Åhörarkopior från Björn Kindenbergs och Pia Nygård Larssons presentation på Symposium 2015: http://www.andrasprak.su.se/konferenser-och-symposier/symposium-2015/program/so-och-no-i-ett-andraspr%C3%A5ksperspektiv-vad-s%C3%A4rskiljer-%C3%A4mnesspr%C3%A5ken-1.231426

1. SO och NO
- vad särskiljer
ämnesspråken?
Symposium 2015
Björn Kindenberg
Lärare 4-9 i SO och svenska som andraspråk
Projektledare Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Pia Nygård Larsson
Fil.dr. och lektor i svenska som andraspråk, Fakulteten för lärande och
samhälle, Malmö högskola
Från dessa åhörarkopior har vissa bilder som var med i
presentationen 2015-10-09 utgått, p.g.a. upphovsrättsliga skäl

2. Utgångspunkt
Om vi utgår från att lärare behöver arbeta
gemensamt för elevers språk- och
kunskapsutveckling:
• Vad behöver SO- och NO-lärare kunna om språket i
sitt ämne?
• Vad behöver lärare i svenska som andraspråk kunna
om SO- och NO-ämnen?

3. Språkutveckling i skolan - olika aspekter
Skolspråk och skriftspråk
• Läsande och skrivande
• Läromedelstext
• Informationstäthet, abstraktion,
teknikalitet – särdrag i
skolspråket
Andraspråksutveckling
• Att lära ett andraspråk och att
lära på sitt andraspråk – en
dubbel utmaning
Allmänna genrer (texttyper)
• Berättande, beskrivande,
förklarande, instruerande,
återgivande, argumenterande
Ämnesspecifikt språk
• Olika SO-språk – ämnesspecifika
genrer och språkliga särdrag
• Olika NO-språk – ämnesspecifika
genrer och språkliga särdrag

4. Fördjupat perspektiv
- genrer i NO
(Nygård Larsson, 2011; 2013; 2015)

5. Argumenterande elevtext (åk 1, gy)
Det är möjligt att människans lungor kan bli större efter en lång
tidsperiod kanske 1000år framåt om syremängden minskar på
jorden.
Detta skulle kanske medföra att 80-90% av jordens befolkning
skulle dö ut pga syrebrist och en liten del av befolkningen som har
kraftiga lungor och kan ta upp syre lätt och som har flest röda
blodkroppar i blodet kommer att överleva. D.v.s. har lättare att
överleva i en atmosfär med mindre halt av syre.
Men sedan fodras det att deras barn får samma egenskaper som
sina föräldrar.
Detta betyder att de flesta av deras barn skulle dö av syrebrist
men enstaka barn som har god syreupptagningsförmåga skulle
kunna överleva.
Då skulle vi få en kraftig reducering av människosläktet men det
är fullt möjligt enligt mina åsikter

6. Naturvetenskaplig argumentation
grundad i evolutionära orsaksförklaringar
(Tes):
Det är möjligt att människans lungor kan bli större efter en lång tidsperiod
kanske 1000år framåt om syremängden minskar på jorden.
(Argument/villkor 1):
Detta skulle kanske medföra att 80-90% av jordens befolkning skulle dö ut pga
syrebrist och en liten del av befolkningen som har kraftiga lungor och kan ta upp
syre lätt och som har flest röda blodkroppar i blodet kommer att överleva. D.v.s.
har lättare att överleva i en atmosfär med mindre halt av syre.
(Argument/villkor 2):
Men sedan fodras det att deras barn får samma egenskaper som sina föräldrar.
(Argument/villkor 3):
Detta betyder att de flesta av deras barn skulle dö av syrebrist men enstaka barn
som har god syreupptagningsförmåga skulle kunna överleva.
(Sammanfattande slutsats):
Då skulle vi få en kraftig reducering av människosläktet men det är fullt möjligt
enligt mina åsikter

7. Vardaglig argumentation
Elevtext 2 (utdrag):
Men visst kan man få något större lungor det tror jag
för att ”tjocka” personer som ätter mycket får en
större mage som rymmer mer mat
Elevtext 3 (utdrag):
Enligt min uppfattning så blir lungerna större pga att
människans fysik utvecklas. Om man tillexempel tar
idrottsproffs så får deras barn nya egenskaper.

