1. Det ekonomiska läget
Finansminister Anders Borg
20 februari 2014
Finansdepartementet

2. Internationell återhämtning men
turbulenta valutamarknader
• Allt tydligare att de avancerade ekonomierna befinner sig i en
återhämtningsfas
– Svag amerikansk statistik präglad av vädereffekter
– Konjunkturuppgång i euroområdet och lyckade emissioner av
statsobligationer
– Starkare återhämtning i Storbritannien
• Osäkra tillväxtutsikter i de framväxande ekonomierna
– Valutaoro och finansiell turbulens i framväxande ekonomier
– Tecken på inbromsning i den kinesiska ekonomin
• Fortsatt negativa risker
– Genomlysning av banker i euroområdet kan skapa finansiell turbulens
Finansdepartementet

3. Gradvis normalisering av det
ekonomiska läget i Sverige
• Svensk ekonomi utvecklades svagt 2013
• Tillväxten förväntas bli högre framöver än vad den har
varit de senaste kvartalen
• Svensk export förväntas åter växa 2014, men växer
långsammare jämfört med tidigare återhämtningar
• Hushållens konsumtionsbidrag förvänts bli högt
• Investeringsbehovet ökar 2014 och 2015
Finansdepartementet

4. Förtroendeindikatorer antyder starkare
tillväxt
Normaliserade värden, medelvärde = 0, standardavvikelse =1
3
3
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
-3
-3
-4
-4
14
07
08
09
10
11
12
13
Barometerindikatorn
PMI (Tillverkning)
PMI (Tjänster)
CCI
Källor: Konjunkturinstitutet och Swedbank
Finansdepartementet

5. Nyckeltal - Februariprognos
Prognosen i december/budgetpropositionen i september inom
parentes
2013
2014
2015
2016
2017
2018
BNP
1,0 (1,0/ 1,2)
2,5 (2,4/ 2,5)
3,5 (-/ 3,6)
3,7 (-/ 3,9)
2,5 (-/ 2,9)
2,5
BNP, kalenderkorrigerad
1,0 (1,0/ 1,2)
2,6 (2,5/ 2,6)
3,3 (-/ 3,3)
3,3 (-/ 3,5)
2,7 (-/ 3,1)
2,5
Produktivitet i näringslivet, kalenderkorr.
0,8 (0,9/ 1,3)
1,8 (1,9/ 2,7)
2,3 (-/ 2,5)
2,3 (-/ 2,0)
2,0 (-/ 1,8)
1,9
Arbetade timmar, kalenderkorrigerad
0,5 (0,5/ 0,3)
1,1 (0,9/ 0,5)
1,3 (-/ 1,1)
1,3 (-/ 1,6)
1,1 (-/ 1,5)
0,9
Sysselsättning
1,0 (1,0/ 0,8)
1,2 (1,1/ 0,8)
1,2 (-/ 1,0)
1,2 (-/ 1,3)
1,0 (-/ 1,3)
0,9
Arbetslöshet (procent av arbetskraften)
8,0 (8,0/ 8,2)
7,7 (7,7/ 8,1)
7,3 (-/ 7,8)
6,7 (-/ 7,0)
6,3 (-/ 6,4)
5,9
Löner (KL)
2,5 (2,6/ 2,7)
2,7 (2,7/ 2,8)
2,9 (-/ 2,9)
3,2 (-/ 3,2)
3,4 (-/ 3,4)
3,5
KPI (årsgenomsnitt)
0,0 (0,0/ 0,1)
0,2 (0,4/ 0,9)
1,7 (-/ 1,7)
2,6 (-/ 2,7)
3,0 (-/ 3,2)
3,0
KPIF (årsgenomsnitt)
0,9 (0,8/ 1,0)
1,0 (0,8/ 1,3)
1,6 (-/ 1,5)
1,7 (-/ 1,7)
1,9 (-/ 1,9)
2,0
-0,3 (-/ -0,2)
0,0
BNP-gap (procent)
Finansdepartementet
-3,2 (-3,3/ -3,5) -2,7 (-2,6/ -3,0) -1,7 (-/ -2,1) -0,7 (-/ -1,0)

