Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
•
0 likes•1,367 views
Andreas Fejes föreläsning på Symposium 2015: http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/vuxenutbildningens-mening-och-inneh%C3%A5ll-ig%C3%A5r-idag-och-i-framtiden-1.231303
Recommended
Recommended
More Related Content
Similar to Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
Similar to Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden (20)
More from Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet
More from Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet (20)
Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden
- 1. Vuxenutbildningens mening och innehåll -‐ igår, idag och i framtiden Andreas Fejes Professor i Vuxenpedagogik Linköpings universitet
- 2. Föreläsningens upplägg • Vuxenutbildningens förändrade landskap • Vuxenutbildningens funk<on • Studiedeltagande • Deltagargrupper • Från utbudsstyrd <ll eAerfrågestyrd utbildning • Marknadisering • Vad har hänt med vuxenutbildningens demokra<ska och medborgerliga uppdrag?
- 4. Vuxenutbildningens funktion enligt skollagen • Målet för den kommunala vuxenutbildningen är aG vuxna ska stödjas och s<muleras i siG lärande. De ska ges möjlighet a/ utveckla sina kunskaper och sin kompetens i sy8e a/ stärka sin ställning i arbets-‐ och samhällslivet samt a/ främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsäGningar. De som fåG minst utbildning ska prioriteras. • Varit stabil sedan komvux <llkomst 1968
- 5. Vuxenutbildningens olika funktioner • Kompensatorisk • Demokra<sk/medborgerlig • Arbetsmarknadsmässig • Rela<onen mellan dessa har skiAat över <d
- 6. Fyra utvecklingstendenser 1. Minskat deltagande 2. Nya deltagargrupper 3. Från utbudsstyrd <ll eAerfrågestyrd utbildning 4. Marknadisering Sammantaget har fokus kommit aG hamna på vuxenutbildningens arbetsmarknadsfunk<on snarare än på den demokra<skt/medborgerliga funk<onen
- 8. Antal kursdeltagare Komvux 1993-‐2014 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000 350000 400000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Serie1
- 9. Antal kursdeltagare Komvux omräknad i heltid 1997-‐2014 0 50000 100000 150000 200000 250000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Serie1
- 10. Andel av befolkningen i Komvux (20-‐64 år) 1993-‐2014 0 1 2 3 4 5 6 7 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Serie1
- 11. Minskat deltagande • KunskapslyAet 1997-‐2002 • 100000 platser per år från staten • Halvera den öppna arbetslösheten • Förnya kommunal vuxenutbildning • Öronmärkt statsbidrag 2002-‐2006 • 47000 platser per år • Baserat på kommunerna socioekonomiska situa<on • Skulle har fortsaG några år <ll • BorGagande av öronmärkt bidrag • 1/3 togs bort, resterande <ll kommunernas generella bidrag • Ej längre baserat på socioekonomisk struktur • Satsning på Yrkvux och Lärvux
- 13. Nya deltagargrupper • Ökad andel deltagare födda utomlands • Ej längre konkurrenskompleGerare • Kamrateffekten? • Fråga om likvärdighet • Ökat antal elever med diagnoser? (Se Nylander m.fl., 2015 vad gäller Folkhögskolan)
- 14. Andel deltagare födda utomlands 1993-‐2014 0,00% 5,00% 10,00% 15,00% 20,00% 25,00% 30,00% 35,00% 40,00% 45,00% 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 Serie1
- 15. Deltagande i SFI 1996-‐2014 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Serie1
- 16. 3. Från utbudsstyrd <ll eAerfrågestyrd utbildning
- 17. Efterfrågestyrd utbildning • Ej längre ”automa<sk” högskolebehörighet på gymnasieskolans yrkesprogram • Satsning på Yrkvux och lärvux • Här får arbetslösa personer med kompleGa betyg delta • Yrkeshögskolan • T.ex. f.d. KY-‐utbildningar • Anställningsbarhet som ideal • Den enskilde ansvariggöras för sin egen anställningsbarhet (både de som lyckas och misslyckas)
- 19. Marknadisering • Ökande andel deltagare hos icke kommunala anordnare • Ini<erades i samband med KunskapslyAet • Bryta upp den ”tradi<onella” formen för undervisning • Individanpassning, flexibilitet och effek<vitet
- 20. Andel kursdeltagare som går hos icke-‐ kommunal anordnare 1997-‐2014 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Serie1
- 21. Fortsatt marknadisering • Två nya utredningar som berör kommunal vuxenutbildning • SOU 2013:20 – Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå: en översyn för ökad individanpassning och effek<vitet • SOU 2013:76 – Svenska för invandrare: valfrihet, flexibilitet och individanpassning • Centrala ord som används, oAa <llsammans, är: • Effek<vitet • Flexibilitet • Individanpassning
- 22. Personlig utveckling? • EG syAe med vuxenutbildningen är aG bidra <ll den enskildes personliga utveckling. I • Ingen av utredningarna diskuterar de/a annat än då de refererar vuxenutbildningens styrdokument.
