2. Sammanfattning
• Trevande återhämtning i konjunkturen
• Hög tillväxt fjärde kvartalet följs av lugnare
utveckling i början av 2014
• Allt högre tillväxt hos våra viktigaste
handelspartners
• Arbetslösheten faller enligt normala mönster
• Inflationen har blivit ännu lägre
• Riksbanken höjer inte förrän tredje kvartalet 2015
• Skattehöjningar krävs för att nå överskottsmålet
3. Prognosen i sammandrag
(december 2013 inom parentes)
Årlig procentuell förändring respektive procent
1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP
-0,8 (-1,0)-2,0 (-1,6)-1,3 (-1,2)
Offentligt finansiellt
sparande3
1,25 (1,75)0,75 (1,00)0,75 (0,75)Reporänta2
1,4 (1,6)0,7 (1,0)0,9 (0,8)KPIF
7,3 (7,3)7,9 (7,7)8,0 (8,0)Arbetslöshet1
3,2 (3,1)2,6 (2,4)1,5 (1,0)BNP
201520142013
4. Fördjupningar
• Folkmängdsförändring spelar roll vid
tillväxtjämförelser
• Arbetskraftsdeltagandet har ökat
• Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga
finanserna
• Kapitel: ”Utvärdering av prognoserna för 2013 samt
1997-2013”
5. Stark tillväxt fjärde kvartalet i fjol men delvis driven
av tillfälligheter
1412100806040200
120
110
100
90
80
70
3.0
1.5
0.0
-1.5
-3.0
-4.5
Barometerindikatorn
BNP (höger)
Barometerindikatorn och BNP, medelvärde=100, månadsvärden
respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
6. Hushållens tillförsikt om den ekonomiska utvecklingen
på genomsnittlig nivå – företagens något högre
Index medelvärde=100, säsongsrensade månadsvärden
1412100806
130
120
110
100
90
80
70
60
130
120
110
100
90
80
70
60
Hushållen
Totala näringslivet
7. Ljusare utsikter även i USA och euroområdet
1412100806040200
2
1
0
-1
-2
-3
-4
2
1
0
-1
-2
-3
-4
USA
Euroområdet
BNP, procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden
8. Arbetslösheten ser ut att ha toppat i euroområdet
Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsvärden
1412100806040200
30
25
20
15
10
5
0
30
25
20
15
10
5
0
Tyskland Frankrike
Spanien Italien
Irland Portugal
Euroområdet
9. Ingen dramatik i förtroendeindikatorer för
industrin – svagt fall de senaste månaderna
Inköpschefsindex i tillverkningsindustrin, diffusionsindex,
säsongsrensade månadsvärden
1413121110090807
70
60
50
40
30
70
60
50
40
30
USA
Euroområdet
Kina
Sverige
10. Lugnt på finansmarknader trots osäkert världsläge
Börskurser, index 2006-12-29=100, dagsvärden, 5-
dagars glidande medelvärde
1413121110
140
120
100
80
60
40
140
120
100
80
60
40
USA (S&P 500)
Sverige (OMXS)
Euroområdet (STOXX)
11. Exporten från Sverige har nu tydligt vänt upp
Miljarder kronor, fasta priser respektive procent,
säsongsrensade kvartalsvärden
1412100806040200
520
480
440
400
360
320
280
240
6
4
2
0
-2
-4
-6
-8
Miljarder kronor
Procentuell förändring (höger)
13. Gradvis snabbare ökning av hushållens
konsumtion och normalisering av sparkvot
18161412100806040200
7
6
5
4
3
2
1
0
-1
14
12
10
8
6
4
2
0
-2
Hushållens konsumtion
Hushållens sparkvot (höger)
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden,
respektive procent av disponibel inkomst
14. Högre BNP-tillväxt innebär fortsatt ökad
sysselsättning
Procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden
18161412100806040200
8
6
4
2
0
-2
-4
-6
8
6
4
2
0
-2
-4
-6
BNP
Sysselsättning
15. Arbetslösheten börjar falla, men jämvikt på
arbetsmarknaden dröjer till 2017
18161412100806040200
9.0
8.5
8.0
7.5
7.0
6.5
6.0
5.5
9.0
8.5
8.0
7.5
7.0
6.5
6.0
5.5
Arbetslöshet
Jämviktsarbetslöshet
Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden
16. Låg inflation i stora delar av världen – stiger
långsamt när konjunkturen förstärks
15131109070503019997
6
4
2
0
-2
-4
6
4
2
0
-2
-4
Sverige, KPIF
USA, KPI
Euroområdet, HIKP
Årlig procentuell förändring, månadsvärden
17. Fortsatt låga styrräntor – inga höjningar från stora
centralbanker det kommande året
18161412100806040200
7
6
5
4
3
2
1
0
7
6
5
4
3
2
1
0
Euroområdet
USA
Procent, dagsvärden
18. Riksbanken senarelägger första höjningen av
reporäntan till tredje kvartalet 2015
181716151413121110090807
5
4
3
2
1
0
5
4
3
2
1
0
Konjunkturinstitutets prognos
RIBA-terminer 20/3 2014
Riksbanken, februari 2014, kvartalsmedelvärde
Reporänta, procent, dagsvärden
19. Inflationen blir troligen lägre än i Riksbankens
senaste prognos
18161412100806
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
0.0
Konjunkturinstitutets prognos
Riksbankens prognos, februari
KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden
20. Inflationsförväntningarna under 2 procent på alla
horisonter
131109070503019997
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
3.5
3.0
2.5
2.0
1.5
1.0
0.5
5 år
2 år
1 år
Procent, kvartalsvärden
Anm. Medelvärde för alla aktörer i TNS Sifo Prosperas undersökning
21. Offentligfinansiellt sparande långt från målet –
åtstramning krävs 2015-2018
18161412100806040200
4
3
2
1
0
-1
-2
-3
4
3
2
1
0
-1
-2
-3
Finansiellt sparande
Konjunkturjusterat sparande
Förändring i konjunkturjusterat sparande
Faktiskt och konjunkturjusterat finansiellt sparande,
procent av BNP respektive procent av potentiell BNP
22. Skatter behöver höjas med ca 100 mdkr om över-
skottsmålet ska nås med bibehållet offentligt åtagande
18161412100806040200
52
50
48
46
44
42
52
50
48
46
44
42
Skatteintäkter i offentlig sektor, procent av BNP
23. Prognosen i sammandrag
(december 2013 inom parentes)
Årlig procentuell förändring respektive procent
1 Procent av arbetskraften 2 Vid årets slut 3 Procent av BNP
-0,8 (-1,0)-2,0 (-1,6)-1,3 (-1,2)
Offentligt finansiellt
sparande3
1,25 (1,75)0,75 (1,00)0,75 (0,75)Reporänta2
1,4 (1,6)0,7 (1,0)0,9 (0,8)KPIF
7,3 (7,3)7,9 (7,7)8,0 (8,0)Arbetslöshet1
3,2 (3,1)2,6 (2,4)1,5 (1,0)BNP
201520142013
24. Erik Jonasson
KONJUNKTURINSTITUTET
26 mars 2014
Är ett bibehållet offentligt åtagande
ett hållbart åtagande?
Utvärdering av den långsiktiga hållbarheten
i de offentliga finanserna
SPECIALSTUDIE NR 39, MARS 2014
25. • Långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna: långsiktig balans
mellan utgifts- och inkomstflöden i offentlig sektor, givet nuvarande
skattesystem och nuvarande offentliga åtagande.
• Långsiktiga framskrivningar: I studien görs framskrivningar av
offentliga sektorns inkomster och utgifter till 2060, baserade på
oförändrade skattesatser och ett bibehållet offentligt åtagande på dagens
nivå. Därmed inte någon prognos.
• Hitta obalanser i ett tidigt skede och ge indikationer på vilka
förändringar på inkomst- och/eller utgiftssidan som krävs för att
återskapa långsiktig hållbarhet.
• Många förenklade antaganden: oförändrad pensionsålder, oförändrat
arbetsmarknadsbeteende, normalt resursutnyttjande i ekonomin.
• Bland slutsatserna: bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna på
lång sikt kräver skattehöjning på 1,5-2 procent av BNP.
26. Inkomstsidan
• Oförändrade skattesatser innebär i stort sett konstant
skattekvot – skatteintäkterna växer i takt med BNP.