8. Olika argumenterande texter beroende
på syfte och skolämne (Nygård Larsson, 2015)
Argumentation i NO-ämnen
• innebär att ta ställning utifrån samhälleliga etiska
aspekter, och utifrån ett naturvetenskapligt synsätt.
• är grundad i naturvetenskapliga teorier och bevis.
Eleverna ska kunna utvärdera och kritiskt granska
naturvetenskaplig information och naturvetenskapliga
argument, och dra tillförlitliga slutsatser utifrån detta.
Argumentation i SO-ämnen
• innebär att kunna växla mellan olika perspektiv och
uttrycka olika ståndpunkter. Olika aktörers argument
ska relateras till samhälleliga och etiska aspekter.
Argumenten ska helst vara väl underbyggda.

9. NO i ord och bild – multimodala genrer (Nygård Larsson, 2011; 2013)
Sekventiell förklaring (beskrivning) av en process – faser i en
livscykel
Öronmanetens livscykel
1. Efter befruktningen utvecklas äggen till
larver som stannar kvar hos honorna
några veckor.
2. Mogna larver simmar mot botten där de
utvecklas till fastsittande, centimeterstora
polyper.
3. Polyperna förökar sig könlöst på hösten,
då de knoppar av skivor som blir nya
medusor. Man tror att dessa övervintrar
nära botten.
4. På våren kommer de unga medusorna upp
till ytan där de växer mycket snabbt.
(Utdrag ur Henriksson 2000:126)
Polyper
Medusor
Larver
Polyper
Medusor
Larver
Bild hämtad från Lunds universitet – Info om djur http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Liv3.html (151020)

10. NO i ord och bild – multimodala genrer
Taxonomisk beskrivning – identifikation/klassifikation av en organism +
beskrivning av dess kännetecken
(Identifikation och klassifikation:)
Nässeldjur
Nässeldjur är vattenlevande, främst marina,
planktonätare och rovdjur. Till gruppen hör
maneter, hydror och koralldjur.
(Beskrivning:)
Kroppsväggen består av två vävnadslager mellan
vilka det kan finnas en geléartad massa som
innehåller mycket vatten. Det inre av ett
nässeldjur domineras av en stor maghåla. Magen
har bara en öppning som både är mun och
utförsgång för överblivna födopartiklar.
(Utdrag ur Henriksson 2000:125)
Nässeldjur
Maneter Koralldjur
Beskrivande teckning
– organismer i
genomskärning
Bild hämtad från Lunds universitet – Info om djur http://www.djur.cob.lu.se/Svar/Gifter.html (151020)

11. Genrer är aktiviteter
• Utforskande och laborativa NO-aktiviteter:
exkursion, laboration, mikroskop, dissektion, uppstoppade djur, fjärilar
och insekter nålade i lådor, pressade blad, musselskal, teckningar,
bestämningslitteratur….
• Elever och lärare identifierar, klassificerar och beskriver
olika konkreta organismer. Eleverna artbestämmer och
anger överordnad grupp. De beskriver i ord, de ritar
bilder, de fotograferar med sina mobiler – för att kunna
känna igen (identifiera, klassificera) och beskriva en arts
särskilda kännetecken.
• Genrer är inte bara text i läromedel – genrer är
framförallt ämnesspecifika aktiviteter!

12. Fördjupat perspektiv
- läsning i SO
(Kindenberg, 2015)

13. Hur kan man hjälp
eleverna i läsning av den
här texten?
SOL3000 Samhällskunskap (Natur och Kultur)
Kommunens inkomster
Rami och alla andra som arbetar och får
lön betalar skatt, kommunalskatt, till den
kommun där de bor. Från
kommunalskatten får kommunen sina
störstas inkomster.
Andra inkomster som kommunen får är
avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som
invånarna betalar exempelvis för att
använda kommunens vatten och avlopp,
för sophämtning eller för att ha barnen på
dagis. Bidrag är pengar som kommunen får
av staten.
Bidragen beror på att det finns en lag
som ska utjämna skillnaderna mellan rika
och fattiga kommuner. De kommuner som
får in minst i skatt får ett bidrag från
staten. Kommuner som får in mycket skatt
måste i stället betala en del av skatten till
staten. Sedan delar staten ut pengarna till
de fattiga kommunerna.

