Aktörer inom internationella relationer

J
Datum
Aktörer inom 

internationella relationer
Stater
Begrepp
✤ Stat - en självständig politisk enhet med maktorganisation
som styr medborgare inom ett avgränsat geografiskt
område, och som erkänns av andra stater
✤ Land - samma som en stat, ibland kanske mer fokus på det
geografiska
✤ Nation - ett folk med gemensamt ursprung och känsla av
samhörighet
✤ Nationalstat - kombination av nation och stat
Fler begrepp…
✤ Internationell politik - studerar alla typer av
verksamhet mellan stater och/eller andra
internationella aktörer
✤ Utrikespolitik - studerar hur den egna staten agerar
gentemot andra stater
✤ Säkerhetspolitik - fokuserar på att bevara den egna
statens självständighet genom andra stater
Utrikespolitik - en analysmodell
Staters utrikespolitik
Makt Medel Mål Beslutsfattande
Geografi
Naturtillgångar
Befolkning
Industri
Ledarskap och
diplomati
Internationellt rykte
Diplomati
Militära medel
Ekonomiska medel
Psykologiska medel
Säkerhetsmål
Välfärdsmål
Ideologiska mål
Information
Tiden
Omgivningen
Beslutsfattarna
Sveriges utrikespolitik
✤ Utgångspunkt: Alliansfrihet i fred, neutralitet i krig
(temporär/permanent) - militär alliansfrihet -
möjlighet till neutralitet
✤ EU: GUSP - deltagande fullt ut, dock fortsatt
alliansfrihet
✤ Från invasionsförsvar till internationellt
fredsfrämjande arbete. 2010: allmän värnplikt
avskaffas…
Exempel på pågående insatser
OMRÅDE INSATS PERSONAL ORGANISATION
Afghanistan RSM 26 NATO
Irak 35 Annan
Mali MINUSMA 355 FN
TOTALT 459
Nya säkerhetspolitiska utmaningar
✤ Kalla kriget: Undvika kärnvapenkrig
✤ Terrorism, digital krigföring, miljöhot,
flyktingströmmar från inbördeskrig
✤ Statens säkerhet inte i fokus, snarare individuell,
medborgerlig och mänsklig säkerhet
Aktuell utrikes- och säkerhetspolitik
✤ Militär närvaro etableras på Gotland
✤ NATO-frågan: Gå med eller inte
✤ Är vi neutrala eller inte?
✤ Vad innebär en feministisk utrikespolitik?
✤ Sveriges relation med Turkiet
Internationella
organisationer
Internationella organisationer
✤ Har en allt större roll i dagens världspolitik
✤ IGO - intergovernmental organization - mellanstatliga
organisationer (ibland med överstatliga inslag) med
stater som medlemmar
✤ NGO - non-governmental organization - icke-statliga
organisationer, representerar medlemmar/intressen. I
FN har ca 1500 NGO:s fått officiell NGO-status och
fungerar som remissorgan
1909 1956 1964 1978 1989 2000 2004 2010
NGO 76 973 1470 2420 4621 5766 7306 8198
IGO 37 132 179 289 300 254 243 246
Statistik från Wollinger, Bo, Internationella relationer, Lund 2014, s 53
Nordiska rådet

Nordiska ministerrådet
✤ Nordiska rådet - parlamentens samarbetsorgan
✤ Bildat 1952
✤ 87 medlemmar, utses av partier och väljs av
parlamentet i de fem nordiska länderna, samt de
självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland.
✤ Ett ordinarie möte varje höst, i övrigt utskotts- och
partigrupparbete
Nordiska rådet

Nordiska ministerrådet
✤ Nordiska ministerrådet - regeringarnas
samarbetsorgan
✤ Bildat 1971
✤ Olika ministerråd i olika frågor utifrån område, ej
utrikes- och försvarsministrar
✤ Sekretariat i Köpenhamn
Nordiska rådet