40
42
44
46
48
50
40
42
44
46
48
50
2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060
Skattekvot
Procent av BNP
2014325, 17:34, Pre01Skto1460
27. 0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060
Sta t o ch k o m m unse k to r Ål d e r sp e nsi o nssy ste m e t
P r e m i e p e nsi o nssy ste m e t
Soc i ala t r ans f er eri ngar
Pr ocent av BNP
20143 25, 17 :34, Pres0
Utgiftssidan
28. • Nästan tre fjärdedelar av offentlig konsumtion utgörs av
individbaserade tjänster; resterande del ”gemensam”.
Offentlig konsumtion
Hälso- och
sjukvård; 6,6
Utbildning; 6,2Socialt skydd;
5,8
Gemensam
konsumtion; 7,9
Offentlig konsumtion
Procent av BNP
29. • Individbaserad offentlig konsumtion i hög grad åldersberoende.
0
10
20
30
40
50
60
70
80
0
50,000
100,000
150,000
200,000
250,000
Offentlig konsumtion per person
Kronor respektive procent av BNP per capita, 2005
Hälso- och sjukvård Utbildning Socialt skydd
30. • Den demografiska försörjningskvoten har börjat stiga…
Demografisk utveckling
Anm. Arbetsför ålder: 20-64 år
0,68
0,72
0,76
0,80
0,84
0,88
0,92
0,96
0,68
0,72
0,76
0,80
0,84
0,88
0,92
0,96
1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Demograf is k f örs örjnings kvot
Befolkning utanför arbetsför ålder som andel av befolkningen i arbetsför ålder
2014325, 17:34, Pres04Forskvot
31. • … och förklaras av att andelen äldre ökar.
0,28
0,32
0,36
0,40
0,44
0,48
0,52
0,28
0,32
0,36
0,40
0,44
0,48
0,52
1980 1990 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2060
Äldreförsörjningskvot Barnförsörjningskvot
Ä ldre- oc h barnf örs örjnings kvot
Som andelar av befolkningen i arbetsför ålder
2014325, 17:34, Pres05Forskvot2
32. • Konstant volym per brukare ─ ”oförändrad standard”.
• Konstant personaltäthet
─ konstant antal personaltimmar per brukare
─ ökad volym per brukare, givet viss produktivitetsutveckling
─ ”ökad standard”
Bibehållet åtagande för offentlig konsumtion?
33. • Ökande utgiftsandel för offentlig konsumtion vid bibehållen
personaltäthet i välfärdstjänsterna…
26
27
28
29
30
31
26
27
28
29
30
31
2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060
Of f entlig kons umtion
Procent av BNP
2014325, 17:34, Pres12Nkoolbnpb
34. 46
47
48
49
50
51
46
47
48
49
50
51
2015 2020 2025 2030 2035 2040 2045 2050 2055 2060
Utgifte r Inkomster
Primära ut gif t er oc h inkoms t er, of f ent lig s ekt or
Procent av BNP
2014325, 17:34, Pres15Putotb
• …leder till offentliga utgifter som överskrider inkomsterna…
36. • Med bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna behövs en
omgående och permanent skattehöjning på ca 2 procent av BNP för
att uppnå långsiktig hållbarhet i de offentliga finanserna.
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
95 00 05 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60
Sk atte k v ot so m ge r hå llba rhet Oför ä nd r ad e sk a ttesatse r
Skat t e kv ot (v id bibe hål le n pe r s onal t ät het )
Procent av BNP
37. • Inga alarmerande obalanser i de offentliga finanserna som indikerar
långsiktig ohållbarhet.
• Begränsad omfattning på behovet av skattehöjningar vid bibehållen
personaltäthet i välfärdstjänsterna, vilket är en förhållandevis ambitiös
tolkning av ett bibehållet offentligt åtagande.
• Höjd pensionsålder skulle minska behovet av skattehöjningar för att
finansiera bibehållen personaltäthet i välfärdstjänsterna.
• Förbättrad hälsa i högre ålder skulle minska utgiftstrycket.
• Däremot skulle sämre sysselsättningsutveckling och/eller långsammare
utveckling av antalet arbetade timmar öka behovet av skattehöjningar för att
bibehålla personaltätheten i välfärdstjänsterna.
Sammanfattande slutsatser
Se även fördjupningen ”Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna” i
Konjunkturläget, mars 2014.