1. Chalmers University of Technology
Organisering för
energieffektivitet
i sjöfarten
Hannes Johnson, M.Sc.
Sustainable Ship Propulsion, Chalmers
hannes.johnson@chalmers.se
2. Chalmers University of Technology
Varför organisering?
• Energieffektivitet ur ett redarperspektiv
– Hur organiserar vi vår verksamhet så att vi bättre kan
realisera vår potential för energieffektivisering?
– Är energiledningssystem en framgångsväg även i sjöfarten?
• Tekniska potentialen är stor
• Det är företagsekonomiskt en god idé
• Därför syns också en väldig aktivitet inom sjöfarten för att
realisera denna potential?
3. Chalmers University of Technology
Sammanfattning
• Bild av den tekniska och ekonomiska potentialen
• Problemställningen kring varför denna generellt inte blir
realiserad
• Framgångsfaktorer i Energimyndighetens Program för
energieffektivisering
• Hur kan vi dra nytta av de lärdomar som vunnits där?
• Exempel på hur vi arbetar tillsammans med två rederier
4. Chalmers University of Technology
Potentialen är stor
• IMO redovisar åtgärder som kan spara in 25-75% av CO2-
utsläpp, varav merparten är energieffektiviseringar
• Ett stort antal åtgärder där varje åtgärd innebär en mindre
besparing
• Åtgärderna rör allt från bättre rutiner för inköp av bunkerolja till
regelbunden polering av skrov och propellrar till utbildning i eco-
driving.
– Inom många olika delar av verksamheten, d v s rör
medarbetare på många olika positioner.
5. Chalmers University of Technology
Det är bra för
balansräkningen
• Ett typiskt rederi,
– Omsättning 1000 MSEK, 50% av kostnader är bunkerolja,
vinstmarginal 5%.
• Vad innebär 10% besparing?
– (1000-50)*0,5*0,1 = 47,5 MSEK
– Vinstökning på 95%
6. Chalmers University of Technology
Fluktuerande, stigande
energipriser
160
140
120
100
80
60
40
20
0
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009
World crude oil spot price (US Energy Information Administration)
9. Chalmers University of Technology
Vilka barriärer finns idag?
• Delägare, rederi: ”Vi blir uppvaktade av leverantörer som säger
att de kan spara 5% på det här, någon annan säger 10% där.
Allt som allt kan vi ”spara” över 100%! Vi vet inte hur vi ska
prioritera mellan dessa åtgärder eller om vi kan lita på siffrorna.”
• Tekniskt ansvarig, rederi: ”För oss styrs frågan mycket
kommersiellt. ”Miljö” är lika med ”utsläpp i vatten” för våra
kunder. Emissioner och energiförbrukning har inte samma
fokus.
• Miljöansvarig, rederi: ”Jag tror att det p g a att det involverar
hela företaget kräver en hel del. Alla är inte övertygade om att
det finns pengar att tjäna. ”
• Tekniskt ansvarig, konsultföretag: ”Vi har svårt att sälja våra
produkter, då våra tilltänkta kunder säger att det ändå är deras
kunder som betalar kostnaderna för bunker.”
10. Chalmers University of Technology
Sjöfarten är inte unik…
• Svensk bebyggelse beräknas kunna effektiviseras 40 TWh/år
2020
(ur ”Energieffektivisering – möjligheter och hinder”, IVA 2009)
– Transport: 13 TWh …
– Industrin: 20 TWh …
– Jmfr svensk kärnkraftsproduktion, 50-60 TWh per år
• I stort sett genom implementering av befintlig teknologi
11. Chalmers University of Technology
Varför blir potentialen inte
realiserad?
• “Energieffektiviserings-gapet”
• Bebyggelse: Acceptans för 6 TWh (från 40 TWh) per år 2020
• Vad göra?
12. Chalmers University of Technology
Program för
energieffektivisering
• Drivs av Energimyndigheten sedan 2004 i energiintensiv industri
– Massa- och papperstillverkning, livsmedelsframställning,
sågverk och trävaror, kemikalietillverkning, plastvaror, gruvor
och malmförädling, stål- och metallframställning.
• Lag om program för energieffektivisering
– Få tillbaka skatt på el, investera i energibesparingar
– ”Alla” åtgärder med återbetalningstid < 2 år
– Implementera energiledningssystem, SS 62 77 50
• Resultat: eleffektivisering på 1,4 TWh, investeringar på 636
miljoner, besparingar på 429 miljoner per år
• Utvärderingar 2006 pekar på energiledningssystemet som en
kritisk framgångsfaktor i arbetet
13. Chalmers University of Technology
Hur gör ett företag som är riktigt
bra på energieffektivisering?