6. Prognosjämförelse
BNP
Arbetslöshet
Procentuell
förändring
Procent av
arbetskraften
2013 2014 2015 2016 2017 2018
FiD
1,0
2,5
3,5
3,7
2,5
2,5
FiD, kal.korr.
1,0
2,6
3,3
3,3
2,7
2,5
RB
13/2 0,9
2,4
3,6
2,8
SEB
11/2 1,0
2,5
3,2
SB
21/1 1,0
3,1
3,0
KI
18/12 1,0
2,4
3,1
SHB
05/12 1,0
3,1
2,6
NO
04/12 1,0
2,4
OECD
19/11 0,7*
EU
IMF
2013 2014 2015 2016 2017 2018
FiD
8,0
7,7
7,3
6,7
6,6
RB
13/2
8,0
7,8
7,2
SEB
11/2
8,0
7,7
21/1
8,0
7,7
18/12
8,0
7,7
7,3
SHB
05/12
8,0
7,9
NO
04/12
8,0
7,7
3,0*
OECD
19/11
8,0
7,8
2,8
3,5
EU
05/11
8,1
7,9
2,3
2,3
IMF
08/10
8,0
7,7
7,5
6,7
6,4
7,4
08/10 0,9
7,1
7,5
05/11 1,1
6,3
7,5
2,3*
6,6
7,7
2,4
6,9
7,3
KI
5,9
7,0
SB
6,3
* = kalenderkorrigerad
Finansdepartementet
2,9*
2,3
2,7*
2,4
2,3*

7. Offentliga finanser
Procent av BNP. Prognosen i budgetpropositionen 2014 inom
parentes
2012
Finansiellt sparande
Strukturellt
sparande
Konsoliderad
bruttoskuld
2013 2014
2015
2016
2017
2018
-0,5
(-0,6)
-1,5 -1,9
(-1,2) (-1,5)
-0,7
(-0,4)
-0,0
(0,4)
0,5
(1,1)
1,1
(–)
0,7
(0,6)
0,0 -0,4
(0,5) (0,2)
0,3
(0,8)
0,3
(1,0)
0,6
(1,2)
1,1
(–)
38,2
41,6 42,5
41,1
38,8
36,3
(38,1) (41,9) (42,6) (41,2) (38,3) (35,1)
33,3
(–)
Anm.: Den konsoliderade bruttoskulden ökade 2013 med 2,9 procent av BNP till följd av Riksbankens upplåning för att öka
valutareserven.
Finansdepartementet

8. Prognosjämförelse offentliga finanser
Finansiellt sparande, (fg prognoser inom parentes) procent av BNP
2013
2014
2015
2016
2017
FiDep, Feb14
-1,5 (-1,2) -1,9 (-1,5) -0,7 (-0,4) -0,0 (0,4) 0,5 (1,1)
KI inkl regl, dec13
-1,2 (-1,3) -1,6 (-1,5) -1,0 (-0,6) -0,3 (0,2) 0,5 (1,1)
ESV, dec13
-1,4 (-1,8) -2,3 (-1,4) -1,2 (-0,2) -0,5 (0,6) 0,1 (1,1)
Riksbanken, feb14
-1,4 (-1,4) -1,7 (-1,5) -0,6 (-0,5) 0,1 (0,3)
–
EU-komm, nov13
-1,1 (-1,2) -1,4 (-0,5)
-0,6 (–)
–
–
OECD, nov13
-1,4 (-1,6) -1,7 (-1,1)
-1,1 (–)
–
–
IMF, okt13
-1,4 (-1,6) -1,5 (-0,9) -0,5 (0,0) -0,2 (0,6) 0,3 (1,1)
Not: KI räknar med åtgärder enligt BP14 för 2014, exkl. höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt
.
och budgetförstärkande åtgärder 2016 och 2017 på ca 10 resp. 28 mdkr
Finansdepartementet

