Successfully reported this slideshow.
We use your LinkedIn profile and activity data to personalize ads and to show you more relevant ads. You can change your ad preferences anytime.
Eleven som resurs i matematikundervisningen
 Förtätad information (nominaliseringar)
 Ord med dubbel betydelse
 Sammansatta ord
 Ämnesneutrala ord
 Ämnesspecifik...
Skolans domän
Vardagslivets
domän
Litteraciteten blir en barriär
Skolans domän
Litteraciteten som
ett gemensamt
område
Var...
Eleverna
 har strategier för att lära i handling och
genom samtal.
 är bra på att minnas utan att anteckna
 är vana att...
1 Ett 11 Elva 30 Trettio
2 Två 12 Tolv 40 Fyrtio
3 Tre 13 Tretton 50 Femtio
4 Fyra 14 Fjorton 60 Sextio
5 Fem 15 Femton 70...
Vi berättade om hur man räkna matte på olika språk i sitt
hemland vi fick skriva och läsa siffror på våra språk. Jag tycke...
 Har du något bra exempel på hur elevernas
förstaspråk, kulturella bakgrund eller
erfarenheter använts som en resurs i
un...
 Färdighetsträning
 Formativt arbetssätt
 Laborationer
▪ Skrivande i form av blogg eller loggbok
 Planering
 Utveckla elevernas studiemetoder
 Bedömning
Centralt innehåll Matematiska
lärandemål
Språkliga lärandemål Undervisning/
Laborationer
Bedömning
Geometriska begrepp
och...
 Egen planering utifrån sina behov
Studiemetoder.
 Sätta upp realistiska mål.
 Fundera över hur de lär sig.
 Lämplig s...
Följer, stöttar och utvärderar varje enskild
deltagares progression.
 Bedömning och återkoppling av diagnoser/prov
 Åter...
Eleven får:
 Arbeta med kritiskt tänkande och
undersökanade aktiviteter
 Bygga upp sin egen förståelse genom
utvecklande...
 Grundläggande begrepp samt
Språkliga strategier för:
 att formulera, beskriva, reflektera, värdera
och tolka.
 att arg...
 Arbeta två och två.
 En av er får en bild.Visa inte bilden för
kompisen.
 Beskriv bilden för din kompis.
 Kompisen ri...
Jag ska lägga marksten på min
uteplats. Uteplatsen är 4 x 3 m.
Stenarna jag vill använda är 1 x 3
dm och väger 2 kg/st. Sl...
”Melissa berättade om hur gick för henne när
hon skulle gå handla i vårt hemland i Burundi.
Det var intressant och påmina ...
 Para ihop er två och två.
 En av er återger en händelse.
 Tillsammans ska ni sen konstruera en
matematisk uppgift utif...
Problemlösning, språk och IKT
En undersökning av elevers upplevelse av en
språkutvecklande matematikundervisning
D-uppsats...
 Vad ville jag göra?
 Hur gjorde jag?
 Vad blev resultatet
Ur intervjuer med
eleverna.
Från kursplanen i
grundläggande
...
Jag ville undersöka vilken betydelse en
språkutvecklande matematikundervisning har
för elevers lärande: Huvudfrågan blev:
...
 Vad är elevens syn på sig själv som matematikstuderande, på
matematikundervisning och matematikämnet?
 Vad är elevernas...
 Kvalitativa intervjuer som metod:
 Eleverna berättar mer för personen än för
”pappret”.
 Åtta elever intervjuades
Pate...
Eleverna (fingerade namn) med varierade
förkunskaper kommer från
 Somalia/Libyen: Ibrahim, Nagat
 Thailand: Jasmin
 Afg...
 Betydelsefulla faktorer för elevernas lärande:
▪ Planeringen
▪ Förståelsen i fokus
▪ Matematik som problemlösning
▪ Lära...
 Hur har elevens inställning till lärande förändrats?Vad är positivt
respektive negativt för lärandet enligt eleven?Vilke...
 Delaktigheten i planeringen skapar
motivation
 Eleverna upplevde sig som självstyrande trots
många o bligatoriska delar...
formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
värdera valda strategier och metoder,
välja och använda lämpliga ma...
 Ett visst sätt att se snarare än att tillämpa
kunskap och färdighet
 Erfarenheter och kunskaper delas
 Lärare och elev...
Sociokulturellt perspektiv, dialog och
variationsteori
 Lärare och elever samtalar i en
matematikämneskontext
 Ofta disk...
Om skolan i Iran: Men det räcker
jag tänkte om jag kan göra på ett
sätt. Jag tänkte inte på andra
sätter, på en sätt jag r...
(Skrattar) ja jag läser mer andras bloggar än min blogg.
(skrattar) vad tänker andra om, tänker dom samma som mig
eller fi...
 Kvinnorna var mer intresserade av andras bloggar än
männen.
 Männen läste andras bloggar när det ingick i en uppgift.
J...
 Läraren kan således med hjälp av IKT skapa
en förskjutning från sig själv som enda
auktoritet som kunskapsförmedlare til...
Stina: Hur har ni lärt er orden?
Sheydan: Laborationer. De
mest de ord som jag kan nu.
Det var från laborationen.
Annars j...
Alla elever berättar att de upplever att de har lärt
sig begrepp och att kommunicera om matematik
genom att
 förhandla me...
 Cummins, Jim (2000). Language, Power and Pedagogy – Bilingual Children in the Crossfire. Multilingual Matters ltd.
 Dys...
Birgitta Sundström,
birgitta.sundström@amf.lulea.se
Anne-CharlotteVennberg
anne-charlotte.vennberg@amf.lulea.se
StinaThunb...
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen
Upcoming SlideShare
Loading in …5
×

