Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.
Vuxenutbildningens	
  
mening	
  och	
  innehåll	
  	
  
-­‐	
  	
  igår,	
  idag	
  och	
  i	
  
framtiden	
  	
  
Andrea...
Föreläsningens	
  upplägg	
  
•  Vuxenutbildningens	
  förändrade	
  landskap	
  
•  Vuxenutbildningens	
  funk<on	
  
•  ...
Vuxenutbildningens	
  förändrade	
  landskap	
  
Vuxenutbildningens	
  funktion	
  
enligt	
  skollagen	
  
•  Målet	
  för	
  den	
  kommunala	
  vuxenutbildningen	
  är	...
Vuxenutbildningens	
  olika	
  
funktioner	
  
•  Kompensatorisk	
  
•  Demokra<sk/medborgerlig	
  
•  Arbetsmarknadsmässi...
Fyra	
  utvecklingstendenser	
  
1.  Minskat	
  deltagande	
  	
  
2.  Nya	
  deltagargrupper	
  
3.  Från	
  utbudsstyrd	...
1.	
  Minskat	
  deltagande	
  
Antal	
  kursdeltagare	
  Komvux	
  
1993-­‐2014	
  
0	
  
50000	
  
100000	
  
150000	
  
200000	
  
250000	
  
300000	
 ...
Antal	
  kursdeltagare	
  Komvux	
  
omräknad	
  i	
  heltid	
  1997-­‐2014	
  
0	
  
50000	
  
100000	
  
150000	
  
2000...
Andel	
  av	
  befolkningen	
  i	
  Komvux	
  (20-­‐64	
  år)	
  
1993-­‐2014	
  
0	
  
1	
  
2	
  
3	
  
4	
  
5	
  
6	
 ...
Minskat	
  deltagande	
  
•  KunskapslyAet	
  1997-­‐2002	
  	
  
•  100000	
  platser	
  per	
  år	
  från	
  staten	
  
...
2.	
  Ny	
  deltagargrupp	
  
Nya	
  deltagargrupper	
  
•  Ökad	
  andel	
  deltagare	
  födda	
  utomlands	
  
•  Ej	
  längre	
  konkurrenskompleGera...
Andel	
  deltagare	
  födda	
  utomlands	
  1993-­‐2014	
  
0,00%	
  
5,00%	
  
10,00%	
  
15,00%	
  
20,00%	
  
25,00%	
 ...
Deltagande	
  i	
  SFI	
  1996-­‐2014	
  
0	
  
20	
  000	
  
40	
  000	
  
60	
  000	
  
80	
  000	
  
100	
  000	
  
120...
3.	
  Från	
  utbudsstyrd	
  <ll	
  eAerfrågestyrd	
  utbildning	
  
Efterfrågestyrd	
  utbildning	
  
•  Ej	
  längre	
  ”automa<sk”	
  högskolebehörighet	
  på	
  
gymnasieskolans	
  yrkesp...
4.	
  Marknadisering	
  
Marknadisering	
  	
  
•  Ökande	
  andel	
  deltagare	
  hos	
  icke	
  kommunala	
  anordnare	
  
•  Ini<erades	
  i	
  ...
Andel	
  kursdeltagare	
  som	
  går	
  hos	
  icke-­‐
kommunal	
  anordnare	
  1997-­‐2014	
  
0	
  
5	
  
10	
  
15	
  
...
Fortsatt	
  marknadisering	
  
•  Två	
  nya	
  utredningar	
  som	
  berör	
  kommunal	
  vuxenutbildning	
  
•  SOU	
  2...
Personlig	
  utveckling?	
  
•  EG	
  syAe	
  med	
  vuxenutbildningen	
  är	
  aG	
  bidra	
  <ll	
  den	
  enskildes	
  ...
Marknadisering:	
  Några	
  exempel	
  från	
  vuxenutbildningen	
  
Konkurrensutsättning	
  
•  KonkurrensutsäGning	
  bygger	
  på	
  föreställningen	
  aG	
  
vuxenutbildningen,	
  genom	
...
Marknadisering	
  
•  Vuxenutbildningen	
  har	
  med	
  andra	
  ord,	
  under	
  de	
  senaste	
  två	
  
decennierna	
 ...
Rektor	
  som	
  VD	
  
•  Many	
  of	
  those	
  that	
  are	
  employed	
  as	
  principals	
  nowadays	
  have	
  
a	
 ...
Lärares	
  arbetsvillkor	
  
•  The	
  greatest	
  expense	
  is	
  wages	
  and	
  that’s	
  why	
  you	
  need	
  to	
  ...
Lärares	
  arbetsvillkor/motstånd	
  
•  Teacher	
  1:	
  We	
  can	
  put	
  it	
  like	
  this;	
  if	
  we	
  had	
  fo...
Exempel	
  på	
  konsekvenser?	
  