9. Totala skatteintäkter
Jämfört med budgetpropositionen 2014
Miljarder kronor
Skatt på arbete
Skatt på kapital
Skatt på konsumtion
Restförda skatter
Totala skatteintäkter
Finansdepartementet
2012
-2
-6
-1
0
-9
2013
-10
-3
2
5
-6
2014
2
-6
-2
-2
-8
2015
5
-6
-1
-2
-5
2016
3
-7
-1
-2
-7
2017
1
-8
-2
-2
-11

10. Lägre intäkter än förväntat från
bolagsskatterna
• Reglerna för räntesnurror trädde i kraft 1 januari
2013. Taxering sker i november 2014. Innan dess
svårt att avgöra reglernas effekt
– Indikationer på att regelförändringen gett effekt
• Taxeringsutfallet för bolagsskatterna 2012 blev
lägre än förväntat
– Ökad avsättning till periodiseringsfonder
• Finansdepartementets nedrevidering ungefär lika
stor som KI:s och ESV:s
Finansdepartementet

11. Indikationer på att reglerna för
räntesnurror har gett effekt
Koncernlån och förändring av koncernlån
Begränsning av
ränteavdragen
400
Skärpning av
reglerna
2000
1800
300
1600
1400
200
1200
1000
100
800
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
400
-100
-200
Finansdepartementet
600
200
Koncernlån Förändring mdkr
Koncernlån mdkr
0

12. Utdelningsintäkter från statliga bolag lägre 2014
2015 och 2016 är utdelningsnivåerna åter på historiska nivåer
33,2
26,9
24,7
23,0
21,7
19,1
Ø=20,6
22,5
20,6
22,0
16,9
13,5
12,1
7,6
2004
Finansdepartementet
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
2015
2016

13. Takbegränsade utgifter – förändring jämfört med BP14
2014
2015
2016
2017
Migration (UO 8)
2,5
3,1
2,7
2,4
Integration (UO 13)
0,9
2,4
2,8
2,4
EU-avgiften (UO27)
0,2
0,7
1,6
1,2
ÅP-systemet
0,1
-1,3
1,2
6,5
Ohälsa (UO10)
0,3
0,3
0,5
0,4
Arbetsmarknad (UO14)
-0,8
-1,1
-1,5
-0,4
Övrigt
-3,8
-0,9
0,2
-1,0
Total utgiftsförändring sedan BP14
-0,6
3,2
7,4
11,7
Miljarder kronor
Förändrad bedömning av utgifterna
Finansdepartementet

14. Migration och integration: Kraftig ökning av
antal asylsökande i ny prognos
Antal asylsökande + 20 % per år
2014-2015 jämfört med BP14
Inskrivna i Migrationsverkets
mottagningssystem + 30-50 %
Antal asylsökande (Tusental)
Antal inskrivna (Tusental)
70
70
60
59
57
50
52
60
46
40
42
55
58
56
55
54
50
40
30
30
20
20
10
10
0
0
2014 2015 2016 2017 2018
BP-14
feb-14
Källa: Migrationsverket, Finansdepartementet
Finansdepartementet
2014 2015 2016 2017 2018
BP-14
feb-14

15. Kommunernas inkomster och utgifter
Miljarder kronor om annat ej anges, förändring sedan BP14 inom parentes
2012
2017
2018
Inkomster, totalt
Skatter
Statsbidrag
840 (2) 868 (-5) 892 (3) 923 (6) 961 (6) 1 001 (6)
561 (-1) 583 (-4) 604 (1) 632 (2) 664 (2)
697 (2)
1 037
728
Utgifter, totalt
Konsumtionsutgifter
843 (-4)
Finansiellt sparande
procent av BNP
Resultat
2013
2014
2015
2016
132 (0) 138 (-1) 148 (2) 146 (3) 147 (3)
697 (0)
-4 (6)
-0,1
19 (0)
147 (3)
147
872 (0) 902 (1) 933 (4) 969 (5) 1 007 (7)
1 047
722 (1) 747 (2) 774 (5) 806 (6)
838 (6)
873
-8 (1)
-6 (0)
-10
-0,2
-0,1
-0,2
6 (-5) 10 (3) 10 (3) 11 (2)
14 (2)
11
-3 (-5) -10 (2) -10 (2)
-0,1
-0,3
-0,2
Anm: Med statsbidrag avses generella och specialdestinerade statsbidrag samt kapitaltransfereringar, exklusive kompensation för
mervärdesskatt.
Finansdepartementet