0

Share

Download to read offline

Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen

Download to read offline

Birgitta Sundström, Stina Thunberg och Ann-Charlotte Vennberg - presentation på Symposium 2015:
http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/att-r%C3%A4kna-med-spr%C3%A5k-flerspr%C3%A5kighet-som-resurs-i-matematikundervisningen-1.232021

Related Books

Free with a 30 day trial from Scribd

See all
  • Be the first to like this

Att räkna med språk: Flerspråkighet som resurs i matematikundervisningen

  1. 1. Eleven som resurs i matematikundervisningen
  2. 2.  Förtätad information (nominaliseringar)  Ord med dubbel betydelse  Sammansatta ord  Ämnesneutrala ord  Ämnesspecifika ord och begrepp
  3. 3. Skolans domän Vardagslivets domän Litteraciteten blir en barriär Skolans domän Litteraciteten som ett gemensamt område Vardagslivets domän (Qarin Franker)
  4. 4. Eleverna  har strategier för att lära i handling och genom samtal.  är bra på att minnas utan att anteckna  är vana att förmedla sina kunskaper muntligt.  har lärt sig flera språk utan att använda skrift.
  5. 5. 1 Ett 11 Elva 30 Trettio 2 Två 12 Tolv 40 Fyrtio 3 Tre 13 Tretton 50 Femtio 4 Fyra 14 Fjorton 60 Sextio 5 Fem 15 Femton 70 Sjuttio 6 Sex 16 Sexton 80 Åttio 7 Sju 17 Sjutton 90 Nittio 8 Åtta 18 Arton 9 Nio 19 Nitton 10 Tio 20 Tjugo
  6. 6. Vi berättade om hur man räkna matte på olika språk i sitt hemland vi fick skriva och läsa siffror på våra språk. Jag tycker det var jätte spännande att höra hur de andra fick räkna på deras språk. (Kvinna, Burundi) Svenska Kirundi Svenska Kirundi 1 Ett Rimve 7 Sju Indwi 2 Två Kabiri 8 Åtta Umunani 3 Tre Gatatu 9 Nio Icenda 4 Fyra Kane 10 Tio Icumi 5 Fem Gatanu 11 Elva Cumi na rimve 6 Sex Gatandatu 12 Tolv Cumi na kabiri
  7. 7.  Har du något bra exempel på hur elevernas förstaspråk, kulturella bakgrund eller erfarenheter använts som en resurs i undervisningen?
  8. 8.  Färdighetsträning  Formativt arbetssätt  Laborationer ▪ Skrivande i form av blogg eller loggbok
  9. 9.  Planering  Utveckla elevernas studiemetoder  Bedömning
  10. 10. Centralt innehåll Matematiska lärandemål Språkliga lärandemål Undervisning/ Laborationer Bedömning Geometriska begrepp och deras inbördes relation. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Du ska kunna avbilda ett geometriskt objekt. Du ska kunna beskriva och förklara hur ett geometriskt objekt ser ut och vad som kännetecknar objektet. Laborationer: Beskriv och rita figurer Träna begrepp - para ihop (kort) Avbilda – Rita geometriska figurer. Test på geometriska figurer. Färdighetsträning Begrepp Resonemang Kommunikation Diagnos 6, Corda 1 Diagnos 3, Corda 2 Diagnos 2, Corda 3 Delprov 1-3 Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer. Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix. Du ska kunna använda prefix. Du ska kunna räkna med potenser Du ska veta innebörden av en siffras position. Du ska kunna förklara muntligt för en kamrat vad ett decimaltal, olika prefix samt olika potenser innebär. Laborationer: De fyra räknesätten, Matematik i vardagen Träna begrepp – de fyra räknesätten Test – de fyra räknesätten Färdighetsträning Begrepp Kommunikation Diagnos 1, Corda 2 Diagnos 1, Corda 3 Delprov 2-3
  11. 11.  Egen planering utifrån sina behov Studiemetoder.  Sätta upp realistiska mål.  Fundera över hur de lär sig.  Lämplig studiemiljö.  Använda tiden effektivt.  Löpande utvärdera sina metoder.
