Värme, pedagogisk planering åk 1-3

1. REGION GOTLAND, SANDA SKOLA, PEDAGOGISK PLANERING
Värme
Fysik åk 1-3
Cecilia Duckert
Läsår 2014-15
Eleven arbetar med fenomenet VÄRME. Arbetar med att förstå vattnets olika former: fast, flytande och gas.
Övergångar mellan formerna: avdunstning, kokning, kondensering, smältning och stelning. Eleven drar
paralleller mellan vad som leder värme och hur man håller något varmt eller kallt. Eleverna gör enkla
naturvetenskapliga undersökningar samt tränar på att göra enkla dokumentationer av naturvetenskapliga
undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer.

2. VAD
Arbetsområdet behandlar värme och temperatur. Visar på hur luft, vatten och andra ämnen
uppför sig i olika temperaturer. Eleven lär sig genom genomgångar, filmer, laborationer och
egna konstruktioner.
Undervisningens mål är att alla elever förstår och kan återberätta om hur luft, vatten och
andra ämnen agerar vid olika temperaturer.
Klassen mäter och antecknar temperaturen i 5 dagar.
Läxa: Varje elev mäter temperaturen hemma och för in på bladet med termometrar.
Eleven drar paralleller mellan vad som leder värme och hur man håller något varmt eller
kallt. Som slutprodukt bygger eleven en egen termos.
Eleven gör enkla naturvetenskapliga undersökningar. Tränar på att göra enkla
dokumentationer av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra
uttrycksformer.

3. VARFÖR
Syfte:
Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar
att utveckla sin förmåga att
 använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i
frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle,
 genomföra systematiska undersökningar i fysik, och
 använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara
fysikaliska samband i naturen och samhället.
Kunskapskrav åk 3
Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och
utforskande av närmiljön. I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen
och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. Eleven berättar också om några av
människans kroppsdelar och sinnen, och diskuterar några faktorer som påverkar människors
hälsa. Eleven kan samtala om tyngdkraft, friktion och jämvikt i relation till lek och rörelse.
Eleven beskriver vad några olika föremål är tillverkade av för material och hur de kan
sorteras. Eleven kan berätta om ljus och ljud och ge exempel på egenskaper hos vatten och
luft och relatera till egna iakttagelser. Dessutom kan eleven samtala om skönlitteratur, myter
och konst som handlar om naturen och människan.
Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla
undersökningar som handlar om naturen och människan, kraft och rörelse samt vatten och
luft. Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem
efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla
näringskedjor. Eleven kan visa och beskriva hur solen, månen och jorden rör sig i förhållande
till varandra. Eleven kan sortera några föremål utifrån olika egenskaper samt separerar
lösningar och blandningar med enkla metoder. I det undersökande arbetet gör eleven någon
jämförelse mellan egna och andras resultat. Eleven dokumenterar dessutom sina
undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation
i diskussioner och samtal.

4. HUR
Lektion 1: Värme
 Vad är värme?
 Vad mäter vi när vi mäter värme?
 Vad och varför mäter vi temperatur?
 Vad är skillnad på fast flytande eller gas?
Vi ser filmen Vattenmannen och Speed : H2O - vattnets former.
Lektion 2: Varmt och kallt, aggregationstillstånd på vatten
Repetera lektion 1, H2O olika aggregationstillstånd, fast-flytande-gas=is-vatten-ånga.
Ritar upp på i egen NO bok vattenmolekyler i is, vatten och ånga. Iskristall består av 6
vattenmolekyler i en ring.
Limma in laborationen i NO böckerna. ”Varmt och kallt”: 3 skålar med vatten, varmt,
rumstempererat och kallt. Varmt – rumstemperatur – kallt. (Värt ett försök, sid140)
Ett finger i varm och kallt samtidigt i en minut. Flytta över fingrarna till rumstemperarat och
känn efter hur fingrarna upplever temperaturen olika.
Lektion 3: Varm luft tar mer plats
Berätta om dina PET flaskor som blev ihoptryckta under promenaden till affären. Varför?
Läsa ”En het dag” i (Försök med fysik, sid.63-65)
Repetera aggregationstillstånd av vatten.
Film: Tiggy testar : Snabbaste vattnet
Film: Labba: På studs
Lektion 4: Olika temperaturer
Boken om fysik och kemi, Sid 62-64
Vilka olika temperaturer har vi?
Kylskåp (5-8 grader), frys (-18), is-vatten-ånga, kroppens temperatur, mm
Hur fungerar en termometer? Varför stiger den röda vätskan?
Köldrekord i Lappland: -53 grader. I Antarktis -90 grader.
Vid -194 blir luften till vätska.
Absoluta nollpunkten är -273 grader, då står alla atomer stilla.
Stearinljus: 1000 grader.
Ugnen: 275 grader
I bastun: 100 grader
I skuggan i Sverige 38 grader.