16. Prognosjämförelse offentliga finanser
Finansiellt sparande, (föregående prognoser inom parentes) procent av BNP
2013
2014
2015
2016
2017
FiDep, Feb14
-1,5 (-1,2) -1,9 (-1,5) -0,7 (-0,4) -0,0 (0,4) 0,5 (1,1)
KI inkl regl, dec13
-1,2 (-1,3) -1,6 (-1,5) -1,0 (-0,6) -0,3 (0,2) 0,5 (1,1)
ESV, dec13
-1,4 (-1,8) -2,3 (-1,4) -1,2 (-0,2) -0,5 (0,6) 0,1 (1,1)
Riksbanken, feb14
-1,4 (-1,4) -1,7 (-1,5) -0,6 (-0,5) 0,1 (0,3)
–
EU-komm, nov13
-1,1 (-1,2) -1,4 (-0,5)
-0,6 (–)
–
–
OECD, nov13
-1,4 (-1,6) -1,7 (-1,1)
-1,1 (–)
–
–
IMF, okt13
-1,4 (-1,6) -1,5 (-0,9) -0,5 (0,0) -0,2 (0,6) 0,3 (1,1)
Not: KI räknar med åtgärder enligt BP14 för 2014, exkl. höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt
.
och budgetförstärkande åtgärder 2016 och 2017 på ca 10 resp. 28 mdkr
Finansdepartementet

17. En procents överskott och slutet
BNP-gap 2018
4,0
8,0
3,0
6,0
2,0
4,0
1,0
2,0
0,0
0,0
2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018
-1,0
-2,0
-2,0
-4,0
-3,0
-6,0
-4,0
Finansdepartementet
Finansiellt sparande
BNP-gap
-8,0

18. Ny fas i finanspolitiken
• När ekonomin stabiliseras ska offentliga finanser tillbaka till
överskott
– Nödvändigt för Sverige att stå väl rustat när nästa kris kommer
• Detta kräver att alla reformer i närtid är fullt finansierade,
krona för krona
– Finanspolitiken går därmed in i en ny fas 2015
– Överskottsmålet prövas
– Förslag på finansiering i VÅP
Finansdepartementet

19. Principer för hantering av
konjunkturcykler och överskottsmålet
• Att värna jobb och tillväxt i kristider är förenligt med
överskottsmålet, när konjunkturen vänder ska
offentliga finanser tillbaka till överskott
• Starka offentliga finanser enda sättet att skydda
ekonomin i händelse av kris
– En liten, öppen ekonomi med en stor banksektor
extra känslig för händelser i omvärlden
• Skyddsvallarna måste byggas upp under de goda
åren för att vi ska stå rustade till nästa kris
Finansdepartementet

20. Nu prövas överskottsmålet
• Återgång till överskott ställer stora krav på
regeringen de kommande fyra åren
• Nödvändigt vara tydlig med finanspolitikens ramar
för att säkra överskott i nästa kris
• Samhällsutmaningar kräver fortsatta reformer, men
en ansvarsfull politik förutsätter att dessa
finansieras
– Reformer måste prioriteras hårdare
– Betydande besparingar krävs, men åtgärder som
skadar jobb och sysselsättning måste undvikas
Finansdepartementet