•  Osäkra	
  anställningsvillkor	
  för	
  lärare	
  
•  Korta	
  kontrakt	
  
•  De-­‐...
Vad	
  har	
  hänt	
  med	
  
vuxenutbildningens	
  
demokratiska	
  och	
  
medborgerliga	
  uppdrag?	
  	
  
•  Målet	
  för	
  den	
  kommunala	
  vuxenutbildningen	
  är	
  aG	
  
vuxna	
  ska	
  stödjas	
  och	
  s<muleras	
  i	...
•  Vuxenutbildningen	
  har	
  tre	
  funk<oner	
  
•  Kompensatorisk	
  
•  Demokra<sk	
  och	
  medborgerlig	
  
•  Arbe...
•  Centrala	
  ord	
  i	
  nu<da	
  diskussion	
  på	
  policynivå	
  
•  Kostnadseffek<vitet	
  
•  Flexibilitet	
  
•  In...
•  Studier	
  av	
  elevers	
  och	
  deltagares	
  medborgarskapande	
  inom	
  
och	
  utanför	
  vuxenutbildning	
  och...
POLICYBERÄTTELSER	
  
•  Heterogent	
  
•  Olika	
  na<onaliteter	
  
•  Olika	
  erfarenheter/nivåer	
  av	
  <digare	
  studier	
  
	
  
•  Ho...
•  Nio	
  av	
  <o	
  studerande	
  är	
  födda	
  utomlands.	
  En	
  tredjedel	
  har	
  <digare	
  
studerat	
  på	
  e...
•  En	
  övergripande	
  slutsats	
  är	
  aG	
  många	
  målgrupper	
  gynnas	
  av	
  
en	
  ökad	
  individanpassning	
...
ELEVER	
  OCH	
  LÄRARE	
  
•  Elever	
  posi<oneras	
  som	
  misslyckade,	
  omo<verade	
  och	
  icke	
  
ansvarsfulla	
  av	
  elever	
  och	
  lä...
•  The	
  group	
  that	
  aGends	
  today	
  thus	
  has	
  a	
  tendency	
  to	
  be	
  
younger	
  and	
  more	
  stude...
•  I	
  missed	
  these	
  400	
  points	
  to	
  be	
  able	
  to	
  apply	
  to	
  study	
  at	
  university	
  level,	
...
•  Dualis<sk	
  bild	
  av	
  vem	
  eleven	
  är	
  målas	
  upp:	
  	
  
•  Mo<verad	
  –	
  omo<verad	
  
•  Ansvarsful...
•  Here	
  it	
  is	
  everything	
  from	
  the	
  totally	
  unmo<vated	
  to	
  the	
  
totally	
  mo<vated.	
  At	
  t...
•  Adult	
  educa<on	
  does	
  not	
  have	
  anything	
  to	
  do	
  with	
  ci<zenship,	
  
because	
  this	
  is	
  wh...
•  It	
  is	
  not	
  that	
  great,	
  I	
  have	
  never	
  enjoyed	
  school,	
  but	
  it	
  is	
  
something	
  that	...
•  Vuxenutbildning	
  som	
  en	
  plats	
  för	
  den	
  undanträngda	
  medborgaren	
  
•  Elever	
  “tvingas”	
  aG	
  ...
•  Utopia	
  är	
  inte	
  en	
  “verklig”	
  plats,	
  utan	
  snarare	
  något	
  aG	
  sträva	
  eAer.	
  	
  
•  Fram<...
•  Vilka	
  är	
  målen	
  med	
  vuxenutbildningen	
  så	
  som	
  de	
  görs	
  i	
  
prak<ken?	
  
•  Vilka	
  är	
  me...
•  Fejes,	
  A:	
  (2015)	
  Vuxenutbildning	
  och	
  skolning	
  av	
  medborgare.	
  KOM:	
  
Kommunika<on	
  mellan	
 ...
•  Sandberg,	
  F.,	
  Fejes,	
  A.,	
  Dahlstedt,	
  M.,	
  &	
  Olson,	
  M.	
  (2015)	
  Adult	
  
educa<on	
  as	
  a	...
52	
  
Fejes,	
  A.	
  (red.)	
  (2013)	
  Lärandets	
  
mångfald:	
  Om	
  vuxenpedagogik	
  
och	
  folkbildning.	
  Lun...
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden

