SlideShare a Scribd company logo
1 of 8
Offs.SA.NoLeg




                     Koldioxidlagring –
                 Industrins eller Samhällets
                          Ansvar?

                                    Geoarena
                                     Uppsala
                                 16 oktober 2012




                                                               1




                   En liten guide … vi pratar infrastruktur!




              • Svenska koldioxidutsläpp – i verkligheten

              • Koldioxidlagring – i teorin

              • Vad behöver göras innan vi kan lagra?

              • Vad är ”infrastruktur” och vad kostar den?

              • Vem tar ansvar? Vem betalar?




panaware ab                                                    2




                                                                              1
Offs.SA.NoLeg




                                 Först, alla är väl inte precis CCS-nördar….




            • Industriella punktutsläpp (skorstenar)

            • Kraftproduktion och industriprocesser

            • CCS = Carbon Capture and Storage

            • Koldioxidavskiljning och -lagring

            • > 100 000 ton per år

            • Ingår i EU:s handelssystem ETS för vissa sektorer

            • 1 ton per år f n cirka 65 kronor



panaware ab                                                                       3




                 De svenska växthusgasutsläppen, per sektor,
                    – totalt ungefär 52 miljoner ton per år         *




                                                        Industri
                                                        Transport
                                                        Kraft-/Värme
                                                        Övrigt

                                                         + biogen CO2 :
                                                         30 miljoner ton per år




 Källa: Naturvårdsverket
 * Rensade för bla jordbruk och ändrad markanvändning
panaware ab                                                                       4




                                                                                                 2
Offs.SA.NoLeg




                         CCS (i Östersjöregionen) är en logistikutmaning!




• Röda                          = fossil CO2

• Gröna                         = biogen CO2

                                                                            1 150 km




                                                         450 km

panaware ab                                                                            5




Källa: CCSP/SLR Consulting september 2012
panaware ab                                                                            6




                                                                                                      3
Offs.SA.NoLeg




                Bastor2 (Baltic Storage of CO2) ska ge industrin och det offentliga
                        bättre underlag för fortsatta investeringsbeslut!




                                                                                                   Geologi

                                                                                                   Miljökonsekvenser

                                                                                                   Samhällsaspekter &
                                                                                                   Kommunikation
                                                                                                   Legala aspekter

                                                                                                   Infrastruktur




Källa: Bastor2 - CCS in the Baltic Sea Region


 panaware ab                                                                                                            7




                                                Konkret: ... Vad är “Infrastruktur”?
            Ett exempel på ett komplext nätverk med en kombination av rörledningar på land och
            till havs och fartygstransport med en uppsamlingsterminal


                                                                                                             Storage
               Source
              2.5 Mtpa                                 Source
                                                       5 Mtpa                              10 km
                                                                        180 km, 500 km
                                 10 km                 Terminal
                                                                        Pipeline onshore
                                                       Pumping                                               Storage

                                180 km                                                     10 km


                                                         750 km
                     Source 10
                                                        Liquid CO2 -50C 7 barg
                       Mtpa


                                  Liquefaction
                          Source
                                   and buffer
                         2,5 Mtpa
                                     storage




Källa: Zero Emission Platform, The Cost of CCS; 2011


 panaware ab                                                                                                            8




                                                                                                                                       4
Offs.SA.NoLeg




                                              Transportkostnader (ur ZEP’s modell)



                        Rör/Fartyg             Land/Sjö    Distans   Volym     SEK/ton   CAPEX
                                                            (km)     mton/år             (mrd SEK)

                        Rör                    På land      180       2,5        47        1,3

                        Rör                    Till havs    180       2,5        82        2,2

                        Rör                    Till havs    500      10,0        62        6,9

                        Rör                    Till havs   1 500     10,0       178       20,8

                        Fartyg                 (!)         1 500     10,0        91        4,5




Källa: Zero Emission Platform, The Cost of CCS; 2011


  panaware ab                                                                                         9




                                                Störst kapacitet verkar finnas i de
                                                dyraste reservoarerna… (Europa)