- 23. Marknadisering: Några exempel från vuxenutbildningen
- 24. Konkurrensutsättning • KonkurrensutsäGning bygger på föreställningen aG vuxenutbildningen, genom aG ändra sin organisatoriska form också förändrar siG inre arbete och därmed uppnår bäGre måluppfyllelse • KonkurrensutsäGningen introducerar en rad nya begrepp och tekniker i verksamheten: • Anbudsförfarande • indikatorssystem för mätning av kvalitet och uppföljningssystem • introduk<on av nya former av utbildningsdesign • presta<onsindikatorer för lärare • anställningsvillkor anpassade <ll korta avtalsperioder
- 25. Marknadisering • Vuxenutbildningen har med andra ord, under de senaste två decennierna konkurrensutsaGs varigenom nya tekniker och begrepp introducerats, och nya organisa<onsformer uppståG. Vi kan här tala om aG vuxenutbildningen har marknadiserats. • Extern marknadisering kan innebära aG offentlig verksamhet öppnar upp för konkurrens om uppdrag. • Intern marknadisering handlar också om aG verksamheter inför företagsliknande styrformer • Dessa två former av marknadisering får konsekvenser för hur verksamheter organiseras, och för dem som där är verksamma • Då vuxenutbildningen står under statlig/kommunal kontroll, och då priset inte regleras friG på en marknad, skapas en så kallad kvasi-‐ marknad (snarare än en marknad i dess strikta betydelse)
- 26. Rektor som VD • Many of those that are employed as principals nowadays have a certain mission from the board: get a new agreement on working hours, introduce individual salaries and reduce the influence of the teachers’ board. • … if you generalise, one can say that some of the principals, that come from totally different sectors, tend to behave more like tradi<onal business execu<ves and are inclined to point with the whole hand in a way that teachers at folk high schools are not comfortable with. Instead they are used to, as a collec<ve, having a considerable influence on the ac<vi<es performed. • (Från studie av Caroline RunesdoGer)
- 27. Lärares arbetsvillkor • The greatest expense is wages and that’s why you need to have staff that are flexible and you can use, and that are not stuck in permanent employment. Rather, they should be employed for a limited period, in order to avoid the school having to pay wages for half a year for a project that wasn’t extended. • (Från studie av Caroline RunesdoGer)
- 28. Lärares arbetsvillkor/motstånd • Teacher 1: We can put it like this; if we had followed this [the scheme] to the leGer, that they would sit in a study hall and read [by themselves], then maybe we would have had around seven or eight students present. Now at least we have around 17, 18 students that are here every day. We are catching them now, when we have contact with them all the <me. • Teacher 2: You have to work like that. You must have contact with them every day, so that you talk with them. • Teacher 1: Yes, and I think that they can finish their studies faster, because we are pushing them all the <me. • (Från Studie av Gun-‐BriG Wärvik)
- 29. Exempel på konsekvenser? • Osäkra anställningsvillkor för lärare • Korta kontrakt • De-‐professionalisering av läraryrket • Standardisering av undervisning • Ej utrymme för kompetensutveckling? • Betygsinfla<on • Fokus på mätbara resultat snarare än kvalitén i processen (Rees m.fl., 1999) • Fokus på vinstdrivande kurser, snarare än kurser som bidrar <ll emancipatoriskt kri<skt lärande (Daley m.fl. 2000; Grummell, 2007; Liu, 2007)
- 30. Vad har hänt med vuxenutbildningens demokratiska och medborgerliga uppdrag?