1,058 views

Published on

Andreas Fejes föreläsning på Symposium 2015:
http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/vuxenutbildningens-mening-och-inneh%C3%A5ll-ig%C3%A5r-idag-och-i-framtiden-1.231303

Published in: Education
  • Login to see the comments

  • Be the first to like this

Vuxenutbildningens mening och innehåll: Igår, idag och i framtiden

  1. 1. Vuxenutbildningens   mening  och  innehåll     -­‐    igår,  idag  och  i   framtiden     Andreas  Fejes   Professor  i  Vuxenpedagogik   Linköpings  universitet  
  2. 2. Föreläsningens  upplägg   •  Vuxenutbildningens  förändrade  landskap   •  Vuxenutbildningens  funk<on   •  Studiedeltagande     •  Deltagargrupper   •  Från  utbudsstyrd  <ll  eAerfrågestyrd  utbildning   •  Marknadisering   •  Vad  har  hänt  med  vuxenutbildningens  demokra<ska  och   medborgerliga  uppdrag?    
  3. 3. Vuxenutbildningens  förändrade  landskap  
  4. 4. Vuxenutbildningens  funktion   enligt  skollagen   •  Målet  för  den  kommunala  vuxenutbildningen  är  aG  vuxna  ska   stödjas  och  s<muleras  i  siG  lärande.  De  ska  ges  möjlighet  a/   utveckla  sina  kunskaper  och  sin  kompetens  i  sy8e  a/  stärka   sin  ställning  i  arbets-­‐  och  samhällslivet  samt  a/  främja  sin   personliga  utveckling.  Utgångspunkten  för  utbildningen  ska   vara  den  enskildes  behov  och  förutsäGningar.  De  som  fåG   minst  utbildning  ska  prioriteras.   •  Varit  stabil  sedan  komvux  <llkomst  1968  
  5. 5. Vuxenutbildningens  olika   funktioner   •  Kompensatorisk   •  Demokra<sk/medborgerlig   •  Arbetsmarknadsmässig   •  Rela<onen  mellan  dessa  har  skiAat  över  <d  
  6. 6. Fyra  utvecklingstendenser   1.  Minskat  deltagande     2.  Nya  deltagargrupper   3.  Från  utbudsstyrd  <ll  eAerfrågestyrd  utbildning   4.  Marknadisering   Sammantaget  har  fokus  kommit  aG  hamna  på   vuxenutbildningens  arbetsmarknadsfunk<on  snarare  än  på  den   demokra<skt/medborgerliga  funk<onen    
  7. 7. 1.  Minskat  deltagande  
  8. 8. Antal  kursdeltagare  Komvux   1993-­‐2014   0   50000   100000   150000   200000   250000   300000   350000   400000   1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22   Serie1  
  9. 9. Antal  kursdeltagare  Komvux   omräknad  i  heltid  1997-­‐2014   0   50000   100000   150000   200000   250000   1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   Serie1  
  10. 10. Andel  av  befolkningen  i  Komvux  (20-­‐64  år)   1993-­‐2014   0   1   2   3   4   5   6   7   1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22   Serie1  
  11. 11. Minskat  deltagande   •  KunskapslyAet  1997-­‐2002     •  100000  platser  per  år  från  staten   •  Halvera  den  öppna  arbetslösheten   •  Förnya  kommunal  vuxenutbildning   •  Öronmärkt  statsbidrag  2002-­‐2006     •  47000  platser  per  år   •  Baserat  på  kommunerna  socioekonomiska  situa<on   •  Skulle  har  fortsaG  några  år  <ll   •  BorGagande  av  öronmärkt  bidrag   •  1/3  togs  bort,  resterande  <ll  kommunernas  generella  bidrag   •  Ej  längre  baserat  på  socioekonomisk  struktur   •  Satsning  på  Yrkvux  och  Lärvux  
  12. 12. 2.  Ny  deltagargrupp  
  13. 13. Nya  deltagargrupper   •  Ökad  andel  deltagare  födda  utomlands   •  Ej  längre  konkurrenskompleGerare     •  Kamrateffekten?     •  Fråga  om  likvärdighet   •  Ökat  antal  elever  med  diagnoser?  (Se  Nylander  m.fl.,  2015  vad   gäller  Folkhögskolan)  
  14. 14. Andel  deltagare  födda  utomlands  1993-­‐2014   0,00%   5,00%   10,00%   15,00%   20,00%   25,00%   30,00%   35,00%   40,00%   45,00%   1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   19   20   21   22   Serie1  
  15. 15. Deltagande  i  SFI  1996-­‐2014   0   20  000   40  000   60  000   80  000   100  000   120  000   140  000   1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   Serie1  