Nordiska ministerrådet
✤ Passfrihet
✤ Gemensam arbetsmarknad
✤ Avtal om tillträde till skola och högre utbildning
✤ Samarbeten med andra internationella organisationer
som Baltiska församlingen
NATO
✤ North Atlantic Treaty Organization
✤ Offensiv militärallians? Säkerhetspolitisk lösning?
✤ Mellanstatlig organisation
✤ Bildad 1949 ”to keep the Americans in, the Soviets out,
and the Germans down” (Hastings Ismay)
NATO
✤ Kollektiv säkerhet med politiskt och militär samarbete
✤ Artikel 5: ”The Parties agree that an armed attack
against one of them in Europe och North America
shall be considered an attack against them all […]
✤ Civil och militär del
✤ Inga egna trupper, men omfattande samordning för
att kunna samarbeta
NATO
✤ PFF - Partnerskap för fred - ett program för bilaterala avtal
mellan NATO och enskilda stater för samarbete - gäller t ex
Sverige
✤ Övergripande beslut fattas i NAC - Nordatlantiska rådet
✤ Toppmöten mellan stats- och regeringschefer med krav på
enhälliga beslut
✤ Från Kalla kriget till internationell krishantering och
internationellt fredsbevarande arbete: helst med FN som
uppdragsgivare
Europeiska Unionen
✤ Vad är EU för typ av samarbete egentligen?
Europeiska Unionen
✤ 1946: Bipolär världsordning - två supermakter
✤ Var skulle det sönderslagna Europa hitta sin plats?
Svaret blev Kol- och stålunionen, som sedan utvecklas
till EU
Europeiska Unionen
✤ Debatt mellan federalister och funktionalister: ett
Europas förenta stater (federation) eller lösare
mellanstatligt samarbete
✤ Det mellanstatliga linjen vinner och Kol- och
stålgemenskapen bildas för

- ömsesidig insyn i den militärt viktiga kol- och
stålindustrin

- och på sätt säkra freden
Aktörer inom internationella relationer
Europeiska Unionen
✤ Romfördraget 1957: Europeiska ekonomiska gemenskapen
(EEG) och Euratom (kärnkraft)

EEG - Fri rörlighet för varor, tjänster, människor och
kapital Länder: BEL, NED, LUX, FRA, ITA, BRD
✤ 1967: EG (sammanslagning av de tidigare gemenskaperna)
✤ EFTA (European free trade association) utvecklas
parallellt. Frihandel mellan GBR, NOR, DEN, POR, SUI,
AUS och SWE
Europeiska Unionen
✤ 1973: GBR, DEN och IRL blir medlemmar även i EG
(NOR röster nej i folkomröstning)
✤ 1970-talet präglas av ekonomisk stagnation och kriser
och samarbetet är vilande
✤ 1981: GRE 1986: POR, ESP
✤ 1985: Ny energi under kommissionen Jacques Delors
som driver frågan om den inre marknaden
✤ Vitboken med 280 punkter om problem som behöver
lösas innan januari 1993, t ex ändringar i fördraget.
”Enhetsakten” presenterades 1986



Ex. Beslutsfattande gällande den inre marknaden ska
beslutas med kvalificerad majoritet istället för
enhällighet - överstatligheten i EG föds
Europeiska Unionen
Europeiska Unionen
✤ Inriktningen mot ekonomisk och politisk unionen
fastställs i Maastrichtfördraget (Unionsfördraget). EU
ska bestå av de tre pelarna













EG

EMU
GUSP
”FEDERAL”
POLIS

MIGRATIONS-
MYNDIGHET

RÄTTS-
VÄSENDE
Europeiska Unionen
✤ Maastrichtavtalet skrivs under och EU är ett faktum 1993
✤ 1995: SWE, FIN & AUS går med i EU
✤ Amsterdamfördraget 1997: Europaparlamentet får mer
inflytande, utrikestalesperson, stärkt GUSP
✤ 1999: EMU, valutaunionen, träder i kraft elektroniskt, valutan
Euro införs 2002
✤ Nicefördraget 2000: Förberedelse för utvidgning