• Best-practice och generella framgångsfaktorer för hur man
arbetar med energieffektivisering
• Energiledningssystem
• SS 62 77 50 EN 16001 ISO 50 0001
• Likt ISO 14001, för att enkelt kunna sammanföras
• “The standard will provide organizations and companies with
technical and management strategies to increase energy
efficiency, reduce costs, and improve environmental
performance.” – ISO 50001
• Ett generellt verktyg för företag i alla branscher
14. Chalmers University of Technology
Sammanfattning av ett ELS:
Kritiska framgångsfaktorer
• Energieffektivisering: att hantera en stor mängd mindre
besparingar inom alla delar av företagets verksamhet, med
avsevärd sammanlagd besparing.
• God kunskap om företagets energianvändning
– ”You can’t manage what you don’t measure” - nödvändigt för
att kunna sätta upp mål, mäta och följa upp.
• En holistisk syn krävs för att undvika suboptimering
– Det måste finnas en organisation för energifrågor i företaget,
med en representant i eller nära högsta ledningen med
ansvar att koordinera arbetet.
• God förmåga att kommunicera resultat
– Internt och externt, för att sprida best practice och för att
övertyga kunder.
15. Chalmers University of Technology
Energiledningssystem i
sjöfarten?
• Energimyndigheten finansierar ett 1-årsprojekt.
• Vilka barriärer finns för energieffektivisering idag, och är ett
energiledningssystem till nytta även i sjöfarten?
• Vilka specifika förutsättningar finns för att framgångsrikt
implementera energiledningssystem i sjöfarten?
• Kartlagt erfarenheter inom andra industrier (PFE)
• Kartlagt hur olika rederier idag arbetar med energieffektivisering
• Startat samarbete med två svenska rederier – Österströms och
Laurin Maritime – för att göra förundersökningar om vad en
implementering skulle betyda i respektive rederi
• Just nu: Planerar besök på ett fartyg i vardera företag för att
intervjua besättning och göra ansats till energikartläggning
16. Chalmers University of Technology
Barriärer i sjöfarten
• Brist på mätningssystem, mätdata samt analys av mätdata
– Vad är sambanden mellan tjänsten vi levererar och energin
vi förbrukar?
• Hur vet vi om resan vi nyss genomförde var så
energieffektiv som möjligt?
• Hur bygga incitamentssystem för energieffektiv drift?
– Hur kan vi utvärdera besparingen i en potentiell eller
genomförd åtgärd?
• Hur ofta ska vi polera skrov och propeller?
• Vad tjänar vi på att investera i ny utrustning?
• Nödvändigt att börja arbeta utifrån en ”baseline”
17. Chalmers University of Technology
Barriärer i sjöfarten
• Befogenhets- och ansvarsförhållanden kring energifrågor är inte
utredda
– Vem är ansvarig för att minimera energiförbrukning?
– Vem har befogenhet att implementera åtgärder?
– Vilka påverkar energianvändningen?
– Vem ”ser” möjligheter till besparingar?
– Vilka incitament finns för att säkerställa energieffektivt
arbete?
• Nödvändigt att ifrågasätta roller?
18. Chalmers University of Technology
Energiledningssystemet?
• Hanterar båda dessa barriärer
– Arbeta systematiskt från energikartläggning till
handlingsplaner till uppföljning
– Kartlägga ansvarsförhållanden, vem som påverkar
energiförbrukning, berör utbildningsbehov
• Skapar möjligheter för ledningen att förstå och förbättra
energieffektiviseringsarbetet
19. Chalmers University of Technology
Sammanfattning
• Ett framgångsrikt arbete med energieffektivisering en
konkurrensfördel i o m ökade energipriser.
• Energieffektivisering handlar om att identifiera, implementera
och utvärdera ett stort antal åtgärder där var och en innebär en
mindre förbättring.
• Dessa är utspridda över företagets verksamhetsområde och rör
driftsfrågor, taktiska frågor och strategiska.
• Det är viktigt att ha ett holistiskt synsätt och arbeta systematiskt
utifrån mätdata.
• Energiledningssystemet är ett verktyg konstruerat för att hantera
dessa faktorer.
20. Chalmers University of Technology
Vilka barriärer finns idag?
• Delägare, rederi: ”Vi blir uppvaktade av leverantörer som säger
att de kan spara 5% på det här, någon annan säger 10% där.
Allt som allt kan vi ”spara” över 100%! Vi vet inte hur vi ska
prioritera mellan dessa åtgärder eller om vi kan lita på siffrorna.”
• Tekniskt ansvarig, rederi: ”För oss styrs frågan mycket
kommersiellt. ”Miljö” är lika med ”utsläpp i vatten” för våra
kunder. Emissioner och energiförbrukning har inte samma
fokus.
• Miljöansvarig, rederi: ”Jag tror att det p g a att det involverar
hela företaget kräver en hel del. Alla är inte övertygade om att
det finns pengar att tjäna. ”
• Tekniskt ansvarig, konsultföretag: ”Vi har svårt att sälja våra
produkter, då våra tilltänkta kunder säger att det ändå är deras
kunder som betalar kostnaderna för bunker.”