21. Finansiering
Finansiering miljarder kronor, effekter på
finansiellt sparande
2015
2016
2017
2018
Varaktigt/
permanent
Sänkt avdrag privat pensionssparande från
1000 till 200 kr/månad 2015, slopat 2016
-2,9
-4,6
-4,6
-4,6
-1,4
Högre studielån, lägre studiebidrag
-1,0
-1,0
-1,0
-1,0
-1,0
Minskad ökning av anslagen till
myndigheternas verksamhet
-0,3
-1,1
-1,1
-1,1
-1,1
Höjd fordonsskatt lätta fordon
-1,2
-1,2
-1,2
-1,2
-1,2
Höjd skatt på öl och vin (5%)
-0,4
-0,3
-0,4
-0,4
-0,4
Höjd skatt på tobak
-0,6
-0,5
-0,5
-0,6
-0,5
Avskaffande av gruppregistrering till moms
-0,4
-0,4
-0,4
-0,4
-0,3
Summa finansiering
-6,9
-9,1
-9,1
-9,2
-6,0
Not: Beloppen är preliminära.
Finansdepartementet

22. Sänkt avdrag för privat pensionssparande
2015 och slopat avdrag 2016
•
Avdraget för privat pensionssparande sänks från 1000 kronor till
200 kronor per månad 2015 och slopas helt 2016
•
Avdraget gynnar främst dem med höga inkomster. Personer med
lägre inkomster gynnas i betydligt mindre utsträckning av avdraget.
•
Privat pensionssparande har dock inte bara marknadsförts mot dem
som gynnas mest av avdraget utan brett mot befolkningen
•
Fortfarande lämpligt och möjligt att spara till pensionen, t.ex i ett
Investeringssparkonto
•
Förslagen berör endast det fasta beloppet i avdragsrätten för det
privata pensionssparandet. Tjänstepensionerna omfattas inte av
förslaget.
•
Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna med
2,9 miljarder kronor 2015 och med 4,6 miljarder kronor 2016
Finansdepartementet

23. Högre studielån, lägre studiebidrag
• Studielån föreslås ökas med cirka 1 000 kronor per månad,
medan bidragsandelen sänks med cirka 300 kronor per månad
och ersätts med lån
• Studiemedlet i Sverige är ett av världens mest generösa och
har höjts flera gånger sedan 2006. Barntillägget har också
höjts betydligt
• Studenter har haft en relativt sett gynnsam ekonomisk
utveckling de senaste åren
• Högre studiemedel totalt innebär ännu bättre möjligheter att
fokusera på studierna
• Innebär en beräknad besparing på ca 1 miljard miljoner kronor
från och med 2015
Finansdepartementet

24. Fördelaktigt studiemedelssystem
Studiemedelsutveckling sedan
2006, kr/månad
14 000
Andel studenter som får offentliga
lån eller stipendier, procent (2011)
12 000
10 000
100
90
8 000
80
70
6 000
60
50
4 000
40
30
2 000
20
10
-
0
Bidrag
Lån
Källa: Finansdepartementet
Finansdepartementet
Källa: OECD

25. Slopad avskrivning på grund av
ålder för nya studiemedel
• Studiemedel som tas från och med 2015 kommer
inte att skrivas av vid 68 års ålder
• En höjning av avskrivningsåldern aviserades i BP14
• För att välfärden ska finansieras på sikt krävs att fler
arbetar längre – då är det också rimligt att betala av
sina studielån högre upp i åldrarna
• Innebär en beräknad besparing på ca 350 miljoner
kronor från och med 2015. Finansiellt sparande
påverkas inte
Finansdepartementet

26. Minskad ökning av anslagen till
myndigheternas verksamhet
• Anslagen för myndigheternas verksamheter ökas varje år i takt
med att pris- och lönenivåer i samhället ökar (PLO)
• För åren 2015 och 2016 föreslås tillskotten att bli 25 % lägre
än normalt
• Från 2016 innebär det en besparing på ca 1,1 miljarder
kronor, eller 0,4 procent av anslagen
• Istället för ca 4 miljarder 2016 räknas nu anslagen upp med
ca 3 miljarder
• Besparingen är proportionell över hela den statliga
verksamheten
• Ger ett ökat effektiviseringstryck och tar tillvara
besparingsmöjligheter hos myndigheterna
Finansdepartementet