  16. 16. 3.  Från  utbudsstyrd  <ll  eAerfrågestyrd  utbildning  
  17. 17. Efterfrågestyrd  utbildning   •  Ej  längre  ”automa<sk”  högskolebehörighet  på   gymnasieskolans  yrkesprogram   •  Satsning  på  Yrkvux  och  lärvux   •  Här  får  arbetslösa  personer  med  kompleGa  betyg  delta   •  Yrkeshögskolan   •  T.ex.  f.d.  KY-­‐utbildningar   •  Anställningsbarhet  som  ideal   •  Den  enskilde  ansvariggöras  för  sin  egen  anställningsbarhet  (både   de  som  lyckas  och  misslyckas)  
  18. 18. 4.  Marknadisering  
  19. 19. Marknadisering     •  Ökande  andel  deltagare  hos  icke  kommunala  anordnare   •  Ini<erades  i  samband  med  KunskapslyAet     •  Bryta  upp  den  ”tradi<onella”  formen  för  undervisning   •  Individanpassning,  flexibilitet  och  effek<vitet    
  20. 20. Andel  kursdeltagare  som  går  hos  icke-­‐ kommunal  anordnare  1997-­‐2014   0   5   10   15   20   25   30   35   40   45   50   1   2   3   4   5   6   7   8   9   10   11   12   13   14   15   16   17   18   Serie1  
  21. 21. Fortsatt  marknadisering   •  Två  nya  utredningar  som  berör  kommunal  vuxenutbildning   •  SOU  2013:20  –  Kommunal  vuxenutbildning  på  grundläggande  nivå:   en  översyn  för  ökad  individanpassning  och  effek<vitet   •  SOU  2013:76  –  Svenska  för  invandrare:  valfrihet,  flexibilitet  och   individanpassning   •  Centrala  ord  som  används,  oAa  <llsammans,  är:     •  Effek<vitet   •  Flexibilitet   •  Individanpassning  
  22. 22. Personlig  utveckling?   •  EG  syAe  med  vuxenutbildningen  är  aG  bidra  <ll  den  enskildes   personliga  utveckling.  I   •  Ingen  av  utredningarna  diskuterar  de/a  annat  än  då  de   refererar  vuxenutbildningens  styrdokument.    
  23. 23. Marknadisering:  Några  exempel  från  vuxenutbildningen  
  24. 24. Konkurrensutsättning   •  KonkurrensutsäGning  bygger  på  föreställningen  aG   vuxenutbildningen,  genom  aG  ändra  sin  organisatoriska  form   också  förändrar  siG  inre  arbete  och  därmed  uppnår  bäGre   måluppfyllelse   •  KonkurrensutsäGningen  introducerar  en  rad  nya  begrepp  och   tekniker  i  verksamheten:   •  Anbudsförfarande   •  indikatorssystem  för  mätning  av  kvalitet  och  uppföljningssystem   •  introduk<on  av  nya  former  av  utbildningsdesign   •  presta<onsindikatorer  för  lärare     •  anställningsvillkor  anpassade  <ll  korta  avtalsperioder  
  25. 25. Marknadisering   •  Vuxenutbildningen  har  med  andra  ord,  under  de  senaste  två   decennierna  konkurrensutsaGs  varigenom  nya  tekniker  och  begrepp   introducerats,  och  nya  organisa<onsformer  uppståG.  Vi  kan  här  tala   om  aG  vuxenutbildningen  har  marknadiserats.       •  Extern  marknadisering  kan  innebära  aG  offentlig  verksamhet  öppnar   upp  för  konkurrens  om  uppdrag.       •  Intern  marknadisering  handlar  också  om  aG  verksamheter  inför   företagsliknande  styrformer   •  Dessa  två  former  av  marknadisering  får  konsekvenser  för  hur   verksamheter  organiseras,  och  för  dem  som  där  är  verksamma   •  Då  vuxenutbildningen  står  under  statlig/kommunal  kontroll,  och  då   priset  inte  regleras  friG  på  en  marknad,  skapas  en  så  kallad  kvasi-­‐ marknad  (snarare  än  en  marknad  i  dess  strikta  betydelse)  
  26. 26. Rektor  som  VD   •  Many  of  those  that  are  employed  as  principals  nowadays  have   a  certain  mission  from  the  board:  get  a  new  agreement  on   working  hours,  introduce  individual  salaries  and  reduce  the   influence  of  the  teachers’  board.     •  …  if  you  generalise,  one  can  say  that  some  of  the  principals,   that  come  from  totally  different  sectors,  tend  to  behave  more   like  tradi<onal  business  execu<ves  and  are  inclined  to  point   with  the  whole  hand  in  a  way  that  teachers  at  folk  high   schools  are  not  comfortable  with.  Instead  they  are  used  to,  as   a  collec<ve,  having  a  considerable  influence  on  the  ac<vi<es   performed.   •  (Från  studie  av  Caroline  RunesdoGer)  