5. Lektion 4: Vad leder värme
Vad leder värme? Atomkedja… Värme kan spridas genom ledning, strömning, strålning.
Experiment:
 håll en kopp te med en blöt/torr grytlapp.(ledning)
 Blås varm luft på dig (strömning)
 Håll en aluminiumfolie när kinden och känn din egen värme stråla tillbaka till kinden.
Fråga om kastrull, plasthandtag
Sortera i två spalter:
Leder värme dåligt: plast, glas, luft, kork, gummi, tegel.
Leder värme bra: järn, mässing, silver, koppar, vatten.
Lektion 5: Isolering
Vad leder ej värme? Isolering
Film: Struten : Fryser inte pingviner om fötterna?
Bygg en egen termos.

6. Bygga termos
Vakuum
Uppgiften
Bygga en termos för tre isbitar. Gruppen som lyckas får isbiten att smälta minst vinner.
Materiel: Tidningspapper, tyg, kartong, toarullar, maskeringstejp, aluminiumfolie, bubbelplast,
golvisolering.
Lektion 5:1: Arbetsgång: Gruppen på tre elever funderar tillsammans på vilka materiel som leder och
inte leder värme. De gör en enkel skiss och materiallista. När gruppen fått ritning och materiallista
godkänd hos läraren får gruppen börja bygga. Tid: 40 minuter.
Lektions 5:2: Tävling: Varje grupp får 3 istärningar att lägga i sin termos. Isbitarna kollas var 20:e
minut.
Förklaring:
Det viktigaste i en termos är de dubbla väggarna med vakuum (lufttomt) emellan.
Termosar är normalt isolerade genom att man har ett lufttomt utrymme mellan den inre och yttre
väggarna i kärlet. På detta sätt kan inte någon värme ledas genom hålrummet. Det enda sätt som
värme kan transporteras blir genom strålning.
De flesta enkla isolerande material jobbar helt enkelt med att vara porösa, så att de fångar luft i
fickor i materialet som inte får cirkulera fritt.
Bubbelplast håller fast många luftfickor, med p.g.a. att det är svårt att packa bubbelplast ordentligt
så kommer det bli lite luft mellan bubblorna som kan röra på sig.
Lite aluminiumfolie minimerar strålningsvärmen, men troligen kommer denna del påverka rätt lite.
Det behövs inte på både in- och utsidan, utsidan räcker.

7. Sanda skola
Ämne: Fysik, värme, åk 1- 6
Pedagog: Cecilia Duckert
Laboration: bygga en egen termos för 3 isbitar
Vakuum
Materiel att välja bland:
o tidningspapper,
o tyg
o kartong
o toarullar
o maskeringstejp
o aluminiumfolie
o bubbelplast
o golvisolering
Arbetsgång
Lektion 5:1:
Gruppen på tre elever funderar tillsammans på vilka materiel som leder och inte leder värme.
Ni gör en enkel skiss och materiallista på ett blankt papper.
När gruppen fått ritning och materiallista godkänd hos läraren får gruppen börja bygga.
Tid: 40 - 60 minuter.
Lektions 5:2:
Tävling: Varje grupp får 3 istärningar att lägga i sin termos. Isbitarna kollas var 30:e minut.
Under tiden ser vi på film: Doktor NO : Kokhett och svinkallt,
Tävlingspoäng får gruppen för:
 bäst samarbete
 bäst fungerande termos
 snyggast design på termosen
Lycka till!