✤ 2004: CYP, EST, LAT, LIT, MAL, POL, SVK, SVN, CZE,
HUN
✤ Lissabonfördraget 2009: Ordförande för Europeiska
rådet (”President”) och en högre representant i
utrikesfrågor (”Utrikesminister)
Europeiska Unionen
80 miljoner
Förenta Nationerna, FN
✤ Idén om konfliktlösning utan våld efter två världskrig
Bakgrund
Förenta Nationernas stadga
VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA
att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid
tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden,
att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda
människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för
stora och små nationer
att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning
för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten,
att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet,
Bakgrund
OCH ATT I DESSA SYFTEN
öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda
grannar,
förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och säkerhet,
godtaga grundsatser och införa metoder, som giva säkerhet för att
vapenmakt icke kommer till användning annat än i gemensamt intresse,
samt
anlita internationella verksamhetsformer för att främja sociala och
ekonomiska framsteg för alla folk;
FN-stadgan
✤ Undertecknas av 50 länder i juni 1945
✤ Träder i kraft 24 oktober 1945
✤ Innehåller

- ”ändamål och grundsatser”

- organisation och förfaranden
Aktörer inom internationella relationer
Generalförsamlingen
✤ Alla medlemmar representerade
✤ Fattar inga bindande beslut, utan ger
rekommendationer i sk resolutioner
✤ …som dock kan anses som moraliskt
bindande
✤ Säkerhetsfrågor kräver 2/3-
majoritet, övriga frågor enkel
majoritet, en röst per medlem
✤ GF kan ta fram konventioner, som
kan bli bindande om de ratificeras
GF
Säkerhetsrådet
✤ Särskilt ansvar för fred och säkerhet
✤ 15 medlemsländer, varav 5 permanenta USA,
GBR, FRA, RUS, CHN
✤ För beslut krävs 9/15, permanenta medlemmar
har veto i många frågor
✤ Resolutioner
✤ Fredsbevarande styrkor
✤ Sanktioner
✤ Stridande styrkor
✤ ”Otidsenlig”: Var är Tyskland, Japan, Indien,
Brasilien?
GF
Säkerhets-
rådet
Sekretariatet
✤ Ansvarar för den dagliga
verksamheten
✤ Ca 10 000 anställda och leds av
generalsekreteraren, f n Ban Ki-
moon
✤ …som också är FN:s ansikte
utåt
✤ Sekretariatet sätter delvis
dagordningen för GF
GF
Säkerhets-
rådet
Sekreta-
riatet
Ekonomiska och sociala rådet
✤ Arbetar för att förbättra
mänsklighetens sociala,
ekonomiska och kulturella villkor
✤ 54 medlemmar utsedda av GF på
tre år
✤ Samordnar flera underorgan av
olika typ: UNCHR, UNICEF, men
även IMF, WHO, osv
✤ Lägger fram förslag till beslut,
rapporter och undersökningar
GF
Säkerhets-
rådet
Sekreta-
riatet
ECOSOC
Förvaltarskapsrådet
✤ Råd med uppgift att förvalta
områden med oklar
statsbildning (avkolonisering)
✤ Medlemmar: Säkerhetsrådets
permanenta medlemmar
✤ Ingen verksamhet idag
GF
Säkerhets-
rådet
Sekreta-
riatet
ECOSOC
Förvaltar-
skapsrådet
Internationella domstolen
✤ Skall lösa folkrättsliga tvister
mellan stater
✤ För att fall skall tas upp krävs
frivilligt deltagande av båda
parter
✤ 15 domare av olika nationalitet
väljs av Säkerhetsrådet och G
GF
Säkerhets-
rådet
Sekreta-
riatet
ECOSOC
Förvaltar-
skapsrådet
Internationella
domstolen
FN idag
✤ Nord <- -> Syd?
✤ USA:s verktyg?
✤ Mer fokus på ekonomiska och sociala frågor
✤ ”Skyldigheten att skydda” - FN:s ingripande vs
statssuveränitet
✤ Millenniemålen
Millenniemålen
✤ Utrota fattigdom och svält
✤ Utbildning för alla
✤ Främja jämställdhet och ökade möjligheter för kvinnor
✤ Minska barnadödligheten
✤ Minska mödradödligheten
✤ Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria mm
✤ Försäkra en miljömässig hållbar utveckling
✤ Utveckla ett globalt partnerskap för utvecklingsarbete
Bildkällor
✤ cletch, cc-by, https://www.flickr.com/photos/
26542961@N07/21383267342/
✤ tinfrey, cc-by-nc-nd, https://www.flickr.com/photos/
113470295@N05/15576912413/
✤ Kolja21, cc-by-sa, https://en.wikipedia.org/wiki/
European_Coal_and_Steel_Community#/media/File:EC-EU-
enlargement_animation.gif
✤ FN:s högkvarter New York

