1. Emissionsberäkningar nu och i framtiden
GEODIS WILSON
_____________________________
Bengt Erlandsson
The Pharma approach
2011-01-13, Linköping
1
2. ?
Historik
”andra klimatvågen”
MILJÖINTRESSET VÄXLAR ÖVER TIDEN 2008?
Miljöintresse
”första klimatvågen” ?
2000, millenium Trend
FN 1992
Rio de Janeiro
FN 1972
Stockholm
Tyst Vår, 1962
Rachel Carson
Minamata, 1950-
tal
1900 50-tal 70-tal 90-tal 2000 10-tal Tid
Synligt Synligt och Osynligt Globala problem
avfall osynligt avfall avfall, med lokal förankring
Lokala Regionala Globala
problem problem problem
2
3. Historiskt perspektiv
Produktion Trafik infra Energi/Bränsle Trafik & Transport
Fordon/Farkost/ strukture system operation
Enhet
operations
Trafik & Transport
arbete
LCA
4. Vilka emissionsberäknings modeller finns
med globalt perspektiv?
Mest utbredda modeller:
- NTM och Ecotransit
Likheter:
Tar med koldioxid, kolmonoxid, kväveoxid, svaveldioxid,
kolväten och partikelmängd i beräkningarna.
Båda använder sig av schablonvärden för utsläppsdata
vid beräkning av emissionsutsläppen.
D.v.s ej hänsyn i beräkningarna till faktorer såsom vind,
strömmar, slottider, faktisk bränsle förbrukning/fyllnadsgrad
5. Köpenhamnförlikningen -
”Copenhagen Accord” och Cancủn
Inga bindande åtaganden
2-graderstaket erkänns
Frivilliga, kvantitativa åtaganden till
2020
Stöd till 3:e världen:
- $ 30 miljarder 2010-2012
- Från 2020 $ 100 miljarder per år
Magnus Nilsson
Produktion
6. Klimatavgift på internationell luft- och
sjöfart för finansiering på väg?
High-level Advisory Group on Climate
Change Financing, 5 Nov 2010
Refereras i Cancún Agreement
7. Köpenhamnförlikningen -
”Copenhagen Accord”
SJÖFART
FN/International Maritime Organisation (IMO)
IMOs miljökommitté, möte oktober 2010, förslag:
- Norm för energieffektivitet för fartyg NEJ
- Norm för hastighetsreglering NEJ
- Avgifter/utsläppshandel NEJ
EU
Förbereder förslag om att inkludera sjöfarten i utsläppshandeln.
Inget IMO-avtal > handel från 2013
8. Köpenhamnförlikningen -
”Copenhagen Accord”
LUFTFART
FN/International Civil Aviation Organisation (ICAO) – okt 2010
• effektivisering 2 %/år till 2020 (”fuel used per revenue ton”)
• Ingen utsläppsökning från 2020
• Utsläppsstandard för nya flygplan 2013
• Fortsätta utveckla marknadsbaserade instrument
Allt frivilligt. Tuffare EU-krav blockerade.
EU
- Flygets CO2-utsläpp inkluderas i utsläppshandeln fr o m 2012. 85 % gratis via
”grandfathering”, 15 % via auktionering.
- Oklart hur man ska hantera icke-CO2
- Passagerarskatter (Tyskland, Österrike, Storbritannien)
- Öppning för flygbränsleskatt
9. Vägtrafik
EU
Km-skatter i allt fler länder (CH, DE, AU, CZ, SK + FR, HU, SL)
Ökade möjligheter att ta ut km-skatt (påslag för avgaser, buller))
Höjda dieselskatter
Översyn av energiskattedirektivet
10. Vad kommer detta innebära /Vilka krav ställer det på oss
i transportbranschen i framtiden?
1. Gemensam standard
2. Förståelse för datafångs via ny IT teknologi/lösningar
3. Korrektinformation från transportörer
11. 1. Standardisering - Varför standardisering?