8. Litteratur
Värt ett försök – lärarens bok, av Barbro Anderberg,Robert Von Braun, Sigvard Lillieborg,Birgit Sandén
Försök med fysik, Hans Persson, Utgivningsår: 2010 , Upplaga: 3
Boken om fysik och kemi, huvudbok, arbetsbok och lärarplanering Hans Persson, Utgivningsår: 2004 , Upplaga: 1
Laborationer:
1. Varmt – rumstemperatur – kallt. (Värt ett försök, sid140)
2. Testa varm och kallt vatten med karamellfärg
3. Koka vatten och visa på ånga.
4. Experiment med ledning, strömning, strålning, sid 63 i Boken om fysik och kemi.
5. Ballong i frysen
6. Vad leder värme (Värt ett försök, sid141)
7. Smälta snöboll (Värt ett försök, sid.93)
8. Gör en egen termos (försök med fysik, sid.87)
Film, Beta.sli
Vattenmannen och Speed : H2O - vattnets former, http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=59&article=U101655-01
14:04 min
Vattenmannen hittar en isbit som han lägger i en kastrull för att smälta. Vips har den försvunnit! Dessutom är glaset på dykarhjälmen
immigt. Hur gick det till? För att ta reda på mer om vattenmolekyler tar sig Vattenmannen och Speed upp till ytan och träffar Karin Eklöf på
Uppsala vattencenter. För att förklara tar hon till hjälp simmarna i Stockholm Konstsim Herr. Tillbaka i sin farkost spelar Vattenmannen och
Speed låten H2O
Tiggy testar : Snabbaste vattnet, http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=59&article=U102572-39
4:30 min
Tiggy utmanar Beppe i en löptävling. Hon blir överraskad över att Beppe är så snabb, men han säger att det är för att han har värmt upp. I
ett experiment kollar Tiggy hur värme påverkar vattenmolekyler
Tryck beroende av temperatur
Labba: På studs, http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=59&article=U103211-16
6:20 min
Hur många bollkast behöver Agneta för att få ner ett torn med burkar? Beppe testar hur varmt och kallt vatten påverkar en bolls
studsande. Det blir ett ökat eller minskat tryck i bollen, beroende på temperatur.
Värme
Doktor NO : Kokhett och svinkallt, http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=59&article=U102025-04
27:54 min
Hur reagerar vi på värme och kyla? Doktor NO får i uppdrag att klara av att vistas i extremt höga respektive låga temperaturer. För att göra
det besöker han Ingvar Holmér, professor i klimatfysiologi vid Lunds Tekniska Högskola. Vi träffar också rallyföraren Annie Seel som älskar
att köra motorcykel i öknen, mycket på grund av det extrema vädret. Temperaturen där växlar mellan kokhett på dagen och iskallt på
natten. Äventyraren Fredrik Sträng berättar om de extrema väderförändringarna på världens högsta berg Mount Everest. Dessutom får vi
följa ett experiment från Japan där man försöker steka kött i en soluppvärmd stekpanna
Isolering
Struten : Fryser inte pingviner om fötterna?, http://sli.se/apps/sli/prodinfo.php?db=59&article=U102021-03
24 min
Nyfikna Ann fryser ohyggligt när hon testar att stå barfota ute på isen. Pingvinerna som vaggar omkring i närheten, däremot, tycks inte
känna någon kyla alls. Hur kommer det sig? Har de isolering i fötterna, eller vad? Det måste undersökas! 9-årige Leo har några intressanta
resultat i sitt laboratorium. Den här gången handlar det om hur man får en pendel att svänga snabbare och snabbare och snabbare.