2. NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI
ARBETA LÄNGRE
• Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett
längre arbetsliv
• Om inte pensionsbeteendet ändras sjunker
pensionsnivåerna och förtroendet för
pensionssystemet riskeras
• Försörjningsbördan blir orimlig för dem som
arbetar
• Ett längre arbetsliv behövs för att vi ska kunna
finansiera välfärden uthålligt
• Problem med arbetskraftsbrist och
generationsväxling
Pensionsåldersutredningen
3. DÄRFÖR BEHÖVS ÅTGÄRDER
• Tanken var att pensionsreformen, generösa
skatteregler, stora informationssatsningar m.m.
skulle leda till att äldre arbetade längre i takt med en
ökad medellivslängd
• Trots vissa positiva tendenser är ökningen i arbetad
tid bland äldre och utträdesålder blygsamma och
hänger inte med ökningen i medellivslängden
• Allt fler vill arbeta längre, men möter olika hinder i
regelsystem, avtal och i arbetslivet. Äldre som vill
och kan ska kunna fortsätta att arbeta och
pensionera sig när de själva vill
• Utvecklingen är inte uthållig
Pensionsåldersutredningen
4. SVERIGE HAR FORTFARANDE EN FAKTISK
NORMAL PENSIONSÅLDER PÅ 65 ÅR
90 1938
80
1939
70
1940
60
% 50 1941
40 1942
30 1943
20 1944
10 1945
0 1946
61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år 68 år 69 år 70 år
Källa: Pensionsmyndigheten
Uttagsålder
Pensionsåldersutredningen
5. ETT 50-TAL FÖRSLAG i SYFTE ATT ÖKA
DEN FAKTISKA PENSIONSÅLDERN
• Stärka äldres förutsättningar och resurser att arbeta
längre
– Satsningar på arbetsmiljöområdet
– Fortsatta åtgärder mot åldersdiskriminering
– Bättre villkor för kompetensutveckling
– Garantipensionärer ska tjäna på att arbeta
– Trepartssamtal om tjänstepensioner och flexibla arbetstider
– Informationen bör utvecklas
• En sammanhållen strategi – en riktålder för pension
som följer medellivslängden
– Riktåldern införs i lag och ska följa medellivslängden och
beräknas årligen
Pensionsåldersutredningen
6. SATSNINGAR PÅ ARBETSMILJÖN
• Förstärkta resurser till Arbetsmiljöverket
– Tidiga utträden blir kompletterande kriterium för inspektion och tillsyn
– Förstärkt utvecklingsarbete med positiva arbetsmiljöindikatorer och
SAM
– Program för kunskapsspridning om hur arbetsförhållanden bättre kan
anpassas till äldre arbetskraft
– Utveckling av nationella kunskapsfunktionen
– Utbildning för skyddsombud, arbetsmiljökunskap i
högskoleutbildningar
• Ny funktion och resurser för analys och utvärdering inom
arbetsmiljöområdet
– Anknutet till IFAU eller annan myndighet
– Oberoende forskning
– Utredningsuppdrag från regeringen
• Resurser för interventionsstudier
Pensionsåldersutredningen
7. BÄTTRE VILLKOR FÖR ÄLDRE SOM VILL
UPPGRADERA SIN KOMPETENS
• Ökade möjligheter till studiestöd
– 40 veckors studielån också för dem som är 55-57 år
– Förstärkningsbidrag på 956 kr/mån under 40 veckor
för dem som är 45-57 år
• Yrkesvux och Komvux
– Anpassa kursutbud till äldres efterfrågan
• Arbetsförmedlingen
– Yrkesvägledning för äldre
– Ökade möjligheter till arbetsmarknadsutbildning för
äldre
Pensionsåldersutredningen
8. GARANTIPENSIONÄRER SKA OCKSÅ
TJÄNA PÅ FORTSATT ARBETE
• Garantipension och bostadstillägg ska inte
påverkas av arbetsinkomster efter 65 års ålder
• Förslaget gäller från 2015 och beräknas ge en
låginkomsttagare ca 600 kronor mer i månaden
• En flexibel uttagsålder för garantipension bör
utredas vidare
• Nya möjligheter att genom arbete efter 65 års
ålder få bättre garantipension för personer med
färre än 40 bosättningsår i Sverige
Pensionsåldersutredningen
9. ANDRA FÖRSLAG
• Förstärkt lagstiftning mot
åldersdiskriminering bör utredas. Satsning
på forskning och analys
• Trepartssamtal om avtalade
tjänstepensioner och flexibel arbetstid
• Informationen behöver utvecklas. Ny
Internetportal, uppdrag till
Pensionsmyndigheten, utveckling av
minpension.se
Pensionsåldersutredningen
10. RIKTÅLDER FÖR PENSION SOM FÖLJER
MEDELLIVSLÄNGDEN
• Ett tydligt icke-valsalternativ för dem som vill få en
godtagbar pensionsnivå
• Beräknas årligen och tillämpas fyra år efter
beräkningsåret
• Övriga pensionsrelaterade åldersgränser anpassas
till riktåldern med automatik eller i särskild ordning
• Beräknas första gången 2015 och tillämpas 2019
Pensionsåldersutredningen
12. PENSIONSRELATERADE ÅLDERSGRÄNSER
ANPASSAS TILL RIKTÅLDERN
• 61-årsgränsen för tidigaste uttag av inkomstpension
- Höjs till 62 år 2015
- Anpassas därefter till riktåldern, höjs till 63 år 2019
enligt preliminär beräkningar
- Undantag för personer med långt arbetsliv
utreds vidare
• 65-årsgränsen för garantipension m.m.