- 31. • Målet för den kommunala vuxenutbildningen är aG vuxna ska stödjas och s<muleras i siG lärande. De ska ges möjlighet aG utveckla sina kunskaper och sin kompetens i syAe aG stärka sin ställning i arbets-‐ och samhällslivet samt aG främja sin personliga utveckling. Utgångspunkten för utbildningen ska vara den enskildes behov och förutsäGningar. De som fåG minst utbildning ska prioriteras. (Skollagen) Vuxenutbildningens uppdrag
- 32. • Vuxenutbildningen har tre funk<oner • Kompensatorisk • Demokra<sk och medborgerlig • Arbetsmarknadsmässig Vuxenutbildningens funktion
- 33. • Centrala ord i nu<da diskussion på policynivå • Kostnadseffek<vitet • Flexibilitet • Individanpassning • Måluppfyllelse • Anställningsbarhet • Om flexibilitet och effek<vitet kopplas samman med måluppfyllelse, blir ju frågan om mål vik<gt, inte minst vad målet är och vilka delar av målet som först fram som mer eller mindre centrala. • Jag menar aG anställningsbarhet fåG en så central posi<on i dagens diskussioner om vuxenutbildning, aG utbildningens bildande funk<on, där frågor om personlig utveckling, utveckling i sina ”roller” som medborgare, och möjligheter aG utveckla förmågor aG kri<skt ifrågasäGa varandet, riskerar aG marginaliseras. Nutida policydiskussioner
- 34. • Studier av elevers och deltagares medborgarskapande inom och utanför vuxenutbildning och Folkbildning. • Professor Andreas Fejes (LiU), Professor Magnus Dahlstedt (LiU), Professor Maria Olson (SU, HD), Universitetslektor Fredrik Sandberg (LiU), Doktorand Lina Rahm (LiU). • Intervjuer med elever och deltagare, samt lärare inom komvux och Folkhögskola. • Dokumenta<on och intervjuer • Totalt 80 intervjuer – 1200 sidor transkriberat material Forskningsprojektet
- 36. • Heterogent • Olika na<onaliteter • Olika erfarenheter/nivåer av <digare studier • Homogent • Många ej födda I Sverige • Många med begränsad erfarenhet av utbildning • Många med försörjningsstöd • Både hög-‐ och lågutbildade ses som eG problem, en avvikelse som måste korrigeras. Hur talas det om deltagarna I vuxenutbildning?