CC-BY /76074333@N00/ http://en.wikipedia.org/wiki/
File:UN_HQ_157652121_5b5979da9e2.jpg
1 of 43

Recommended

Sh1b - Internationella relationer by
Sh1b - Internationella relationerSh1b - Internationella relationer
Sh1b - Internationella relationerJanne Juopperi
10.2K views13 slides
Internationella relationer teoretiska perspektiv by
Internationella relationer teoretiska perspektivInternationella relationer teoretiska perspektiv
Internationella relationer teoretiska perspektivJanne Juopperi
26.6K views32 slides
EU institutions by
EU institutionsEU institutions
EU institutionsEuro Education
1.2K views19 slides
Industriella revolutionen skolsidan by
Industriella revolutionen   skolsidanIndustriella revolutionen   skolsidan
Industriella revolutionen skolsidanrangesim
3.7K views33 slides
Första världskriget 1 by
Första världskriget 1Första världskriget 1
Första världskriget 1björn westerström
2.7K views104 slides
Apresentação | Comissão Europeia 2019-2024 (atualização) by
Apresentação | Comissão Europeia 2019-2024 (atualização)Apresentação | Comissão Europeia 2019-2024 (atualização)
Apresentação | Comissão Europeia 2019-2024 (atualização)Centro Jacques Delors
123 views4 slides

More Related Content

What's hot

A quick glance of NATO by
A quick glance of NATOA quick glance of NATO
A quick glance of NATOAyesha Majid
313 views7 slides
6.riksdag regering by
6.riksdag regering6.riksdag regering
6.riksdag regeringlararniklas
3.2K views11 slides
Strindberg ett halvt ark papper (svenska 1) by
Strindberg ett halvt ark papper (svenska 1)Strindberg ett halvt ark papper (svenska 1)
Strindberg ett halvt ark papper (svenska 1)danielhellgren
10.8K views14 slides
Вашингтонгська конференція by
Вашингтонгська конференціяВашингтонгська конференція
Вашингтонгська конференціяlsandylenko
5.5K views33 slides
03 النظم الانتخابية by
03  النظم الانتخابية03  النظم الانتخابية
03 النظم الانتخابيةremon_fans
3.4K views30 slides
Treaty of rome by
Treaty of romeTreaty of rome
Treaty of romepsanchezmulhacen
2.3K views15 slides

What's hot(20)

A quick glance of NATO by Ayesha Majid
A quick glance of NATOA quick glance of NATO
A quick glance of NATO
Ayesha Majid313 views
6.riksdag regering by lararniklas
6.riksdag regering6.riksdag regering
6.riksdag regering
lararniklas3.2K views
Strindberg ett halvt ark papper (svenska 1) by danielhellgren
Strindberg ett halvt ark papper (svenska 1)Strindberg ett halvt ark papper (svenska 1)
Strindberg ett halvt ark papper (svenska 1)
danielhellgren10.8K views
Вашингтонгська конференція by lsandylenko
Вашингтонгська конференціяВашингтонгська конференція
Вашингтонгська конференція
lsandylenko5.5K views
03 النظم الانتخابية by remon_fans
03  النظم الانتخابية03  النظم الانتخابية
03 النظم الانتخابية
remon_fans3.4K views
European Union: European Council by Rahul Nair
European Union: European CouncilEuropean Union: European Council
European Union: European Council
Rahul Nair2.4K views
International Relations Theory by Clement Abugbe
International Relations TheoryInternational Relations Theory
International Relations Theory
Clement Abugbe6.9K views
World trade organisation (WTO) by Saransh Talwar
World trade organisation (WTO)World trade organisation (WTO)
World trade organisation (WTO)
Saransh Talwar347 views
Objectives and instruments of Foreign Policy by Austin Trantham
Objectives and instruments of Foreign Policy Objectives and instruments of Foreign Policy
Objectives and instruments of Foreign Policy
Austin Trantham2.9K views
Apresentação | Símbolos da União Europeia (nova atualização) by Centro Jacques Delors
Apresentação | Símbolos da União Europeia (nova atualização)Apresentação | Símbolos da União Europeia (nova atualização)
Apresentação | Símbolos da União Europeia (nova atualização)
The institutions of the european union by Adrian_glez
The institutions of the european unionThe institutions of the european union
The institutions of the european union
Adrian_glez1.6K views