          Reservoartyp

   1       Onshore Depleted Oil&Gas Field, Legacy wells


   2       Onshore Depleted Oil&Gas Field, No Legacy wells


   3        Onshore Saline Aquifer, No Legacy Wells


   4       Offshore Depleted Oil&Gas Field, Legacy Wells


   5       Offshore Depleted Oil&Gas Field, No Legacy Wells


   6       Offshore Saline Aquifer, No Legacy Wells


Källa: Zero Emission Platform, The Cost of CCS; 2011


  panaware ab                                                                                        10




                                                                                                                     5
Offs.SA.NoLeg




                                                Störst kapacitet verkar finnas i de
                                                dyraste reservoarerna… (Europa)
                                                                                 Lagringskapacitet
                                                Lagringskostnad                  Total kapacitet i mt CO2 i reservoarer
          Reservoartyp                          €/ton lagrad CO2                 med kapacitet >200Mt

   1       Ons.DOGF.Leg                                3                             1,600


   2        Ons.DOGF.NoLeg                                 4                     0


   3        Ons.SA.NoLeg                                       5                                            29,200


   4       Offs.DOGF.Leg                                           6                         8,000


   5       Offs.DOGF.NoLeg                                             10        0


   6       Offs.SA.NoLeg                                                    14                          24,400


Källa: Zero Emission Platform, The Cost of CCS; 2011


  panaware ab                                                                                                             11




                                Översatt till svenska förhållanden, ungefär…



   • Ett ”mellansvenskt” kluster med 6,5
   miljoner ton koldioxid per år
       (Blandat fossila och biogena utsläpp)



   • Totalinvestering: 10-14* mrd SEK
       (skrivs av över 30-40 år)



   • Kostnad: 225 – 275* SEK/ton
       (2009 års priser)




Källa: Zero Emission Platform, The Cost of CCS; 2011
* Analys panaware


  panaware ab                                                                                                             12




                                                                                                                                          6
Offs.SA.NoLeg




                         Vem tar ansvar? - Vem betalar?



• Elcertifikatsystemet kostar 4,5 mrd SEK/år
Vad ger det för nettominskning av koldioxidutsläppen?

•   Koldioxidutmaningen finns hos industrin, en motor i arbetsmarknaden

•   Satsa (istället) pengar på industrins utsläpp, 18+30 miljoner ton koldioxid

•   Företagen investerar redan tungt i sina egna processer och… 

•   … Samhället kan investera i infrastruktur för transport och lagring

•   Fonderade medel och/eller avgiftsfinansiering kan vara vägar framåt!




panaware ab                                                                       13




                               Ta med dig det här:



     • Industrins utsläpp kan (möjligen) minskas med CCS



     • Regionalt samarbete en absolut nödvändighet



     • Långsiktiga spelregler avgörande för tunga investeringsbeslut



     • Satsa pengarna där det märks på utsläppen!




panaware ab                                                                       14




                                                                                                  7
Offs.SA.NoLeg




panaware ab   15




                              8

More Related Content

Similar to Koldioxidlagring - Industrin eller samhällets ansvar. Per-Arne Nilsson, Panaware AB

Färdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma LindbergFärdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma LindbergGlobal Utmaning
 
Session 69 henrik wingfors
Session 69 henrik wingforsSession 69 henrik wingfors
Session 69 henrik wingforshackspetter
 
En konsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste och Johan Hofst...
En konsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste och Johan Hofst...En konsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste och Johan Hofst...
En konsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste och Johan Hofst...Svenska Betongföreningen
 
Klimatrapport stora brã¤nnbo_2013
Klimatrapport stora brã¤nnbo_2013Klimatrapport stora brã¤nnbo_2013
Klimatrapport stora brã¤nnbo_2013StoraBrannbo
 
Klimatrapport stora brännbo_2013
Klimatrapport stora brännbo_2013Klimatrapport stora brännbo_2013
Klimatrapport stora brännbo_2013StoraBrannbo
 
