. Tätortsmiljöer: väg 800 järnväg 0
  • Cykel: 950,0. Koll: 970, 2000. TS: 4080, 900. Kraft: 0, 5600. Gods/Näring: 0,1000. Kapacitet: 3050, 4800.
  • Ej Infrastrukturåtgärder I Göteborgsregionen.
  • Fördelas väg 3,6 och järnväg 1,5
  • Nationell Transportplan VV BV30 Sept

    1. 1. Förslag till NATIONELL PLAN FÖR TRANSPORTSYSTEMET 2010–2021 Förslag per 1 sep, version 1 sept.
    2. 2. Den nationella transportplanen handlar om Förslag per 1 sep Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika aktörer ger ökade möjligheter för såväl individen som samhället i stort Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Klimateffektivitet Minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet
    3. 3. Förväntade bidrag för ökad tillväxt • Regional tillväxt och utveckling i hela landet • Utveckling av näringsliv • Förstorade arbetsmarknadsregioner • Bättre fungerande arbetspendling • Förbättrade möjligheter att ta sig till och från flygplatser Förslag per 1 sep
    4. 4. Förväntade effekter för samhällsnytta • Kortare restider • Snabbare och mer flexibla godstransporter • Bättre tillgänglighet i storstadsregionerna • Förbättrad punktlighet för tågtrafiken • Minskad trängsel på vägar • Utökad och förbättrad kollektivtrafik • Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning • Säkrare trafikmiljöer för barn • Färre skadade och dödade Förslag per 1 sep
    5. 5. Samhällsekonomisk nytta <ul><li>De namngivna objekten i planen är i genomsnitt samhällsekonomiskt lönsamma </li></ul><ul><li>För de namngivna objekt som trafikverken föreslår utöver pågående projekt och närtidssatsningen i planen ges två kronor tillbaka för varje satsad krona. (NNK=1) </li></ul><ul><li>Åtgärdsområden (ej namngivna) för trimning och effektivisering, för tillväxt och klimat samt miljöåtgärder förväntas ge mycket hög samhällsekonomisk lönsamhet och/eller hög måluppfyllelse. </li></ul>
    6. 6. Samhällsekonomisk nytta <ul><li>För drift och underhåll har samhällsekonomiska analyser bland annat använts vid utformning underhållsstrategier och vid beräkning av medel för riskförebyggande åtgärder på grund av klimatförändringar (4,5 mdkr). </li></ul><ul><li>En samlad effektbedömning för förslag till nationell plan och länsplanerna lämnas till regeringen 15 december. </li></ul>
    7. 7. Förväntade klimateffekter <ul><li>• Bidrag från styrmedel - stora effekter </li></ul><ul><li>- Ekonomiska och juridiska styrmedel samt teknikutveckling är de mest effektiva verktygen för minska utsläppen </li></ul><ul><ul><li>- Koldioxidutsläppen bedöms minska </li></ul></ul><ul><ul><li>- Full effekt av styrmedel kräver tillräcklig kapacitet i infrastrukturen </li></ul></ul><ul><li>Bidrag från planen - begränsade effekter </li></ul><ul><ul><li>- Namngivna investeringar </li></ul></ul><ul><ul><li>- Drift och underhåll </li></ul></ul><ul><ul><li>- Sektors- och åtgärdsområden – stor potential, ej beräknad </li></ul></ul>Förslag per 1 sep
    8. 8. Översikt över koldioxidutsläpp från olika anslagsområden. Typ av åtgärd CO2/År Kommentar Investeringar 0 Mton Ca -15 000 ton/år Drift och underhåll -0,4 Mton Sektorsåtgärder - Osäkra beräkningar p g a långa effektkedjor samt insatser från andra aktörer. Potentialen bedöms grovt ligga kring ca 1 Mton. Åtgärdsområden - Cykel och hastighetsövervakning, ca -1 000 ton/år vardera. Potential för kollektivtrafikåtgärder och anslutningar till godsterminaler mm har ej beräknats TOTALT: -0,4 Mton  