  27. 27. Lärares  arbetsvillkor   •  The  greatest  expense  is  wages  and  that’s  why  you  need  to   have  staff  that  are  flexible  and  you  can  use,  and  that  are  not   stuck  in  permanent  employment.  Rather,  they  should  be   employed  for  a  limited  period,  in  order  to  avoid  the  school   having  to  pay  wages  for  half  a  year  for  a  project  that  wasn’t   extended.     •  (Från  studie  av  Caroline  RunesdoGer)  
  28. 28. Lärares  arbetsvillkor/motstånd   •  Teacher  1:  We  can  put  it  like  this;  if  we  had  followed  this  [the   scheme]  to  the  leGer,  that  they  would  sit  in  a  study  hall  and   read  [by  themselves],  then  maybe  we  would  have  had  around   seven  or  eight  students  present.  Now  at  least  we  have  around   17,  18  students  that  are  here  every  day.  We  are  catching  them   now,  when  we  have  contact  with  them  all  the  <me.     •  Teacher  2:  You  have  to  work  like  that.  You  must  have  contact   with  them  every  day,  so  that  you  talk  with  them.     •  Teacher  1:  Yes,  and  I  think  that  they  can  finish  their  studies   faster,  because  we  are  pushing  them  all  the  <me.   •  (Från  Studie  av  Gun-­‐BriG  Wärvik)  
  29. 29. Exempel  på  konsekvenser?   •  Osäkra  anställningsvillkor  för  lärare   •  Korta  kontrakt   •  De-­‐professionalisering  av  läraryrket   •  Standardisering  av  undervisning   •  Ej  utrymme  för  kompetensutveckling?   •  Betygsinfla<on   •  Fokus  på  mätbara  resultat  snarare  än  kvalitén  i  processen   (Rees  m.fl.,  1999)   •  Fokus  på  vinstdrivande  kurser,  snarare  än  kurser  som  bidrar   <ll  emancipatoriskt  kri<skt  lärande  (Daley  m.fl.  2000;   Grummell,  2007;  Liu,  2007)    
  30. 30. Vad  har  hänt  med   vuxenutbildningens   demokratiska  och   medborgerliga  uppdrag?    
  31. 31. •  Målet  för  den  kommunala  vuxenutbildningen  är  aG   vuxna  ska  stödjas  och  s<muleras  i  siG  lärande.  De   ska  ges  möjlighet  aG  utveckla  sina  kunskaper  och   sin  kompetens  i  syAe  aG  stärka  sin  ställning  i   arbets-­‐  och  samhällslivet  samt  aG  främja  sin   personliga  utveckling.  Utgångspunkten  för   utbildningen  ska  vara  den  enskildes  behov  och   förutsäGningar.  De  som  fåG  minst  utbildning  ska   prioriteras.  (Skollagen)     Vuxenutbildningens  uppdrag  
  32. 32. •  Vuxenutbildningen  har  tre  funk<oner   •  Kompensatorisk   •  Demokra<sk  och  medborgerlig   •  Arbetsmarknadsmässig       Vuxenutbildningens  funktion  
  33. 33. •  Centrala  ord  i  nu<da  diskussion  på  policynivå   •  Kostnadseffek<vitet   •  Flexibilitet   •  Individanpassning   •  Måluppfyllelse   •  Anställningsbarhet   •  Om  flexibilitet  och  effek<vitet  kopplas  samman  med  måluppfyllelse,  blir   ju  frågan  om  mål  vik<gt,  inte  minst  vad  målet  är  och  vilka  delar  av  målet   som  först  fram  som  mer  eller  mindre  centrala.   •  Jag  menar  aG  anställningsbarhet  fåG  en  så  central  posi<on  i  dagens   diskussioner  om  vuxenutbildning,  aG  utbildningens  bildande  funk<on,   där  frågor  om  personlig  utveckling,  utveckling  i  sina  ”roller”  som   medborgare,  och  möjligheter  aG  utveckla  förmågor  aG  kri<skt   ifrågasäGa  varandet,  riskerar  aG  marginaliseras.     Nutida  policydiskussioner  