Nytt verktyg från IVL hjälper branschen räkna fram byggnaders klimatpåverkan ...
Nytt verktyg från IVL hjälper branschen räkna fram byggnaders klimatpåverkan ...Nytt verktyg från IVL hjälper branschen räkna fram byggnaders klimatpåverkan ...
Nytt verktyg från IVL hjälper branschen räkna fram byggnaders klimatpåverkan ...Svenska Betongföreningen
 

Similar to Koldioxidlagring - Industrin eller samhällets ansvar. Per-Arne Nilsson, Panaware AB (20)

Färdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma LindbergFärdplan 2050 - Emma Lindberg
Färdplan 2050 - Emma Lindberg
 
Session 34 Carolina Sahlén
Session 34 Carolina SahlénSession 34 Carolina Sahlén
Session 34 Carolina Sahlén
 
Session 28 Christel Carlsson
Session 28 Christel CarlssonSession 28 Christel Carlsson
Session 28 Christel Carlsson
 
Session 29 Maria Grahn
Session 29 Maria GrahnSession 29 Maria Grahn
Session 29 Maria Grahn
 
Session 69 henrik wingfors
Session 69 henrik wingforsSession 69 henrik wingfors
Session 69 henrik wingfors
 
Session 2 Selma Bengtsson
Session 2 Selma BengtssonSession 2 Selma Bengtsson
Session 2 Selma Bengtsson
 
Session 24 Maria Losman
Session 24 Maria LosmanSession 24 Maria Losman
Session 24 Maria Losman
 
En konsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste och Johan Hofst...
En konsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste och Johan Hofst...En konsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste och Johan Hofst...
En konsults arbete för ett hållbart byggande - Costin Pacoste och Johan Hofst...
 
Session 28 Roger Lundberg
Session 28 Roger LundbergSession 28 Roger Lundberg
Session 28 Roger Lundberg
 
Klimatrapport stora brã¤nnbo_2013
Klimatrapport stora brã¤nnbo_2013Klimatrapport stora brã¤nnbo_2013
Klimatrapport stora brã¤nnbo_2013
 
Klimatrapport stora brännbo_2013
Klimatrapport stora brännbo_2013Klimatrapport stora brännbo_2013
Klimatrapport stora brännbo_2013
 
Hållbara städer i Kina
Hållbara städer i KinaHållbara städer i Kina
Hållbara städer i Kina
 
Klimatrapport sigtunahã¶jden 2013
Klimatrapport sigtunahã¶jden 2013Klimatrapport sigtunahã¶jden 2013
Klimatrapport sigtunahã¶jden 2013
 
Klimatrapport Sigtunahöjden 2013
Klimatrapport Sigtunahöjden 2013Klimatrapport Sigtunahöjden 2013
Klimatrapport Sigtunahöjden 2013
 
Hållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBI
Hållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBIHållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBI
Hållbarhet hos byggnader enligt SS-EN 15804 - Otto During, CBI
 
Session 60 Katarina Heikkilä
Session 60 Katarina HeikkiläSession 60 Katarina Heikkilä
Session 60 Katarina Heikkilä
 
Nytt verktyg från IVL hjälper branschen räkna fram byggnaders klimatpåverkan ...
Nytt verktyg från IVL hjälper branschen räkna fram byggnaders klimatpåverkan ...Nytt verktyg från IVL hjälper branschen räkna fram byggnaders klimatpåverkan ...
Nytt verktyg från IVL hjälper branschen räkna fram byggnaders klimatpåverkan ...
 
Session 66 Ann-Marie Fällman
Session 66 Ann-Marie FällmanSession 66 Ann-Marie Fällman
Session 66 Ann-Marie Fällman
 
Session 41 Inge Vierth
Session 41 Inge VierthSession 41 Inge Vierth
Session 41 Inge Vierth
 
Session 69 Johan Gerklev
Session 69 Johan GerklevSession 69 Johan Gerklev
Session 69 Johan Gerklev
 

More from Geological Survey of Sweden

Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsGeological Survey of Sweden
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguGeological Survey of Sweden
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatGeological Survey of Sweden
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletGeological Survey of Sweden
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenGeological Survey of Sweden
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionGeological Survey of Sweden
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristGeological Survey of Sweden
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerGeological Survey of Sweden
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasGeological Survey of Sweden
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandGeological Survey of Sweden
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteGeological Survey of Sweden
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Geological Survey of Sweden
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenGeological Survey of Sweden
 