    9. 9. Översikt över koldioxidutsläpp från olika anslagsområden. Drift och underhåll CO 2 /År Belysning (väg) -0,18 Mton Kallare asfalt -0,02 Mton Vinterdrift (väg) -0,003 Mton Energibesparing (jvg) -0,24 Mton TOTALT: (avrundat) -0,4 Mton Investeringar CO 2 /År Järnväg -0,1 Mton Väg 0,12 Mton Sjöfart -0,02 Mton Totalt 0 Mton* * (avrundat -0,015 Mton)
    10. 10. <ul><li>Trafikslagsövergripande </li></ul><ul><li>Fyra trafikverk har arbetat tillsammans med en gemensam plan. </li></ul><ul><li>Öppen process </li></ul><ul><li>Nödvändig och transparent samverkan och kontinuerlig dialog med regionala planupprättare, näringslivet och andra viktiga aktörer </li></ul><ul><li>i arbetet med planen </li></ul><ul><li>b) fortsätter i den årliga planeringen </li></ul>Processen – arbetssätt Förslag per 1 sep
    11. 11. ” Länens” prioriteringar (regionala system-analyser) Kundprogram Önskvärda funktioner i transport- systemet Brister och förbättrings- möjligheter Åtgärdsval Effekter i Transport-systemet och i samhället Infrastruktur- proposition (riksdag) Direktiv (regering) Översiktlig beskrivning av arbetssättet Förslag per 1 sep
    12. 12. Prioriteringskriterier <ul><li>Uppfyllelse av de transportpolitiska målen </li></ul><ul><li>Utgångspunkter i infrastrukturpropositionen </li></ul><ul><li>Anpassning till budgetrestriktioner </li></ul><ul><li>Fyrstegsprincipen </li></ul><ul><li>Prioritet i regionala systemanalyser </li></ul><ul><li>Samhällsekonomisk lönsamhet/samlad effektbedömning </li></ul><ul><li>Medfinansiering (allt annat lika) </li></ul>Förslag per 1 sep
    13. 13. <ul><li>Åtgärder som påverkar transportbehovet och val av transportsätt </li></ul><ul><li>Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt transportnät </li></ul><ul><li>Transportnätsförbättringar och mindre ombyggnadsåtgärder </li></ul><ul><li>Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder </li></ul>Fyrstegsprincipen – ett förhållningssätt Förslag per 1 sep
    14. 14. Val av åtgärder för en önskvärd funktion x Åtgärdsmix (paket) 4-stegs-principen Drift och underhåll Sektors-åtgärder Mindre åtgärder Namn-givna invest Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 x x x x Förslag per 1 sep
    15. 15. <ul><li>Drift och underhåll mycket högt prioriterat </li></ul><ul><ul><li>Hög prioritet av åtgärdsområden som ger stor nytta och hög måluppfyllelse </li></ul></ul><ul><li>Stor närtidssatsning i början av planperioden </li></ul><ul><li>Medel avsatta för tillkommande behov för att möta förändrad efterfrågan </li></ul><ul><li>i framtiden </li></ul>Vägledande i planeringen Förslag per 1 sep
    16. 16. <ul><li>Åtgärdsområden – Namngivna objekt </li></ul><ul><ul><ul><ul><li>- Åtgärder för trimning och effektivisering av transportsystemet för tillväxt och klimat samt miljöinvesteringar, ger stor nytta och hög måluppfyllelse. De har prioriterats högre än nya namngivna objekt. </li></ul></ul></ul></ul><ul><li>Samhällsekonomisk effektivitet (NNK) – Andra nyttor/onyttor </li></ul><ul><ul><ul><ul><li>- NNK viktigt i prioriteringen, men om andra effekter har bedömts vara betydande har dessa vägts in. </li></ul></ul></ul></ul>Exempel på avvägningar Förslag per 1 sep