  34. 34. •  Studier  av  elevers  och  deltagares  medborgarskapande  inom   och  utanför  vuxenutbildning  och  Folkbildning.     •  Professor  Andreas  Fejes  (LiU),  Professor  Magnus  Dahlstedt   (LiU),  Professor  Maria  Olson  (SU,  HD),  Universitetslektor   Fredrik  Sandberg  (LiU),  Doktorand  Lina  Rahm  (LiU).   •  Intervjuer  med  elever  och  deltagare,  samt  lärare  inom   komvux  och  Folkhögskola.   •  Dokumenta<on  och  intervjuer   •  Totalt  80  intervjuer  –  1200  sidor  transkriberat  material   Forskningsprojektet  
  35. 35. POLICYBERÄTTELSER  
  36. 36. •  Heterogent   •  Olika  na<onaliteter   •  Olika  erfarenheter/nivåer  av  <digare  studier     •  Homogent   •  Många  ej  födda  I  Sverige   •  Många  med  begränsad  erfarenhet  av  utbildning   •  Många  med  försörjningsstöd   •  Både  hög-­‐  och  lågutbildade  ses  som  eG  problem,  en  avvikelse   som  måste  korrigeras.     Hur  talas  det  om  deltagarna  I   vuxenutbildning?  
  37. 37. •  Nio  av  <o  studerande  är  födda  utomlands.  En  tredjedel  har  <digare   studerat  på  eAergymnasial  nivå,  medan  andra  är  analfabeter  eller   har  en  mycket  kort  <digare  utbildning.  Majoriteten  av  de   studerande  är  kvinnor  och  hälAen  är  äldre  än  32  år….EG  problem   med  komvuxstudier  på  grundläggande  nivå  är  aG  24  procent  av   kursdeltagarna  avbryter  sin  kurs  och  aG  42  procent  av  de   studerande  under  eG  år  avbryter  någon  kurs.  SOU  2013:  20,  18)   •  För  många,  framför  allt  på  den  grundläggande  nivån,  utgjorde  olika   former  av  bidrag  en  väsentlig  del  av  försörjningen  då  mer  än  hälAen   saknade  inkomst  från  arbete  under  året.  Studerande  på   grundläggande  nivå  lever  dessutom  oAa  I  familjer  med  svag   ekonomi,  vilket  gör  det  svårare  aG  få  ekonomiskt  stöd  från  familjen   under  studie<den.  (SOU  2013:20,  19)   Elever  som  riskerar   exkludering  
  38. 38. •  En  övergripande  slutsats  är  aG  många  målgrupper  gynnas  av   en  ökad  individanpassning  inom  komvux  på  grundläggande   nivå.  Det  gäller  inte  minst  för  studerande  med   funk<onsnedsäGning  och  för  romer  sin  inte  har  fullföljt   grundskolan.  (SOU  2013:20,  20)   Individualisering  av  utbildning  
  39. 39. ELEVER  OCH  LÄRARE  
  40. 40. •  Elever  posi<oneras  som  misslyckade,  omo<verade  och  icke   ansvarsfulla  av  elever  och  lärare.  Av  lärare  på  två  säG:     •  Beskrivningar  av  nu<da  elevgrupper   •  Beskrivningar  av  och  jämförelse  med  <digare  elevgrupper   •  Elever  posi<onerar  sig  själva  som  misslyckade,  främst  på  två   säG   •  Ung  och  omo<verad  I  gymnasieskolan   •  Misslyckande  på  arbetsmarknaden   Den  rotlösa,  omotiverade  och   icke  ansvarsfulla  eleven  
  41. 41. •  The  group  that  aGends  today  thus  has  a  tendency  to  be   younger  and  more  students  have  dropped  out  from  educa<on   instead  of  star<ng  to  work.  So  there  are  more  individuals  that   have  not  had  any  rela<on  to  the  Swedish  society,  for  real.   Instead  you  have  either  arrived  in  Sweden  or  you  have   dropped  out  of  some  kind  of  educa<on  and  then  fluGered   around  a  bit  and  then  you  end  up  in  adult  educa<on.  Very  few   today  [students]  has  anchorage  in  family,  work  .  .  .  own   apartment.  Earlier  it  was  people  [students]  that  were  a  part  of   society,  now  it  is  more  individuals  that  are  .  .  .  a  bit  more,  yes,   rootless.     Lärare  