More from Geological Survey of Sweden (20)

Screening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnarScreening miljögifter i enskilda brunnar
Screening miljögifter i enskilda brunnar
 
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluidsNikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
Nikolas Hoglund-Hydrogeological-respons-to-injction-fluids
 
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sguEmil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
Emil Vikberg Samuelsson-Vilka-data-gommer-sig-pa-sgu
 
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonenPeter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
Peter Dahlqvist-Grundvatten-i-kustzonen
 
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimatRobert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
Robert Earon-Grundvattensakerhet-i-ett-andrat-klimat
 
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhalletA Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
A Lindhe & L Rosen-Grundvattentjansters-varde-i-samhallet
 
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbristMattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
Mattias Gustafsson-Vad-gor-sgu-nar-det-ar-vattenbrist
 
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifartenJonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
Jonas Sundell m.fl.-Grundvattendagarna-ostlanken-vastlanken-forbifarten
 
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-dEva Wendelin-Geodata-i-3-d
Eva Wendelin-Geodata-i-3-d
 
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktionOlof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
Olof Taromi Sandstrom-Vardet-av-grundvattnets-funktion
 
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttagJenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Jenny Norrman-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttagKatarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
Katarina Stensen-Okad-kunskap-om-vattenuttag
 
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbristKarin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
Karin Sjostrand-Metoder-for-atgardsprioritering-i-omraden-med-vattenbrist
 
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaerJ Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
J Thorn-M Lindstrom-Statistisk-bearbetning-for-analys-av-grundvattennivaer
 
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andrasJohan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
Johan Strandberg-Dricksvattenproduktion-nar-spelreglerna-andras
 
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISSJoel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
Joel Jansson-Grundvatten-och-ekosystem-i-VISS
 
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-GotlandJakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
Jakob Eng-Grundvattenpaverkan-av-taktverksamhet-runt-File-Hajdar-Gotland
 
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbeteIrene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
Irene Bohman-Vattenbrist-det-behovs-mer-kunskap-battre-verktyg-och-samarbete
 
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
Ezra Haaf-Vilken-information-gar-att-fa-ut-av-grundvattennivamatserier-verkty...
 
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvattenDavid Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
David Nilsson-Vad-ar-det-som-ar-sa-speciellt-med-grundvatten
 

Koldioxidlagring - Industrin eller samhällets ansvar. Per-Arne Nilsson, Panaware AB