- 37. • Nio av <o studerande är födda utomlands. En tredjedel har <digare studerat på eAergymnasial nivå, medan andra är analfabeter eller har en mycket kort <digare utbildning. Majoriteten av de studerande är kvinnor och hälAen är äldre än 32 år….EG problem med komvuxstudier på grundläggande nivå är aG 24 procent av kursdeltagarna avbryter sin kurs och aG 42 procent av de studerande under eG år avbryter någon kurs. SOU 2013: 20, 18) • För många, framför allt på den grundläggande nivån, utgjorde olika former av bidrag en väsentlig del av försörjningen då mer än hälAen saknade inkomst från arbete under året. Studerande på grundläggande nivå lever dessutom oAa I familjer med svag ekonomi, vilket gör det svårare aG få ekonomiskt stöd från familjen under studie<den. (SOU 2013:20, 19) Elever som riskerar exkludering
- 38. • En övergripande slutsats är aG många målgrupper gynnas av en ökad individanpassning inom komvux på grundläggande nivå. Det gäller inte minst för studerande med funk<onsnedsäGning och för romer sin inte har fullföljt grundskolan. (SOU 2013:20, 20) Individualisering av utbildning
- 40. • Elever posi<oneras som misslyckade, omo<verade och icke ansvarsfulla av elever och lärare. Av lärare på två säG: • Beskrivningar av nu<da elevgrupper • Beskrivningar av och jämförelse med <digare elevgrupper • Elever posi<onerar sig själva som misslyckade, främst på två säG • Ung och omo<verad I gymnasieskolan • Misslyckande på arbetsmarknaden Den rotlösa, omotiverade och icke ansvarsfulla eleven
- 41. • The group that aGends today thus has a tendency to be younger and more students have dropped out from educa<on instead of star<ng to work. So there are more individuals that have not had any rela<on to the Swedish society, for real. Instead you have either arrived in Sweden or you have dropped out of some kind of educa<on and then fluGered around a bit and then you end up in adult educa<on. Very few today [students] has anchorage in family, work . . . own apartment. Earlier it was people [students] that were a part of society, now it is more individuals that are . . . a bit more, yes, rootless. Lärare
- 42. • I missed these 400 points to be able to apply to study at university level, so that´s why [studying adult educa<on]. Hmm, but I was 17, so young when I graduated. So I thought [then], but fuck school . . . (Marilyn) • It did not go very well for me in upper secondary school; now I have the possibility to fix that (Thomas) • My family bought a video store where I worked for almost three years un<l we went bankrupt, so that did not work. AAer that I came back to AE. I had to do something with my life, because my life also went bankrupt so to speak. (Joni) • And then I worked for one year. And then I moved away from home, and then I was unemployed for a year, and lived on money I saved. Then I enrolled in adult educa<on [. . .] that is like 2½ years ago. (Rodney) Elever
- 43. • Dualis<sk bild av vem eleven är målas upp: • Mo<verad – omo<verad • Ansvarsfull – ej ansvarsfull • Elever skapar sig själva mer posi<vt än lärarna gör • Genom at välja aG delta I vuxenutbildning, posi<onerar eleverna sig själva som ansvarsfulla, eAersom sådant val “görs” för aG bryta med <digare misslyckanden. Den ansvarsfulla, motiverade och målorienterade eleven
- 44. • Here it is everything from the totally unmo<vated to the totally mo<vated. At the same <me the difference in knowledge is tremendous. You can have one student that used to be a shepherd in Somalia that has been in Sweden for 2 years, to individuals from some sort of priest family that fled from religious persecu<on, but whom has previously studied theology at university level. These individuals then have to find a common level [. . .] It is very evident – it is like a great ravine between students. One group is here because of societal measures. They do not want to be here, but they have to. This contrasts the group that that enrol because they actually want to achieve something. These two groups are overwhelmingly different. Lärare
- 45. • Adult educa<on does not have anything to do with ci<zenship, because this is where people go when they have failed in upper-‐secondary school . . . if you interpret it that way. But to study actually have something to do with being a ci<zen. Because you have to be educated before you start working [. . .] Here we find those that failed [in upper-‐secondary school] but that want to succeed. . .people are a bit more serious here. . .they want to get rid of their problems. . . Elev