- Anpassas till riktåldern, höjs till 66 år 2019 enligt preliminära
beräkningar
- Undantag för personer med långt arbetsliv utreds
vidare
• 55 års-gränsen för uttag av tjänstepensioner och privata pensioner
- Höjs till 62 år 2017
- Vissa avtal undantas
• Andra åldersgränser följdändras
- Sjuk- och aktivitetsersättning, rehabiliteringsersättning,
arbetsskadelivränta, SGI-skydd, A-kassa, åldersgräns för nedsatta
sociala avgifter knyts till riktåldern
Pensionsåldersutredningen
13. 67-ÅRSGRÄNSEN FÖR
ANSTÄLLNINGSSKYDDET HÖJS TILL 69
• LAS-åldern höjs till 69 år 2016
• Åldersgränsen anpassas sedan till
riktåldern
• Skriftligt besked när arbetstagaren fyllt 69
år
• Myndighet eller funktion bör följa upp
förslagen och undersöka förekomsten av
åldersdiskriminering
Pensionsåldersutredningen
14. SUCCESSIVT GENOMFÖRANDE
• Riktåldern
beräknas
• 61-årsgränsen höjs
• Riktåldern
till 62 år
tillämpas
• Nya regler för
• Garantipension
studiestöd
55-årsgränsen och andra
• Arbete ska löna sig
för tjänstepen- förmåner
för garanti-
LAS-åldern sioner höjs till anpassas till
pensionärer
höjs till 69 år 62 år riktåldern
2015 2016 2017 2019
2019
Pensionsåldersutredningen
15. HÖJD PENSIONSÅLDER FÖRLÄNGER
ARBETSLIVET
• Forskningsöversikt av effekter av ändrad
pensionsålder i andra länder (Gabriella
Sjögren Lindquist)
– Reformer i Norge (1989-1998), Portugal (1993-
1999), Australien (1995-2013), USA (2000- ),
Schweiz (2000-2005) och Österrike (2002-2017)
– Den faktiska pensionsåldern resp. andelen som
stannar i arbetskraften höjs med 20-50 % av en
förändring av pensionsåldern
– Viss övervältring till andra socialförsäkringar
Pensionsåldersutredningen
16. ÖKAT ARBETSUTBUD MINSKAR
FÖRSÖRJNINGSBÖRDAN
0,2 = 20 % av äldre arbetar ett
år till
0,35 = 35 % av äldre arbetar ett
år till
0,5 = 50 % av äldre arbetar ett
år till
Alternativ 1. Antal sysselsatta antas utan utredningsförslag förändras i samma takt som befolkningen
15-64 år.
Alternativ 2. Antal sysselsatta i relation till befolkningen 15-64 år antas utan utredningsförslag minska i
samma takt som under perioden 1980-2010, nämligen med 0,3 procent per år.
Källa: Pensionsmyndigheten
Pensionsåldersutredningen
17. DEN OFFENTLIGA SEKTORNS FINANSER
FÖRSTÄRKS
Medelscenario, arbetsutbudet ökar med 35 procent av riktåldershöjningen.
Jämn infasning fyra år
2015 2017 2019 2020
Inkomster 400 1 200 5 100 6 500
Varav höjda åldersgränser i
pensionssystemet 400 1 200 2 600 3 600
höjd åldersgräns för sociala
avgifter 0 0 2 500 2 900
Utgifter -300 -600 -1 800 -2 800
Varav nya satsningar på arbetsmiljö,
kompetens, information m.m. -200 -400 -400 -400
socialförsäkringar m.m. -100 -200 -1 400 -2 400
Netto för offentlig sektor 100 600 3 300 3 700
Källa: SCB, FASIT-beräkningar, Pensionsmyndigheten,
Försäkringskassan och egna beräkningar
Pensionsåldersutredningen