  • 1. Offs.SA.NoLeg Koldioxidlagring – Industrins eller Samhällets Ansvar? Geoarena Uppsala 16 oktober 2012 1 En liten guide … vi pratar infrastruktur! • Svenska koldioxidutsläpp – i verkligheten • Koldioxidlagring – i teorin • Vad behöver göras innan vi kan lagra? • Vad är ”infrastruktur” och vad kostar den? • Vem tar ansvar? Vem betalar? panaware ab 2 1
  • 2. Offs.SA.NoLeg Först, alla är väl inte precis CCS-nördar…. • Industriella punktutsläpp (skorstenar) • Kraftproduktion och industriprocesser • CCS = Carbon Capture and Storage • Koldioxidavskiljning och -lagring • > 100 000 ton per år • Ingår i EU:s handelssystem ETS för vissa sektorer • 1 ton per år f n cirka 65 kronor panaware ab 3 De svenska växthusgasutsläppen, per sektor, – totalt ungefär 52 miljoner ton per år * Industri Transport Kraft-/Värme Övrigt + biogen CO2 : 30 miljoner ton per år Källa: Naturvårdsverket * Rensade för bla jordbruk och ändrad markanvändning panaware ab 4 2
  • 3. Offs.SA.NoLeg CCS (i Östersjöregionen) är en logistikutmaning! • Röda = fossil CO2 • Gröna = biogen CO2 1 150 km 450 km panaware ab 5 Källa: CCSP/SLR Consulting september 2012 panaware ab 6 3
  • 4. Offs.SA.NoLeg Bastor2 (Baltic Storage of CO2) ska ge industrin och det offentliga bättre underlag för fortsatta investeringsbeslut! Geologi Miljökonsekvenser Samhällsaspekter & Kommunikation Legala aspekter Infrastruktur Källa: Bastor2 - CCS in the Baltic Sea Region panaware ab 7 Konkret: ... Vad är “Infrastruktur”? Ett exempel på ett komplext nätverk med en kombination av rörledningar på land och till havs och fartygstransport med en uppsamlingsterminal Storage Source 2.5 Mtpa Source 5 Mtpa 10 km 180 km, 500 km 10 km Terminal Pipeline onshore Pumping Storage 180 km 10 km 750 km Source 10 Liquid CO2 -50C 7 barg Mtpa Liquefaction Source and buffer 2,5 Mtpa storage Källa: Zero Emission Platform, The Cost of CCS; 2011 panaware ab 8 4
  • 5. Offs.SA.NoLeg Transportkostnader (ur ZEP’s modell) Rör/Fartyg Land/Sjö Distans Volym SEK/ton CAPEX (km) mton/år (mrd SEK) Rör På land 180 2,5 47 1,3 Rör Till havs 180 2,5 82 2,2 Rör Till havs 500 10,0 62 6,9 Rör Till havs 1 500 10,0 178 20,8 Fartyg (!) 1 500 10,0 91 4,5 Källa: Zero Emission Platform, The Cost of CCS; 2011 panaware ab 9 Störst kapacitet verkar finnas i de dyraste reservoarerna… (Europa) Reservoartyp 1 Onshore Depleted Oil&Gas Field, Legacy wells 2 Onshore Depleted Oil&Gas Field, No Legacy wells 3 Onshore Saline Aquifer, No Legacy Wells 4 Offshore Depleted Oil&Gas Field, Legacy Wells 5 Offshore Depleted Oil&Gas Field, No Legacy Wells 6 Offshore Saline Aquifer, No Legacy Wells Källa: Zero Emission Platform, The Cost of CCS; 2011 panaware ab 10 5
  • 6. Offs.SA.NoLeg Störst kapacitet verkar finnas i de dyraste reservoarerna… (Europa) Lagringskapacitet Lagringskostnad Total kapacitet i mt CO2 i reservoarer Reservoartyp €/ton lagrad CO2 med kapacitet >200Mt 1 Ons.DOGF.Leg 3 1,600 2 Ons.DOGF.NoLeg 4 0 3 Ons.SA.NoLeg 5 29,200 4 Offs.DOGF.Leg 6 8,000 5 Offs.DOGF.NoLeg 10 0 6 Offs.SA.NoLeg 14 24,400 Källa: Zero Emission Platform, The Cost of CCS; 2011 panaware ab 11 Översatt till svenska förhållanden, ungefär… • Ett ”mellansvenskt” kluster med 6,5 miljoner ton koldioxid per år (Blandat fossila och biogena utsläpp) • Totalinvestering: 10-14* mrd SEK (skrivs av över 30-40 år) • Kostnad: 225 – 275* SEK/ton (2009 års priser) Källa: Zero Emission Platform, The Cost of CCS; 2011 * Analys panaware panaware ab 12 6
  • 7. Offs.SA.NoLeg Vem tar ansvar? - Vem betalar? • Elcertifikatsystemet kostar 4,5 mrd SEK/år Vad ger det för nettominskning av koldioxidutsläppen? • Koldioxidutmaningen finns hos industrin, en motor i arbetsmarknaden • Satsa (istället) pengar på industrins utsläpp, 18+30 miljoner ton koldioxid • Företagen investerar redan tungt i sina egna processer och…  • … Samhället kan investera i infrastruktur för transport och lagring • Fonderade medel och/eller avgiftsfinansiering kan vara vägar framåt! panaware ab 13 Ta med dig det här: • Industrins utsläpp kan (möjligen) minskas med CCS • Regionalt samarbete en absolut nödvändighet • Långsiktiga spelregler avgörande för tunga investeringsbeslut • Satsa pengarna där det märks på utsläppen! panaware ab 14 7