Viewers also liked

Inflation vs arbetslöshet by
Inflation vs arbetslöshetInflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshetJanne Juopperi
9.6K views8 slides
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2) by
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Janne Juopperi
9.1K views14 slides
Internationell politisk ekonomi by
Internationell politisk ekonomiInternationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomiJanne Juopperi
7.4K views16 slides
Tillväxten och miljön by
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljönJanne Juopperi
15.3K views16 slides
Nationalekonomiska teorier by
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorierJanne Juopperi
26.9K views26 slides
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick by
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickJanne Juopperi
27.8K views20 slides

Viewers also liked(11)

Inflation vs arbetslöshet by Janne Juopperi
Inflation vs arbetslöshetInflation vs arbetslöshet
Inflation vs arbetslöshet
Janne Juopperi9.6K views
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2) by Janne Juopperi
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Utländska politiska system (Samhällskunskap 2)
Janne Juopperi9.1K views
Internationell politisk ekonomi by Janne Juopperi
Internationell politisk ekonomiInternationell politisk ekonomi
Internationell politisk ekonomi
Janne Juopperi7.4K views
Tillväxten och miljön by Janne Juopperi
Tillväxten och miljönTillväxten och miljön
Tillväxten och miljön
Janne Juopperi15.3K views
Nationalekonomiska teorier by Janne Juopperi
Nationalekonomiska teorierNationalekonomiska teorier
Nationalekonomiska teorier
Janne Juopperi26.9K views
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick by Janne Juopperi
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskickSh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Sh1b - Makt & demokrati - 3. Sveriges statsskick
Janne Juopperi27.8K views
Sociala frågor - makt och vanmakt by Janne Juopperi
Sociala frågor - makt och vanmaktSociala frågor - makt och vanmakt
Sociala frågor - makt och vanmakt
Janne Juopperi11.1K views
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna by Janne Juopperi
Sh1b - Makt & demokrati - 2. GrundlagarnaSh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Sh1b - Makt & demokrati - 2. Grundlagarna
Janne Juopperi31.3K views
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur by Janne Juopperi
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktaturSh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Sh1b - Makt & demokrati - 1. Demokrati och diktatur
Janne Juopperi32.7K views
Mänskliga rättigheter - introduktion by Janne Juopperi
Mänskliga rättigheter - introduktionMänskliga rättigheter - introduktion
Mänskliga rättigheter - introduktion
Janne Juopperi12.7K views
Regering eller riksdag by Janne Juopperi
Regering eller riksdagRegering eller riksdag
Regering eller riksdag
Janne Juopperi27.2K views

Similar to Aktörer inom internationella relationer

eu by
eueu
euEdsbergsskolan
652 views10 slides
Förenta nationerna en grundkurs by
Förenta nationerna   en grundkursFörenta nationerna   en grundkurs
Förenta nationerna en grundkursJanne Juopperi
915 views14 slides
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012 by
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012Peter Johansson
478 views20 slides
Lissabonfördraget 2012 11-13 by
Lissabonfördraget 2012 11-13Lissabonfördraget 2012 11-13
Lissabonfördraget 2012 11-13PES Stockholm Citygroup, Sweden
291 views25 slides
Fn bildspel boken 9 vt11 by
Fn bildspel  boken 9 vt11Fn bildspel  boken 9 vt11
Fn bildspel boken 9 vt11Johan Lindwert
1.2K views27 slides
Regeringens utrikesdeklaration 2012 by
Regeringens utrikesdeklaration 2012Regeringens utrikesdeklaration 2012
Regeringens utrikesdeklaration 2012Peter Johansson
376 views14 slides