14. Några olika sätt att hjälpa elever i läsningen
• Hjälp att se genren (förklarande och språkliga drag (olika
typer av processer, nominalgrupper, nominaliseringar)
• Ge strategier för att läsa texten (RT/läsfixarna, T.H.I.E.V.E.S.,
CORI, VÖL)
• Visa hur man kan dela in texten i kategorierna ”offentligt”,
”grupp” och ”individ”
• Visa hur man kan organisera texten med hjälp av det
ekonomiska kretsloppet

15. Hjälp att se individ- och struktur?
Det offentliga
Stat
Kommuner
Individer och
grupper
Rami Du Jag
Invånarna i en
kommun
skatte-
betalare
barn-
familjer
På vilka
nivåer finns
aktörerna i
texten?
Kommunens inkomster
Rami och alla andra som arbetar och får lön
betalar skatt, kommunalskatt, till den
kommun där de bor. Från kommunalskatten
får kommunen sina störstas inkomster.
Andra inkomster som kommunen får är
avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som
invånarna betalar exempelvis för att
använda kommunens vatten och avlopp, för
sophämtning eller för att ha barnen på
dagis. Bidrag är pengar som kommunen får
av staten.
Bidragen beror på att det finns en lag som
ska utjämna skillnaderna mellan rika och
fattiga kommuner. De kommuner som får in
minst i skatt får ett bidrag från staten.
Kommuner som får in mycket skatt måste i
stället betala en del av skatten till staten.
Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga
kommunerna.

16. …eller att se ekonomiska transfereringar?
Staten
Hushåll
Kommunen
kommunalskatt
Service (t.ex. sophämtning)
avgifter
Kommunens inkomster
Rami och alla andra som arbetar och får lön
betalar skatt, kommunalskatt, till den
kommun där de bor. Från kommunalskatten
får kommunen sina störstas inkomster.
Andra inkomster som kommunen får är
avgifter och bidrag. Avgifter är pengar som
invånarna betalar exempelvis för att
använda kommunens vatten och avlopp, för
sophämtning eller för att ha barnen på
dagis. Bidrag är pengar som kommunen får
av staten.
Bidragen beror på att det finns en lag som
ska utjämna skillnaderna mellan rika och
fattiga kommuner. De kommuner som får in
minst i skatt får ett bidrag från staten.
Kommuner som får in mycket skatt måste i
stället betala en del av skatten till staten.
Sedan delar staten ut pengarna till de fattiga
kommunerna.

17. Den ryska revolutionen
I boken det kommunistiska manifestet hade två tyskar, Karl
Marx och Friedrich Engels, skrivit att det enda sättet för de
fattiga att få det bättre är att göra revolution. Omkring 1870
började många i Ryssland tycka att Marx och Engels hade
rätt och att folket måste ta makten från de styrande genom
revolution. En revolutionär som många lyssnade på hette
Vladimir Lenin.
Nöd och uppror
Tsaren och hans regering ville inte att Ryssland skulle gå
med i det första världskriget, men de ville inte heller säga
nej när Serbien bad om hjälp. Kriget blev en katastrof för
Ryssland. De ryska soldaterna stupade i massor. Hela det
ryska samhället påverkades och nästan ingenting fungerade
som vanligt. Folk köade hela nätterna för att köpa bröd.
I mars 1917 blev det revolution. Den började när
arbetarkvinnor i S:t Petersburg demonstrerade och krävde
bröd. Arbetarna från fabrikerna ställde då upp på
kvinnornas sida.
Vad behöver elever hjälp med i den här texten?
Från SOL4000 Levande historia 9 Fokus