    17. 17. Drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och 136 mdr rekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar Drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet 64 mdr Åtgärder för utveckling av statliga vägar och statliga järnvägar, 217 mdr slussar och farleder, räntor och amorteringar m.m. (samt) (inklusive) ramar för länsplaner (33,1) Summa trafikslagsövergripande statlig ram för planeringsperioden 417 mdr Trafikslagsövergripande statlig ram 417 mdr – varav 395 mdr anslagsmedel och 22 mdr lånemedel Förslag per 1 sep
    18. 18. Drift och underhåll: 200 mdkr Planeringsram för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet 2010-2021, miljarder kronor Drift, underhåll och bärighet i vägnätet 136,0 varav: Bärighet 14,8 Drift och underhåll 110,2 Statlig medfinansiering enskilda vägar 11,0 Drift och underhåll i järnvägsnätet 64,0 varav: Drift och underhåll 60,7 Lånefinansierade reinvesteringar 3,3 Summa anslag 200,0 Banavgifter drift och underhåll järnvägsnätet 15,6 Total satsning för drift och underhåll av väg- och järnvägsnätet 215,6
    19. 19. Drift och underhåll 2010-2021 <ul><li>Drift och underhåll med fokus på nytta för användarna </li></ul><ul><li>Leveranskvalitet för resenärer och transportköpare </li></ul>09-10-02
    20. 20. Bas + ++ Framkomlighet och punktlighet Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt. Restriktioner för tung trafik kan förekomma vissa perioder (ex tjällossning, lövhalka) Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt. Mindre avvikelser I den förväntade restiden kan förekomma Väg och järnväg ska vara tillgängliga året runt. Avvikelser i den förväntade transporttiden ska vara ringa. Robusthet Återställningsförmåga och vissa omledningsmöjligheter ska finnas Återställningsförmåga och vissa omledningsmöjligheter ska vara goda Återställningsförmåga och vissa omledningsmöjligheter ska vara utmärkta Trafik- och trafikant-information Det ska finnas tillräcklig information (om normalläge, störningar, prognoser och alternativa förslag) för att fatta beslut som berör resan/transporten Det ska finnas god information (om normalläge, störningar, prognoser och alternativa förslag) för att fatta beslut som berör resan/transporten Det ska finnas mycket god information (om normalläge, störningar, prognoser och alternativa förslag) för att fatta beslut som berör resan/transporten Bekvämlighet Resan ska vara genomförbar Resan ska vara upplevas som behaglig Resan ska vara upplevas som behaglig och mervärden finns (ex rastplatser, stationsservice) Säkerhet Transporten/resan ska kunna genomföras säkert Transporten/resan ska kunna genomföras med hög säkerhet och människor kan med tillförsikt vistas vid och kring vägnätet Transporten/resan ska kunna genomföras med hög sta säkerhet och människor kan med stor tillförsikt vistas vid och kring vägnätet Användbarhet Alla som vill resa ska kunna det Alla som vill resa ska kunna det Alla som vill resa ska kunna det
    21. 21. vägtyp 2021.
    22. 22.