  42. 42. •  I  missed  these  400  points  to  be  able  to  apply  to  study  at  university  level,   so  that´s  why  [studying  adult  educa<on].  Hmm,  but  I  was  17,  so  young   when  I  graduated.  So  I  thought  [then],  but  fuck  school  .  .  .  (Marilyn)   •  It  did  not  go  very  well  for  me  in  upper  secondary  school;  now  I  have  the   possibility  to  fix  that  (Thomas)   •  My  family  bought  a  video  store  where  I  worked  for  almost  three  years   un<l  we  went  bankrupt,  so  that  did  not  work.  AAer  that  I  came  back  to   AE.  I  had  to  do  something  with  my  life,  because  my  life  also  went   bankrupt  so  to  speak.  (Joni)   •  And  then  I  worked  for  one  year.  And  then  I  moved  away  from  home,  and   then  I  was  unemployed  for  a  year,  and  lived  on  money  I  saved.  Then  I   enrolled  in  adult  educa<on  [.  .  .]  that  is  like  2½  years  ago.  (Rodney)   Elever  
  43. 43. •  Dualis<sk  bild  av  vem  eleven  är  målas  upp:     •  Mo<verad  –  omo<verad   •  Ansvarsfull  –  ej  ansvarsfull   •  Elever  skapar  sig  själva  mer  posi<vt  än  lärarna  gör   •  Genom  at  välja  aG  delta  I  vuxenutbildning,  posi<onerar  eleverna   sig  själva  som  ansvarsfulla,  eAersom  sådant  val  “görs”  för  aG   bryta  med  <digare  misslyckanden.       Den  ansvarsfulla,  motiverade  och   målorienterade  eleven      
  44. 44. •  Here  it  is  everything  from  the  totally  unmo<vated  to  the   totally  mo<vated.  At  the  same  <me  the  difference  in   knowledge  is  tremendous.  You  can  have  one  student  that   used  to  be  a  shepherd  in  Somalia  that  has  been  in  Sweden  for   2  years,  to  individuals  from  some  sort  of  priest  family  that  fled   from  religious  persecu<on,  but  whom  has  previously  studied   theology  at  university  level.  These  individuals  then  have  to   find  a  common  level  [.  .  .]  It  is  very  evident  –  it  is  like  a  great   ravine  between  students.  One  group  is  here  because  of   societal  measures.  They  do  not  want  to  be  here,  but  they  have   to.  This  contrasts  the  group  that  that  enrol  because  they   actually  want  to  achieve  something.  These  two  groups  are   overwhelmingly  different.     Lärare  
  45. 45. •  Adult  educa<on  does  not  have  anything  to  do  with  ci<zenship,   because  this  is  where  people  go  when  they  have  failed  in   upper-­‐secondary  school  .  .  .  if  you  interpret  it  that  way.  But  to   study  actually  have  something  to  do  with  being  a  ci<zen.   Because  you  have  to  be  educated  before  you  start  working   [.  .  .]  Here  we  find  those  that  failed  [in  upper-­‐secondary   school]  but  that  want  to  succeed.  .  .people  are  a  bit  more   serious  here.  .  .they  want  to  get  rid  of  their  problems.  .  .   Elev  
  46. 46. •  It  is  not  that  great,  I  have  never  enjoyed  school,  but  it  is   something  that  has  to  be  done.  When  you  always  have  had   such  tough  <mes  with  work,  you  feel  that  if  you  are  supposed   to  work  full  <me,  which  hardly  exists  anymore,  but  at  least  get   a  beGer  job,  with  more  pay,  even  tough  I  always  been  paid   minimum  wage,  educa<on  is  needed  and  then  I  have  to  do   something  about  it.  Now  it  was  perfect  condi<ons  for  me  to   deal  with  that.  I  was  unemployed  for  6  months  before  I   started  here,  so  it  has  become  more  of  an  issue  with  money.   You  have  to  deal  with  this.     Elev  
  47. 47. •  Vuxenutbildning  som  en  plats  för  den  undanträngda  medborgaren   •  Elever  “tvingas”  aG  gå  in  I  vuxenutbildning,  men  de  gör  så  med  grund   i  sin  egen  “fria”  vilja.     •  Elever  är  redan  vad  de  skall  “bli”,  dvs.  ansvarsfulla.   •  Vuxenutbildning  som  en  Heterotopia  som  möjliggör  drömmar     •  Vuxenutbildning  blir  en  stabil  temporär  plats  begränsad  i  <d  och  rum   som  möjliggör  för  elever  aG  skapa  sig  själva  som  åtråvärda  fram<da   medborgare   •  Vuxenutbildning  gör  det  möjligt  för  elever  aG  lämna  “verkligheten”  I   termer  av  arbetslöshet  och  osäkra  anställningsvillkor/förhållanden.     •  En  posi<v  dröm  om  fram<den     Slutsatser/diskussion  