27. Effekt på förvaltningsanslagen på de största
myndigheterna
Minskad anslagsökning (miljoner kronor)
2015
2016
2017
2018
perm
Förbandsverksamhet och beredskap
(Försvarsmakten)
-31
-100
-101
-101
-101
Polisorganisationen
-27
-89
-89
-90
-90
-11
-35
-35
-35
-35
-10
-33
-33
-33
-33
Skatteverket
-9
-30
-30
-30
-30
Regeringskansliet
-9
-29
-29
-29
-29
Arbetsförmedlingen
-9
-28
-27
-28
-28
Summa finansiering
-106
-344
-344
-346
-346
Kriminalvården
Försäkringskassan
Anm: Beloppen är preliminära.
Finansdepartementet

28. Slopad gruppregistrering till moms
• Finansiella tjänster är befriad från moms
• Detta ökar branschens lönsamhet, men företagen i den
finansiella sektorn kan inte dra av ingående moms. Företagen
kan idag bilda momsgrupper där omsättningar kan göras utan
moms
• Denna möjlighet föreslås upphöra
•
•
Slopad gruppregistrering ökar den finansiella sektorns kostnader
för ingående moms
Finansiella sektorn dock fortfarande skattemässigt gynnad
• Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna
med 0,4 miljarder kronor 2015 och 0,3 miljarder kronor
varaktigt
Finansdepartementet

29. Höjd fordonsskatt för lätta fordon
• Höjd fordonsskatt genom att koldioxidbeloppet höjs och
gränsen för där koldioxidbelopp börjar tas ut sänks
– Den koldioxidrelaterade fordonsskatten har sedan 2006 använts
som ett komplement till koldioxidskatten och stimulerar till ägande
av fordon med låga koldioxidutsläpp
• Genom en höjning av fordonsskatten stärks styrningen mot mer
miljövänliga fordon, samtidigt som offentliga finanser stärks
• Genomsnittlig höjning per fordon ca 200-500 kronor eller ca
12-18 procent per år (motsvarande höjning i det viktbaserade
systemet)
• Reformen förstärker preliminärt de offentliga finanserna med
1,2 miljarder kronor 2015
Finansdepartementet

30. Höjd punktskatt på alkohol
• Punktskatten på öl och vin höjs med 5 procent. Priset på en
flaska öl på 0,5 liter ökar från ex. 16,00-16,29 kronor och
priset på en flaska vin 0,75 liter ökar från ex. 59,00-60,08
kronor
•
•
•
Främjar folkhälsan genom minskad konsumtion
Motverkar den reala prisnedgång som skett på öl och vin de
senaste åren
Höjningen måste vägas mot risken för ökad smuggling
• Sammantaget förstärks de offentliga finanserna 2015 med
preliminärt 0,4 miljarder kronor
Finansdepartementet

31. Höjd punktskatt på tobak
• Höjd punktskatt på cigaretter med ca 1 krona per
paket (motsvarar en skattehöjning på ca 3 procent)
och höjd punktskatt på snus med ca 2 kronor per
dosa (ca 20 procent)
• Främjar folkhälsan genom minskad konsumtion
• Höjningen måste vägas mot risken för ökad smuggling
• Sammantaget förstärks de offentliga finanserna
2015 med preliminärt 0,6 miljarder kronor
Finansdepartementet

32. Finanspolitikens inriktning
• Säkra stabil återhämtning och återgång till överskott
• Prioritera centrala reformer
– Bättre resultat i skolan
– Öka jobbchanserna för dem med svag förankring
– Stärka svensk konkurrenskraft
• Inga breda skattehöjningar på jobb och tillväxt
Finansdepartementet

33. Sammanfattning
• Stabilare återhämtning i omvärlden, dämpad tillväxt i
Sverige men arbetsmarknaden något starkare än väntat
• I takt med att konjunkturläget normaliseras de
kommande åren går finanspolitiken in i en ny fas
• Nödvändigt att komma tillbaka till överskott för att bygga
upp skyddsvallar inför nästa kris
• Reformarbetet fortsätter, men nödvändigt att reformerna
finansieras krona för krona
• Ett finansieringspaket på 9 miljarder kronor kommer att
presenteras i VÅP
Finansdepartementet