    23. 23. Utvecklingsram i Nationell plan Ram för Nationell plan 183,9 mdr Pågående projekt (byggstart ska ha skett 2009 eller tidigare) 23,9 mdr Närtidssatsningen (investeringar startade 2009–2010) 24,1 mdr Nyckelinvesteringar för jobb och tillväxt (särskilt utpekade) 13,2 mdr Sektorsuppgifter 8,6 mdr FUD 3,8 mdr Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar under planperioden inkl. produktionskostnad 26,4 mdr Räntor och amorteringar på lånefinansierade investeringar före planperioden samt hyra för Botniabanan 18,4 mdr ERTMS korridor B (2,2 mdr finansieras med brukaravgifter) 0,0 mdr Medfinansiering drift flygplatser 1,0 mdr Statlig medfinansiering (statsbidrag) för investering i kollektivtrafikanläggningar inkl. återstående medfinansiering av spårfordon från föregående period 4,7 mdr Återbetalning av förskotteringar 1,1 mdr Summa medel för nya prioriteringar 58,7 mdr Förslag per 1 sep
    24. 24. Medel för nya prioriteringar i given ram * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart Medel för nya namngivna investeringar (väg 12,2 / järnväg/sjö 9,1) 21,3 mdr Tillkommande behov och riskreserv (väg 4,5 / järnväg 4,5) 9,0 mdr Miljöinvesteringar (väg 3,6 / järnväg 1,5) 5,1 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, väg 9,0 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, järnväg* 14,3 mdr Summa medel för prioriteringar 58,7 mdr   Förslag per 1 sep
    25. 25. Medel för prioriteringar vid ram -15 % * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart Ovanstående volymer i ramnivå 0 om 37,4 mdr för ej namngivna objekt minskas med 1,8 mdr 35,6 mdr Summa medel för prioriteringar 35,6 mdr  Förslag per 1 sep
    26. 26. Medel för prioriteringar vid ram +15 % * Ej relevant för Luftfart och Sjöfart Medel för nya namngivna investeringar (väg 22,7 / järnväg/sjö 20,6) 43,3 mdr Tillkommande behov och riskreserv (väg 5,6 / järnväg/sjö 4,5) 10,1 mdr Miljöinvesteringar (väg 3,6 / järnväg 1,5) 5,1 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, väg 9,0 mdr Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat, järnväg* 14,3 mdr Summa medel för prioriteringar 81,8 mdr  Förslag per 1 sep
    27. 27. Sektorsverksamhet (8,6 mdkr) Förslag per 1 sep Miljoner kronor Samverkan med aktörer Kunskap och expertstöd Forskning, utveckling o demonstration (FUD) Summa Hållbar samhällsutveckling 1 000 650 250 1 900 Effektiva personresor 1 900 700 900 3 500 Effektiva godstransporter 1 300 350 500 2 150 Annan verksamhet (t.ex. Järnvägsmuseet och väg- och trafikdata)       1 050 Summa 4 200 1 700 1 650 8 600
    28. 28. Miljöinvesteringar (5,1 mdr) <ul><li>Buller (1,4 mdr) </li></ul><ul><li>Landskap (1,3 mdr) </li></ul><ul><li>Vatten (1,0 mdr) </li></ul><ul><li>Förorenad mark (0,6 mdr) </li></ul><ul><li>Tätortsmiljöer (0,8 mdr) </li></ul>Förslag per 1 sep
    29. 29. Trimning och effektivisering för tillväxt och klimat (23,35 mdkr) <ul><li>Åtgärder för </li></ul><ul><li>att öka andelen cykelresor (950 mnkr) </li></ul><ul><li>att öka kollektivresandet (2970 mnkr) </li></ul><ul><li>ett transportsystem som är säkert att färdas och vistas i (4980 mnkr) </li></ul><ul><li>en förstärkt kraftförsörjning till järnväg (5600 mnkr) </li></ul><ul><li>en ökad samordning av näringslivets gods- och varutransporter mellan olika transportslag (1000 mnkr) </li></ul><ul><li>att öka kapaciteten och kvaliteten (7850 mnkr) </li></ul>Förslag per 1 sep
    30. 30. Prioritering över tid – Ej namngivna investeringar mnkr Trafikslag Åtgärd 2010-2012 2013-2015 2016-2018 2019-2020 Kostnad Nationell plan 2010-2021 Järnväg Tot fördela 3 105 3 214 6 571 7 410 20 300 Väg Tot fördela 1 374 3 876 5 812 6 090 17 152 Järnväg/väg Tot fördelning 4 479 7 090 12 383 13 500 37 452 Järnväg/väg Tot andel fördelning 12% 19% 33% 36% 100% Järnväg/väg Miljöåtgärder 1 080 1 329 1 351 1 340 5 100 Järnväg/väg Trimning, effektivisering, klimat 3 067 4 184 8 112 7 989 23 352 Järnväg/väg Tillkommande behov/ riskreserv 332 1 577 2 920 4 172 9 000
    31. 31. Strategiska stråk och centrala noder för långväga gods Utpekat huvudvägnät (HVN-1) Utpekat strategiskt järnvägsnät Centrala hamnar Centrala flygplatser för flygfrakt Centrala kombiterminaler H Förslag per 1 sep
    32. 32. Förslag per 1 sep
    33. 33. Förslag per 1 sep
    34. 34. Förslag per 1 sep
    35. 35.