  48. 48. •  Utopia  är  inte  en  “verklig”  plats,  utan  snarare  något  aG  sträva  eAer.     •  Fram<den  är  inte  bestämd,  utan  skapas  av  eleverna  själva.   •  På  så  säG  görs  eleverna  själva,  genom  individanpassning,  ansvariga  för  sina  egna   framgångar  och  misslyckanden.   •  Frågan  är  vad  deGa  Utopia  som  skapas  är  eller  bör  vara,  men  också  vad  det  gör.   •  Jag  menar  aG  det  Utopia  som  skapas  idag  både  i  policy,  och  av  lärare  och  elever,   är  den  anställningsbare  medborgaren.     •  DeGa  är  en  medborgare  som  främst  har  den  kunskap  som  krävs  för  aG  uzöra   vissa  ak<viteter,  snarare  än  kunskap  som  gör  det  möjligt  aG  ifrågasäGa   varandet.   •  Snarare  än  aG  utgå  från  en  apriori  posi<on  om  anställningsbarhet,  torde  vi  inte   själva  fråga  eleverna  om  vad  de  menar  aG  görandet  av  medborgarskap  är  i   vidare  bemärkelse  än  just  anställningsbarhet?     Utopia  
  49. 49. •  Vilka  är  målen  med  vuxenutbildningen  så  som  de  görs  i   prak<ken?   •  Vilka  är  mest  framträdande  i  det  lokala  arbetet  inom   kommuner  och  hos  enskilda  utbildningsanordnare?     •  Förändringar  över  <d?     •  Hur  arbetar  jag  som  skolledare/lärare/vi  i  lärarlaget  med   vuxenutbildningens  medborgerliga  och  demokra<ska   uppdrag?  Inte  minst  blir  denna  fråga  central  inom  ramen  för   undervisning  i  Svenska  som  andraspråk  och  SFI.     Frågor  att  diskutera  
  50. 50. •  Fejes,  A:  (2015)  Vuxenutbildning  och  skolning  av  medborgare.  KOM:   Kommunika<on  mellan  vuxenutbildare,  43(1),  16-­‐17.   •  Nordvall,  H.  &  Fejes,  A.  (2014)  Folkbildning  och  vuxenutbildning  i   skolkrisorkanens  öga.  KOM:  Kommunika<on  mellan  vuxenutbildare  42(3),  4-­‐8.   •  Fejes,  A.  &  Nordvall,  H.  (2014)  Folkbildning  och  vuxenutbildning  i  skuggan  av   skolkrisen.  I  L.  Stenberg  (red)  Skolan  ut  ur  krisen:  En  forskningsantologi  om   fram<dens  utbildningspoli<k.  Stockholm:  Tankesmedjan  Tiden,  93-­‐105.     •  Fejes,  A.  (2013)  Mot  eG  vidgat  medborgarskapsbegrepp  -­‐  en  forskningsansats.  I   Årsbok  om  folkbildningsforskning  2012,  108-­‐123.   •  Fejes,  A.  (2013).  Vuxna  elevers  medborgarak<viteter  i  och  utanför   vuxenutbildning  och  folkbildning.  Venue,  Inblickar  i  folkbildning.   www.liu.se/venue         Vidare  läsning  på  svenska  
  51. 51. •  Sandberg,  F.,  Fejes,  A.,  Dahlstedt,  M.,  &  Olson,  M.  (2015)  Adult   educa<on  as  a  heterotopia  od  devia<on:  A  dwelling  for  the  abnormal   ci<zen.  Paper  presented  at  the  43rd  annual  congress  of  the  Nordic   Educa<on  Research  Associa<on  (NERA),  University  of  Gothenburg,  4-­‐6   march.   •  Rahm,  L.  &  Fejes,  A.  (2015)  Ubiquitous  compu<ng,  digital  failures  and   ci<zenship  learning  in  swedish  popular  educa<on.  Ci#zenship  Teaching   &  Learning.   •  Olson,  M.,  Fejes,  A.,  Dahlstedt,  M.,  &  Nicoll,  K.  (2015).  Ci<zenship   discourses:  Produc<on  and  curriculum.  Bri#sh  Journal  of  Sociology  of   Educa#on,  36(7),  1036-­‐1053.     •  Nicoll,  K.,  Fejes,  A.,  Olson,  M.,  Dahlstedt,  M.,  &  Biesta,  G.  (2013)   Opening  discourses  of  ci<zenship  educa<on:  A  theoriza<on  with   Foucault.  Journal  of  Educa#on  Policy,  28(6),  828-­‐846.   Vidare  läsning  på  engelska  
  52. 52. 52   Fejes,  A.  (red.)  (2013)  Lärandets   mångfald:  Om  vuxenpedagogik   och  folkbildning.  Lund:   StudentliGeratur    

×