Similar to Aktörer inom internationella relationer(15)

Förenta nationerna en grundkurs by Janne Juopperi
Förenta nationerna   en grundkursFörenta nationerna   en grundkurs
Förenta nationerna en grundkurs
Janne Juopperi915 views
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012 by Peter Johansson
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012
Socialdemokraternas utrikesdeklaration 2012
Peter Johansson478 views
Regeringens utrikesdeklaration 2012 by Peter Johansson
Regeringens utrikesdeklaration 2012Regeringens utrikesdeklaration 2012
Regeringens utrikesdeklaration 2012
Peter Johansson376 views
FN by sojimmy
 FN FN
FN
sojimmy1.7K views
Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1 by annaoberg
Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1
Lektion se 22815-fn_-_fullstandig-1
annaoberg613 views
Omr 8 - Internationellt engagemang by Centerpartiet
Omr 8 - Internationellt engagemangOmr 8 - Internationellt engagemang
Omr 8 - Internationellt engagemang
Centerpartiet275 views
Stämmobeslut område8 partistämman 2009 by Centerpartiet
Stämmobeslut område8 partistämman 2009Stämmobeslut område8 partistämman 2009
Stämmobeslut område8 partistämman 2009
Centerpartiet318 views
Maud Olofsson Stämmotal 2009 by Centerpartiet
Maud Olofsson Stämmotal 2009Maud Olofsson Stämmotal 2009
Maud Olofsson Stämmotal 2009
Centerpartiet316 views
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009 by Centerpartiet
Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009Maud Olofsson Rikstingstal  Örebro 2009
Maud Olofsson Rikstingstal Örebro 2009
Centerpartiet276 views
Fred och frihet för libyens folk by Peter Johansson
Fred och frihet för libyens folkFred och frihet för libyens folk
Fred och frihet för libyens folk
Peter Johansson337 views

More from Janne Juopperi

SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt by
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktSH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktJanne Juopperi
13.4K views32 slides
Medier och källkritik - Introduktion by
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - IntroduktionJanne Juopperi
8.9K views20 slides
SH1b - Samhällsekonomi by
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - SamhällsekonomiJanne Juopperi
20.6K views42 slides
Sh1b - Lag och rätt by
Sh1b - Lag och rättSh1b - Lag och rätt
Sh1b - Lag och rättJanne Juopperi
7.7K views16 slides
SH3 - Klassisk sociologisk teori by
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teoriJanne Juopperi
14.6K views23 slides
Medier och källkritik by
Medier och källkritikMedier och källkritik
Medier och källkritikJanne Juopperi
4.4K views19 slides

More from Janne Juopperi(17)

SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt by Janne Juopperi
SH1b / 1a1 - Makt & vanmaktSH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
SH1b / 1a1 - Makt & vanmakt
Janne Juopperi13.4K views
Medier och källkritik - Introduktion by Janne Juopperi
Medier och källkritik - IntroduktionMedier och källkritik - Introduktion
Medier och källkritik - Introduktion
Janne Juopperi8.9K views
SH1b - Samhällsekonomi by Janne Juopperi
SH1b - SamhällsekonomiSH1b - Samhällsekonomi
SH1b - Samhällsekonomi
Janne Juopperi20.6K views
SH3 - Klassisk sociologisk teori by Janne Juopperi
SH3 - Klassisk sociologisk teoriSH3 - Klassisk sociologisk teori
SH3 - Klassisk sociologisk teori
Janne Juopperi14.6K views
Sh2 internationella relationer by Janne Juopperi
Sh2 internationella relationerSh2 internationella relationer
Sh2 internationella relationer
Janne Juopperi3.1K views
Revolutionerna i Amerika och Frankrike by Janne Juopperi
Revolutionerna i Amerika och FrankrikeRevolutionerna i Amerika och Frankrike
Revolutionerna i Amerika och Frankrike
Janne Juopperi6.4K views
Klassisk sociologisk teori by Janne Juopperi
Klassisk sociologisk teoriKlassisk sociologisk teori
Klassisk sociologisk teori
Janne Juopperi25.7K views
Epokerna 06 långa perspektiv by Janne Juopperi
Epokerna 06 långa perspektivEpokerna 06 långa perspektiv
Epokerna 06 långa perspektiv
Janne Juopperi5.7K views
Världskrigens tid andra världskriget by Janne Juopperi
Världskrigens tid   andra världskrigetVärldskrigens tid   andra världskriget
Världskrigens tid andra världskriget
Janne Juopperi4.6K views
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case by Janne Juopperi
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold caseHistorievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Historievetenskap 02 historisk källkritik ej cold case
Janne Juopperi4.9K views
Politiska ideologier 01 liberalism by Janne Juopperi
Politiska ideologier 01 liberalismPolitiska ideologier 01 liberalism
Politiska ideologier 01 liberalism
Janne Juopperi5.8K views
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012 by Janne Juopperi
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Epokerna 05 upplysning, industrialisering och imperialism 2012
Janne Juopperi5.3K views

