Presentation av rapporten Effekter av sänkt restaurang- och cateringmoms. Från Konjunkturinstitutets presskonferens den 2 december 2013.

1. KONJUNKTURINSTITUTET
2 december 2013
Utvärdering av sänkt moms på
restaurang- och cateringtjänster
Marcus Mossfeldt

2. Sammanfattning
• Priserna har blivit 4 procent lägre till följd av den sänkta
restaurangmomsen.
• Antalet arbetade timmar i branschen har ökat med motsvarande
4 000 sysselsatta. Ökad sysselsättning i branschen är inte
detsamma som att sysselsättningen i hela ekonomin ökat med
motsvarande antal.
• Grupper med svag förankring på arbetsmarknaden
överrepresenterade i branschen  reformen innebär sannolikt
en nettoökning av sysselsättningen i dessa grupper.
• Konjunkturinstitutets bedömning är att reformen sannolikt haft
en positiv effekt på den varaktiga sysselsättningen i ekonomin.

3. Regeringsuppdrag
• Projektet pågår t.o.m. 1 januari 2016.
• Delprojekt 1, 2012: Kortsiktigt prisgenomslag av reformen.
• Delprojekt 2, 2013: Effekter på priser, efterfrågan,
sysselsättning och löner i restaurangbranschen de första sex
kvartalen efter att reformen trädde i kraft.
• Delprojekt 3, Slutrapport 1/1 2016: Långsiktiga effekter av
reformen på priser och sysselsättning i hela ekonomin.
• Uppdraget ska genomföras efter löpande samråd med SCB, IFAU
och Tillväxtanalys.

4. Momsen sänktes på mat och alkoholfri dryck på
restaurang
• Momsen sänktes 1 januari 2012.
• Mindre än 50% av branschens omsättning berördes direkt av
reformen.
Typ av tjänst
Omsättning, Före
mdkr
reformen
Efter
reformen
Restaurang- och
cateringtjänster
38
25%
12%
Hämtmat
26
12%
12%
Alkohol
22
25%
25%
3
6-25%
6-25%
Övrigt
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

5. Så har vi utvärderat reformens effekter på
restaurangbranschen
• Jämför restaurangbranschens utveckling med
– branscher som i möjligaste mån liknar restaurangbranschen
– restaurangbranschen i andra nordiska länder
• Svenska restauranger behandlingsgrupp, andra
branscher/länder kontrollgrupp.
• Beräknar hur restaurangbranschen skulle ha utvecklats
utan reformen med hjälp av utvecklingen i kontrollgruppen.
• Tar hänsyn till att olika branscher har haft olika
trendmässig utveckling.

6. Restaurangtjänster, priser
Procentuell förändring, säsongsrensad kvartalstakt
Kraftig uppgång av producentpriser
på världsmarknaden
2
2
1
1
0
0
-1
-1
-2
-2
Momsen sänks i Finland
-3
-4
-3
02
04
Sverige
Danmark
Finland
Norge
06
08
10
12
Källor: Statistiska centralbyrån, Eurostat och Konjunkturinstitutet.
-4
Momsen sänks
i Sverige

7. Vår analys visar att reformen sänkt priserna med 4 procent
• I inledningen av 2012 sjönk
priserna. Sedan har de ökat, men
långsammare än de skulle ha gjort i
frånvaro av reformen.
Restaurangpriser
Index 2011 kvartal 4=100, kvartalsvärden
• Prisgenomslaget var 40%.
• Betydligt större priseffekt än i
Finland.
105
104
104
103
103
102
• Priserna bedöms idag vara 4% lägre
än de hade varit i frånvaro av
reformen.
105
102
101
101
100
100
99
99
98
11:4 12:1 12:2 12:3 12:4 13:1 13:2
Faktisk utveckling
Genomsnittlig utveckling 2000-2011
98

8. Ökad real omsättning i restaurangbranschen
• Sänkta priser bör öka efterfrågad kvantitet, vilket
också är vad som verkar ha hänt.
• Skattningarna indikerar att reformen har ökat real
omsättning med drygt 3 %, vilket motsvarar ca 3
mdkr.

9. Ökat antal arbetade timmar i restaurangbranschen
• Ökad efterfrågan, speciellt i en så arbetskraftsintensiv
bransch som restaurangbranschen, kan förväntas öka
antalet arbetade timmar.
• Skattningarna indikerar att reformen har ökat
lönesumman med drygt 4%, vilket motsvarar 4 000
sysselsatta i branschen.
• Osäkert om det ökande antalet timmar består av ökat
antal sysselsatta och/eller en ökad medelarbetstid.

10. Inga tecken på höjda löner i branschen till följd av reformen
• Ökad efterfrågan, i kombination med lägre kostnader för
företagen i form av sänkt skatt, kan förväntas leda till
en ökad efterfrågan på arbetskraft och ett tryck uppåt
på lönerna.
• År 2012 ökade lönerna långsammare än de gjort i
genomsnitt för 2000-2011 och också långsammare än
genomsnittet i näringslivet.
• Löneutvecklingen är svårtolkad eftersom en förändrad
sammansättning av personalen kan ha stor inverkan på
den genomsnittliga löneutvecklingen.

11. Grupper med svag förankring överrepresenterade i
restaurangbranschen
Andel av anställda inom restaurang resp. privat sektor, procent, 2012
18–25
år
Endast
förgymnasial
utbildning
Utrikes födda
Europa exkl.
Norden
Utom
Europa
Restaurang
43
11
27
21
Privat sektor
15
5
7
12
Källor: SCB och Konjunkturinstitutet.

12. Effekter på hela ekonomin
• Ökad sysselsättning i branschen är inte detsamma som
att sysselsättningen i hela ekonomin ökat med
motsvarande antal.
• En ökad efterfrågan på restaurangtjänster kan medföra
en nettoökning i efterfrågan på t.ex. ungdomar och
utrikes födda  positiv effekt på den varaktiga
(potentiella) sysselsättningen.
• Konjunkturinstitutets bedömning är att reformen
sannolikt haft en positiv effekt på den varaktiga
sysselsättningen i hela ekonomin. Bedömningen av hur
stora dessa är presenteras i nästa rapport.