    36. 36. Förslag per 1 sep
    37. 37.
    38. 38. Förslag per 1 sep
    39. 39. Förslag per 1 sep
    40. 40. Tillkommande medel genom medfinansiering Medfinansiering utöver statlig ram Ovanstående tabell beskriver situationen i juni 2009, arbetet med medfinansiering kommer att bedrivas kontinuerligt. Förslag per 2009-06-12 Banverket och Sjöfartsverket mnkr Typ av medfinansiering -15% 0 +15% Kommun/privata intressenter 7 252 10 946 12 225 Brukaravgifter 2 184 3 122 3 122 Trängselskatt - - - Brukaravgifter/Trängselskatt - - - Summa 9 436 14 068 15 347 Vägverket mnkr Typ av medfinansiering -15% 0 +15% Kommun/privata intressenter 3 110 4 228 4 348 Brukaravgifter 2 097 4 000 4 000 Trängselskatt 21 354 21 354 21 354 Brukaravgifter/Trängselskatt 2 273 2 273 2 273 Summa 28 834 31 855 31 975
    41. 41. Avtal och avsiktsförklaringar Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten Sundvalls hamn, Tunadalsspåret    Avsiktsförklaring Västernorrlands län E4 Sundsvall       Avtal Västernorrlands län E4 Örnsköldsvik    Avsiktsförklaring Västernorrlands län Förbifart Härnösand      Avsiktsförklaring/avtal saknas Västernorrlands län E45 förbifart Sveg    Avsiktsförklaring/avtal saknas Jämtlands län E4 Skellefteå     Avsiktsförklaring/avtal saknas Västerbottens län E4/E12 Umeå Avtal Västerbottens län Kirunaprojektet ny järnväg förbi Kiruna    Avtal Norrbottens län E4 Boviken–Rosvik         Viljeyttring, avsiktsförklaring/avtal saknas Norrbottens län E10 Kiruna        Avsiktsförklaring Norrbottens län
    42. 42. Avtal och avsiktsförklaringar Dalarna och Gävleborg Uppsala-Borlänge hastighetshöjande åtgärder Avsiktsförklaring Dalarnas län Rv45/70 genom Mora Avsiktsförklaring Dalarnas län Rv 50 genom Ludvika Avsiktsförklaring Dalarnas län Rv70 trpl Smedjebacksvägen Avsiktsförklaring/avtal saknas Dalarnas län Rv70 Korsning Smedjebacksvägen –Gyllenhemsvägen Avsiktsförklaring/avtal saknas Dalarnas län Gävle Hamn ny spåranslutning, inkl. elektrifiering av befintlig linje Avsiktsförklaring Gävleborgs län Farled till Gävle Avsiktsförklaring Gävleborgs län
    43. 43. Avtal och avsiktsförklaringar Stockholm, Gotland, Uppsala, Södermanland, Örebro, Västmanland Citybanan Avtal Stockholms län Station Vega Avsiktsförklaring Stockholms län Rosersberg anslutning till kombiterminal Avsiktsförklaring Stockholms län E18 Hjulsta–Ulriksdal Avtal Stockholms län E20 Norra länken Överrenskommelse Stockholms län E4 Förbifart Stockholm Övergripande avtal Stockholms län E4 Södertälje–Hallunda Avsiktsförklaring/avtal saknas Stockholms län E4/Lv259 Masmolänken Avsiktsförklaring Stockholms län Lv259 Södertörnsleden Avsiktsförklaring/avtal saknas Stockholms län E18 trpl Viggbyholm Avsiktsförklaring Stockholms län
    44. 44. E4 trpl Rosersberg Avsiktsförklaring Stockholms län Södertälje sluss och Mälarhamnar Avsiktsförklaring Stockholm och Västmanlands län m.fl Uppsala, planskilda korsningar Avsiktsförklaring Uppsala län Hargshamnsbanan, upprustning och nytt trafikstyrningssystem Avsiktsförklaring Uppsala län Rv55/56 östra förbifarten Katrineholm Avsiktsförklaring/avtal saknas Södermanlands län E18 Västerås–Sagån Avsiktsförklaring samt avtal för arbetsplan Västmanlands län