UTVECKLINGSBEHOV FÖR ANVÄNDARE:
1993-2003: ”Behov av resultat"
2004-2008: ”Behov av mer korrekta resultat"
2009- : "Alla skall använda samma metod”
12. EU-Standardiseringsarbete
CEN (European
Committee for
Standardisation)
energy consumption
green house gase
ADEME (French emissions
freight and passenger
Environment and Energy transport
Management Agency)
Standardized
methodology for
AT DK calculation,
SIS SE
ES declaration and
DE AT reporting on energy
AFNOR FR NO con-sumption and
NL FI GHG emissions
GB
NN IT
NN
2009 2010 2011
13. NTMs standardiseringsarbete (2):
PCR Freight and Miljöstyrningsrådet
för godkännande
Passenger
(administrator)
Transportation
ansvarig: Internationella
EPD®system
IVL WSP
Product Category Environmental Product
Rules (PCR) Declarations (EPD)
www.environdec.com: PCR Freight and
Passenger Företag X 'Road
Transportation distribution'
2009 2010
14. Emissions beräkningar- Nästa steg Step 1
- NTM
- Ecotransit
Step 2
Standard modell
- PCR
Produktion Trafik infra Enery/Bränsle Trafik & Transport
Fordon/Farkost/ strukture system operation
Enhet
operations
Energi Trafik & Transport
arbete
Produkt deklaration
- EPD
UTVECKLINGEN CO2
CO
Nox
SO2
HC
PM
15. 2. Förståelse att använda datafångs via ny IT
teknologi/lösningar?
Utveckling av NTMCalc Freight 3.0:
• Utvecklingsprojekt 2008 – 2011
• Samarbete mellan IVL, WSP, FOI och NTM
• Finansiärer: NTM, Geodis Wilson, Scania, SKF, Lantmännen, Vinnova m.fl.
www.ntm.x Transport chain
API (public)
NTMCalc 3.0 Basic
www.ntm.x Transport chain
API (intranet)
NTMCalc 3.0 Professional
16. CLEAN SHIPPING PROJECT
Miljöindex för fartyg och rederier baserade
på poängsättning inom fem
huvudområden:
- Kemikalier
- Vatten och avfallskontroll
- CO2
• - NOx
• - SOx and PM
Clean Shipping Project www.cleanshippingproject.se
17. Clean Shipping Network
Medlemmar:
• ABB • Preem Petroleum
• Alfa Laval • Sandvik Materials Technology
• Astra Zeneca • Setra Group
• Borealis • Scania
• Ericsson • Skanska Sverige
• Gunnebo • SKF
• Findus Sverige • Stora Enso Logistics
• H&M • Tetra Laval
• Indiska • Vattenfall Nordic
• KappAhl • Vin&Sprit – the ABSOLUTE Company
• Lindex • Volvo Logistics
• New Wave Group
• Perstorp
Har även en referensgrupp /forum för speditörer där Geodis Wilson deltar
Clean Shipping Project www.cleanshippingproject.se
20. SIVL/LINDEX /Geodis Wilson
Projekt med sikte mot framtida nytänkande av ett nytt transportsystem
Känslighetsanalys av en del av de gemensamma transportsystemet.
Identifiera de viktigaste parametrarna som formar detta transportsystem idag.
Utgångspunkt utifrån framtidens krav på:
ex klimatförändringar, utsläppshandel, förändrade kundkrav, förändrade
handelsrelationer m.m .
20
21. Världsnaturfonden - Transport as an
integrated Service: Moving the Sun
Istället för att enbart utvärdera utsläppen från den faktiska transporten vill vi utöka beräkningar till att
inkludera alla aktivietet som ingår I en större kedja.
Vi kallar detta “Moving the Sun” och kan förse oss med nödvändig data för att effektivt kunna fortsätta
arbetet för en CO2 neutral samtid.
World Insolation map
This solar insolation map shows the amount of solar energy in hours (peak sun hours), received each day on an
optimally tilted surface during the worst month of the year. (Based on accumulated worldwide solar insolation
data.)