  12. 12. Följer, stöttar och utvärderar varje enskild deltagares progression.  Bedömning och återkoppling av diagnoser/prov  Återkoppling till det laborativa arbetet  Självbedömning  Kamratbedömning
  13. 13. Eleven får:  Arbeta med kritiskt tänkande och undersökanade aktiviteter  Bygga upp sin egen förståelse genom utvecklande samtal med andra  Omforma och tillämpa det de lärt sig i nya situationer  Gå in i nya roller och knyta det de lärt sig till verkligheten
  14. 14.  Grundläggande begrepp samt Språkliga strategier för:  att formulera, beskriva, reflektera, värdera och tolka.  att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang.  problemformulering och problemlösning.
  15. 15.  Arbeta två och två.  En av er får en bild.Visa inte bilden för kompisen.  Beskriv bilden för din kompis.  Kompisen ritar den bild som du beskriver.  När ni är klara ska ni tillsammans namnge de geometriska figurer som ni hittar i bilden.
  16. 16. Jag ska lägga marksten på min uteplats. Uteplatsen är 4 x 3 m. Stenarna jag vill använda är 1 x 3 dm och väger 2 kg/st. Släpet jag använder för att frakta stenarna mellan affären och hemmet kan lastas med 0,5 ton. Får jag med mig alla stenarna på en gång? Uteplats 3 4 (m) 1 3 Marksten (dm)
  17. 17. ”Melissa berättade om hur gick för henne när hon skulle gå handla i vårt hemland i Burundi. Det var intressant och påmina mig hur var det när vi var barn.” (Kvinna, Burundi)
  18. 18.  Para ihop er två och två.  En av er återger en händelse.  Tillsammans ska ni sen konstruera en matematisk uppgift utifrån händelsen.
  19. 19. Problemlösning, språk och IKT En undersökning av elevers upplevelse av en språkutvecklande matematikundervisning D-uppsats i Svenska och Lärande Institutionen för konst, kommunikation och lärande
  20. 20.  Vad ville jag göra?  Hur gjorde jag?  Vad blev resultatet Ur intervjuer med eleverna. Från kursplanen i grundläggande matematik Teori/referenser
  21. 21. Jag ville undersöka vilken betydelse en språkutvecklande matematikundervisning har för elevers lärande: Huvudfrågan blev: Vilka avtryck lämnar den språkutvecklande undervisningen i elevernas lärande?
  22. 22.  Vad är elevens syn på sig själv som matematikstuderande, på matematikundervisning och matematikämnet?  Vad är elevernas upplevelse av sitt lärande? utifrån följande områden: • förståelse för och användning av ämnesspecifika begrepp • förståelse för och användning av problemlösning och problemformulering • förmågan att föra och följa matematiska resonemang • användning av IKT • koppling till vardagen • samtala om och reflektera över matematik och matematikundervisningen (hämtat från kursplanen) • planering och bedömning
  23. 23.  Kvalitativa intervjuer som metod:  Eleverna berättar mer för personen än för ”pappret”.  Åtta elever intervjuades Patel 2011 Kvale 1997
  24. 24. Eleverna (fingerade namn) med varierade förkunskaper kommer från  Somalia/Libyen: Ibrahim, Nagat  Thailand: Jasmin  Afganistan:Yasir  Afganistan/Iran: Sheydan, Fariba  Burma: Mie Mie, Saw
  25. 25.  Betydelsefulla faktorer för elevernas lärande: ▪ Planeringen ▪ Förståelsen i fokus ▪ Matematik som problemlösning ▪ Lärarnas ämnesdidaktiska kompetens.  Områden där eleverna används som resurs  Planering och bedömning  Individuell handledning  Laborationer och blogg