    45. 45. Avtal och avsiktsförklaringar Halland, Västra Götaland och Värmland Varberg dubbelspår(tunnel) inkl. resecentrum Avsiktsförklaring Hallans län Viskadalsbanan, Kinekullebanan, Norra Bohusbanan (Upprustning, ERTMS-R mm) Avsiktsförklaring Hallands och Västra Götalands län Göteborgs hamnbana och Marieholmsbron, ökad kap. och dubbelspår över Göta älv Avsiktsförklaring Västra Götalands län E6.2 Göteborgshamn/Lunbyleden Avsiktsförklaring Västra Götalands län Marieholmstunneln Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län E6.20 Söder/Västerleden Avsiktsförklaring Västra Götalands län Rv40 Slambymotet Avsiktsförklaring Västra Götalands län E6.20 Hisingsleden, södra delen Avsiktsförklaring Västra Götalands län E6.20 Hisingeleden, norra delen Avsiktsförklaring Västra Götalands län E20 genom Alingsås Avsiktsförklaring Västra Götalands län
    46. 46. E20 Alingsås–Vårgårda Avsiktsförklaring Västra Götalands län E20 trpl Jung Avsiktsförklaring Västra Götalands län E45 Marieholm Agnesberg Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län E20 Vårgårda-Vara Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län E20 Förbi Mariestad (Haggården–Hassle) Avsiktsförklaring/avtal saknas Västra Götalands län Karlstad C, Funktionsanpassning av bangård inkl. resecentrum Avsiktsförklaring Värmlands län E18 väster Karlstad Avsiktsförklaring Värmlands län Frykdalsbanan, (Upprustning, ERTMS-R mm.) Avsiktsförklaring Värmlands län
    47. 47. Avtal och avsiktsförklaringar Östergötland, Jönköping, Kronoberg, Kalmar och Blekinge Händelö, kombiterminal exkl. partiellt dubbelspår Principbeslut Östergötlands län Rv50 Mjölby–Motala Avsiktsförklaringar Östergötlands län E22 förbi Norrköping Avsiktsförklaring Östergötlands län E22 förbi Söderköping Avsiktsförklaring Östergötlands län Farled till Norrköping Avtal Östergötlands län E22 Söderköping–Norrköping Avsiktsförklaring Östergötlands län Alvesta resecentrum Avsiktsförklaring Kronobergs län Kust till kustbanan,Växjö bangårdsombyggnad Avsiktsförklaring Kronobergs län Kust till kustbanan, mötesstation Åryd Avsiktsförklaring Kronobergs län Kust till kustbanan, mötesstation Örsjö Avsiktsförklaring Kalmars län E22 Rinkabyholm Avsiktsförklaring Kalmars län
    48. 48. Avtal och avsiktsförklaringar Skåne Ängelholm–Maria, dubbelspårsutbyggnad Avsiktsförklaring Skåne län Södertunneln Helsingborg Avsiktsförklaring Skåne län Flackarp–Arlöv utbyggnad till flerspår Avtal Skåne län Malmö Fosieby - Trelleborg Hastighetsanpassning (160km/h), mötesstationer Avsiktsförklaring Skåne län E6.20 trpl Spillepengen Avsiktsförklaring Skåne län E22 trpl Ideon Avsiktsförklaring Skåne län E4 infart Helsingborgs hamn Avsiktsförklaring Skåne län Infart/Ringled Trelleborg Viljeyttring. Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län E6 trpl Lomma Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län E22 Fjälkinge–Gualöv, etapp 6 Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län E22 Hurva Vä, etapp Linderöd–Vä Avsiktsförklaring/avtal saknas Skåne län

    ×