18. Den ryska revolutionen
I boken det kommunistiska manifestet hade två tyskar, Karl
Marx och Friedrich Engels, skrivit att det enda sättet för de
fattiga att få det bättre är att göra revolution. Omkring 1870
började många i Ryssland tycka att Marx och Engels hade
rätt och att folket måste ta makten från de styrande genom
revolution. En revolutionär som många lyssnade på hette
Vladimir Lenin.
Nöd och uppror
Tsaren och hans regering ville inte att Ryssland skulle gå
med i det första världskriget, men de ville inte heller säga
nej när Serbien bad om hjälp. Kriget blev en katastrof för
Ryssland. De ryska soldaterna stupade i massor. Hela det
ryska samhället påverkades och nästan ingenting fungerade
som vanligt. Folk köade hela nätterna för att köpa bröd.
I mars 1917 blev det revolution. Den började när
arbetarkvinnor i S:t Petersburg demonstrerade och krävde
bröd. Arbetarna från fabrikerna ställde då upp på
kvinnornas sida.
Orsaker på olika nivå –
individ och struktur
Individperspektiv
Strukturperspektiv
Individperspektiv
Individperspektiv
Strukturperspektiv
Individperspektiv

19. STRUKTUR INDIVID
svält
Hungriga arbetarkvinnor
i S:t Petersburg
Hungriga arbetare
Marx och Engels, Leninrevolutionära idéer ”många i
Ryssland tyckte”
”ryska soldater
stupade i massor”
krigströtthet Första
världskriget

20. Konkret
upplevelsenivå
Språklig
beskrivande nivå
Språklig abstrakt
nivån
Betalningsmedel
Pengar
Sedlar Kontokort
Bytesvaror
hus, kor, mjölk,
bilar, kläder, etc,
etc
TANKEBEGREPP
SAKBEGREPP
Praxismodellen
Arevik och Hartzell: Begreppsbaserad undervisning

21. Sakbegrepp och tankebegrepp
”om sak-begreppen kan liknas vid
ämnenas glosor, kan
tankebegrepp sägas utgöra
ämnenas grammatik”
• Tankebegrepp:
• Ekonomiska orsaker
kontra idéer
• Direkt utlösande kontra
underliggande orsaker
• Långsam förändring
kontra snabb omvandling
• Sakbegrepp: tsaren,
kommunistiska
manifestet, revolution,
arbetare, första
världskriget
TRE OLIKA
FOKUS
TANKEBEGREPP
SAKBEGREPP
Stolare (2015)

22. Fördjupat samarbete?
• Att ta utgångspunkt i de NO-aktiviteter läraren
planerar, och samtala om hur elevers aktiva
språkanvändning kan stöttas och utvecklas under
dessa aktiviteter.
• Samarbete kring texter – SO-läraren ger exempel på
ämnesspecifika resonemang på olika nivåer, och
beskriver hur hon eller han menar att en bra text
ser ut.
• Form och innehåll – två sidor av samma mynt.
Formen är viktig men innehållet ska vara
utgångspunkten i samarbetet.

23. Referenser
Arevik, Sten & Hartzell, Ove (2014). Att göra tänkande synligt – en bok om begreppsbaserad
undervisning. Stockholm: Liber
Bjerregaard, Maria & Kindenberg, Björn (2015). Språkutvecklande SO-undervisning.
Stockholm: Natur & Kultur
Nygård Larsson, Pia (2015). NO-ämnenas texter och texttyper. Modulen Att främja elevers
lärande i NO, del 4. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/
Nygård Larsson, Pia (2015). SO-ämnenas texter och texttyper. Modulen Att främja elevers
lärande i SO, del 4. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/
Nygård Larsson, Pia (2013). Text, språk och lärande i naturvetenskap. I: Hyltenstam &
Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Andra
upplagan. Stockholm: Studentlitteratur.
Nygård Larsson, Pia (2011). Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt
heterogen gymnasieklass. Doktorsavhandling. Malmö högskola.
http://dspace.mah.se/handle/2043/11909
Nygård Larsson, Pia (2011). ”Jättebästa svenskan” – tillgång till ett funktionellt språk i varje
skolämne. Forskning om undervisning och lärande, nr 6.
http://www.forskul.se/ffiles/0040D50A/Ful6.pdf
Stolare, Martin (2015). Ord och begrepp i SO-ämnena. Modulen Att främja elevers lärande i
SO, del 3. Läsyftet. Skolverket. http://lasochskrivportalen.skolverket.se/