  26. 26.  Hur har elevens inställning till lärande förändrats?Vad är positivt respektive negativt för lärandet enligt eleven?Vilken ledarstil har läraren ”här” och ”där”?  Hur tas elevens resurser tillvara här? s Här studera själv. Här du kan göra allt som du vill. Där du måste gå med lärare bara. Han gör bara sånt vad han tycker om. Här är bättre här lite frihet. Här du kan träna mer, du kommer att gilla det, men där du kommer aldrig att gilla matematik där. Där jag lärde matematiken bara för att klara den. Jag läste bara för provet, jag fokus bara på prov. Det är inte bra. (Ibrahim)
  27. 27.  Delaktigheten i planeringen skapar motivation  Eleverna upplevde sig som självstyrande trots många o bligatoriska delar  Samtal kring diagnoser upplevdes som speciellt lärorika  Planeringen, bedömningen och återkopplingen kontextualiserar lärandet för eleverna och sätter matematikundervisningen i ett samm anhang Cummins 2003 Marton 1986
  28. 28. formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, (kursplanen i grundläggande matematik) Dysthe 1996 Marton 1997 Dash 2006 “Här i Sverige lite lätt (division). I Burma jättesvårt. Men några i Sverige är jättesvårt och i Burma lite lätt.” “Lite skillnad hur vi räknar procent i Burma och Sverige. Men svaret är den samma” “Jag visar läraren (hur vi gör), läraren säger: Åh jättespännande”
  29. 29.  Ett visst sätt att se snarare än att tillämpa kunskap och färdighet  Erfarenheter och kunskaper delas  Lärare och elever rör sig tillsammans mellan olika kontexter • förståelse för och användning av ämnesspecifika begrepp • förståelse för och användning av problemlösning och problemformulering • förmågan att föra och följa matematiska resonemang (kursplan) Dash 2006 Marton 1997
  30. 30. Sociokulturellt perspektiv, dialog och variationsteori  Lärare och elever samtalar i en matematikämneskontext  Ofta diskussioner om gränser och varianter.  Både elever och lärare ställer frågor och svarar.  Elever, elevernas texter, lärare, lärarens texter och matematikbok ses som kunskapskällor I Burma inte fråga, bara svara. Cummins 2000 Dysthe 1996 Gibbons 2009 Marton 2000 Säljö 2000
  31. 31. Om skolan i Iran: Men det räcker jag tänkte om jag kan göra på ett sätt. Jag tänkte inte på andra sätter, på en sätt jag räknade slut på uppgiften. Jag tänkte inte kanske det finns andra sätt. Bara ett sätt, bara svaret var viktigt när jag var i skolan. Bara svaret var viktigt. (Sheydan) Efter språkinriktade matematikkursen: Men nu jag vill fortsätta med andra sätt, hemma när jag räknar matte. Jag gör en uppgift på andra sätter. Det är kul för mig. Jag känner jag kan göra på den här sätt, och jag kan göra med den sätt och på andra sätt. När jag frågar min lärare jag gör med den här sätt, finns det nån annan väg eller sätt för att lösa den här? Och hon förklarar det finns andra sätter också. Jag gillar att gå genom matte inte att bara för betyg, nej jag gillar det. (Sheydan)
  32. 32. (Skrattar) ja jag läser mer andras bloggar än min blogg. (skrattar) vad tänker andra om, tänker dom samma som mig eller finns det någon skillnad, och vi kan lära oss nya saker med andras blogg också. Jag brukar (skrattar) jag glömde min blogg, jag bara är på andras bloggar och kollar på dom.(Sheydan) Mie Mie: Ja, jag alltid läsa andra bloggar. Också ibland jag inte förstå riktigt så jag läser andras blogg jag förstår lite, det är bra för mig. Stina: Så du lär dig av andra? Mie Mie: Ja, om dom skriver inte blogg, bara skriva i boken, jag kan inte läsa deras åsikt. Men nu vi har blogg. Det är bra. Man skriver bara i sin bok, då ser man inte vad andra skriver. Nej det är bra just det här att man får ta del av andras. (Mie Mie)