- 46. • It is not that great, I have never enjoyed school, but it is something that has to be done. When you always have had such tough <mes with work, you feel that if you are supposed to work full <me, which hardly exists anymore, but at least get a beGer job, with more pay, even tough I always been paid minimum wage, educa<on is needed and then I have to do something about it. Now it was perfect condi<ons for me to deal with that. I was unemployed for 6 months before I started here, so it has become more of an issue with money. You have to deal with this. Elev
- 47. • Vuxenutbildning som en plats för den undanträngda medborgaren • Elever “tvingas” aG gå in I vuxenutbildning, men de gör så med grund i sin egen “fria” vilja. • Elever är redan vad de skall “bli”, dvs. ansvarsfulla. • Vuxenutbildning som en Heterotopia som möjliggör drömmar • Vuxenutbildning blir en stabil temporär plats begränsad i <d och rum som möjliggör för elever aG skapa sig själva som åtråvärda fram<da medborgare • Vuxenutbildning gör det möjligt för elever aG lämna “verkligheten” I termer av arbetslöshet och osäkra anställningsvillkor/förhållanden. • En posi<v dröm om fram<den Slutsatser/diskussion
- 48. • Utopia är inte en “verklig” plats, utan snarare något aG sträva eAer. • Fram<den är inte bestämd, utan skapas av eleverna själva. • På så säG görs eleverna själva, genom individanpassning, ansvariga för sina egna framgångar och misslyckanden. • Frågan är vad deGa Utopia som skapas är eller bör vara, men också vad det gör. • Jag menar aG det Utopia som skapas idag både i policy, och av lärare och elever, är den anställningsbare medborgaren. • DeGa är en medborgare som främst har den kunskap som krävs för aG uzöra vissa ak<viteter, snarare än kunskap som gör det möjligt aG ifrågasäGa varandet. • Snarare än aG utgå från en apriori posi<on om anställningsbarhet, torde vi inte själva fråga eleverna om vad de menar aG görandet av medborgarskap är i vidare bemärkelse än just anställningsbarhet? Utopia
- 49. • Vilka är målen med vuxenutbildningen så som de görs i prak<ken? • Vilka är mest framträdande i det lokala arbetet inom kommuner och hos enskilda utbildningsanordnare? • Förändringar över <d? • Hur arbetar jag som skolledare/lärare/vi i lärarlaget med vuxenutbildningens medborgerliga och demokra<ska uppdrag? Inte minst blir denna fråga central inom ramen för undervisning i Svenska som andraspråk och SFI. Frågor att diskutera
- 50. • Fejes, A: (2015) Vuxenutbildning och skolning av medborgare. KOM: Kommunika<on mellan vuxenutbildare, 43(1), 16-‐17. • Nordvall, H. & Fejes, A. (2014) Folkbildning och vuxenutbildning i skolkrisorkanens öga. KOM: Kommunika<on mellan vuxenutbildare 42(3), 4-‐8. • Fejes, A. & Nordvall, H. (2014) Folkbildning och vuxenutbildning i skuggan av skolkrisen. I L. Stenberg (red) Skolan ut ur krisen: En forskningsantologi om fram<dens utbildningspoli<k. Stockholm: Tankesmedjan Tiden, 93-‐105. • Fejes, A. (2013) Mot eG vidgat medborgarskapsbegrepp -‐ en forskningsansats. I Årsbok om folkbildningsforskning 2012, 108-‐123. • Fejes, A. (2013). Vuxna elevers medborgarak<viteter i och utanför vuxenutbildning och folkbildning. Venue, Inblickar i folkbildning. www.liu.se/venue Vidare läsning på svenska
- 51. • Sandberg, F., Fejes, A., Dahlstedt, M., & Olson, M. (2015) Adult educa<on as a heterotopia od devia<on: A dwelling for the abnormal ci<zen. Paper presented at the 43rd annual congress of the Nordic Educa<on Research Associa<on (NERA), University of Gothenburg, 4-‐6 march. • Rahm, L. & Fejes, A. (2015) Ubiquitous compu<ng, digital failures and ci<zenship learning in swedish popular educa<on. Ci#zenship Teaching & Learning. • Olson, M., Fejes, A., Dahlstedt, M., & Nicoll, K. (2015). Ci<zenship discourses: Produc<on and curriculum. Bri#sh Journal of Sociology of Educa#on, 36(7), 1036-‐1053. • Nicoll, K., Fejes, A., Olson, M., Dahlstedt, M., & Biesta, G. (2013) Opening discourses of ci<zenship educa<on: A theoriza<on with Foucault. Journal of Educa#on Policy, 28(6), 828-‐846. Vidare läsning på engelska
- 52. 52 Fejes, A. (red.) (2013) Lärandets mångfald: Om vuxenpedagogik och folkbildning. Lund: StudentliGeratur