  33. 33.  Kvinnorna var mer intresserade av andras bloggar än männen.  Männen läste andras bloggar när det ingick i en uppgift. Jag hade tur att lära mig nånting, annars jag skulle inte ha gått till andra bloggar. (Ibrahim) Stina: Kändes det som att du hellre ville strunta i bloggen och bara jobba i boken? Saw: Ja, ja, från början var det så. Stina: Mmm. Men vad känner du nu? Nu känner du?Vill du ha blogg? Saw: Ja, jag tycker att det är bra att ha blogg. För man kan kolla, vad hettere om man inte förstår nånting, så kan man gå in och kolla på bloggen. Hur ska du skriva och hur ska du göra. (Saw)
  34. 34.  Läraren kan således med hjälp av IKT skapa en förskjutning från sig själv som enda auktoritet som kunskapsförmedlare till att göra eleverna till erkända och uppskattade kunskapskällor. Wertsch 1991 Dyshte 1995
  35. 35. Stina: Hur har ni lärt er orden? Sheydan: Laborationer. De mest de ord som jag kan nu. Det var från laborationen. Annars jag kan inte. Fariba:Vi sitter tillsammans att fråga och diskutera (…) Först man själv sen elever och efter elever lärare som är expert
  36. 36. Alla elever berättar att de upplever att de har lärt sig begrepp och att kommunicera om matematik genom att  förhandla med lärare och elever  visualisera  få flera olika förklaringar på begreppen av både lärare  elever  skriva och rita  konkretiserande material
  37. 37.  Cummins, Jim (2000). Language, Power and Pedagogy – Bilingual Children in the Crossfire. Multilingual Matters ltd.  Dysthe, Olga (1996). Det flerspråkiga klassrummet. Studentlitteratur. Lund.  Gibbons, Pauline. (2006). Stärk språket, stärk lärandet. Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren. Stockholm.  Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur. Lund.  Lorentz, Hans & Bergstedt Bosse (2006). Interkulturella perspektiv – interkulturell pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Studentlitteratur. Lund.  Löwing, Madeleine (2008). Grundläggande aritmetik. Studentlitteratur. Lund.  Löwing, Madeleine & Kilborn, Wiggo. (2010) Kulturmöten i matematikundervisningen – exempel på 41 olika språk. Studentlitteratur. Lund.  McIntosh, Alistair (2008). Förstå och använda tal – en handbok. Göteborgs universitet NCM. Göteborg  Marton, Ference, Dai Hounsell, Noel Entwistle. (1986) Hur vi lär. Nordstedts akademiska förlag  Marton, Ference & Booth, Shirley (2000) Om lärande. Studentlitteratur. Lund.  Marton, Ference (I) Uljens, Michael red. (1997). Didaktik – teori, reflektion och praktik. Studentlitteratur. Lund.  Patel, Runa, Bo, Davidsson (2011) Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur. Lund  Sundström, B, Thunberg, S och Vennberg, A (2014) Räkna med språk. Hallgren & Fallgren. Stockholm  Säljö, R (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Norstedts akademiska förlag. Stockholm  Skolverket. (2012) Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå - kursplaner och kommentarer. http://www.skolverket.se/om- skolverket/visa-enskild- publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2937
  38. 38. Birgitta Sundström, birgitta.sundström@amf.lulea.se Anne-CharlotteVennberg anne-charlotte.vennberg@amf.lulea.se StinaThunberg stina.thunberg@ltu.se

Birgitta Sundström, Stina Thunberg och Ann-Charlotte Vennberg - presentation på Symposium 2015: http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/att-r%C3%A4kna-med-spr%C3%A5k-flerspr%C3%A5kighet-som-resurs-i-matematikundervisningen-1.232021

Views

Total views

1,717

On Slideshare

0

From embeds

0

Number of embeds

494

Actions

Downloads

6

Shares

0

Comments

0

Likes

0

×