Aktörer inom internationella relationer

  • 3. Begrepp ✤ Stat - en självständig politisk enhet med maktorganisation som styr medborgare inom ett avgränsat geografiskt område, och som erkänns av andra stater ✤ Land - samma som en stat, ibland kanske mer fokus på det geografiska ✤ Nation - ett folk med gemensamt ursprung och känsla av samhörighet ✤ Nationalstat - kombination av nation och stat
  • 4. Fler begrepp… ✤ Internationell politik - studerar alla typer av verksamhet mellan stater och/eller andra internationella aktörer ✤ Utrikespolitik - studerar hur den egna staten agerar gentemot andra stater ✤ Säkerhetspolitik - fokuserar på att bevara den egna statens självständighet genom andra stater
  • 5. Utrikespolitik - en analysmodell Staters utrikespolitik Makt Medel Mål Beslutsfattande Geografi Naturtillgångar Befolkning Industri Ledarskap och diplomati Internationellt rykte Diplomati Militära medel Ekonomiska medel Psykologiska medel Säkerhetsmål Välfärdsmål Ideologiska mål Information Tiden Omgivningen Beslutsfattarna
  • 6. Sveriges utrikespolitik ✤ Utgångspunkt: Alliansfrihet i fred, neutralitet i krig (temporär/permanent) - militär alliansfrihet - möjlighet till neutralitet ✤ EU: GUSP - deltagande fullt ut, dock fortsatt alliansfrihet ✤ Från invasionsförsvar till internationellt fredsfrämjande arbete. 2010: allmän värnplikt avskaffas…
  • 7. Exempel på pågående insatser OMRÅDE INSATS PERSONAL ORGANISATION Afghanistan RSM 26 NATO Irak 35 Annan Mali MINUSMA 355 FN TOTALT 459
  • 8. Nya säkerhetspolitiska utmaningar ✤ Kalla kriget: Undvika kärnvapenkrig ✤ Terrorism, digital krigföring, miljöhot, flyktingströmmar från inbördeskrig ✤ Statens säkerhet inte i fokus, snarare individuell, medborgerlig och mänsklig säkerhet
  • 9. Aktuell utrikes- och säkerhetspolitik ✤ Militär närvaro etableras på Gotland ✤ NATO-frågan: Gå med eller inte ✤ Är vi neutrala eller inte? ✤ Vad innebär en feministisk utrikespolitik? ✤ Sveriges relation med Turkiet
  • 11. Internationella organisationer ✤ Har en allt större roll i dagens världspolitik ✤ IGO - intergovernmental organization - mellanstatliga organisationer (ibland med överstatliga inslag) med stater som medlemmar ✤ NGO - non-governmental organization - icke-statliga organisationer, representerar medlemmar/intressen. I FN har ca 1500 NGO:s fått officiell NGO-status och fungerar som remissorgan
  • 12. 1909 1956 1964 1978 1989 2000 2004 2010 NGO 76 973 1470 2420 4621 5766 7306 8198 IGO 37 132 179 289 300 254 243 246 Statistik från Wollinger, Bo, Internationella relationer, Lund 2014, s 53
  • 13. Nordiska rådet
 Nordiska ministerrådet ✤ Nordiska rådet - parlamentens samarbetsorgan ✤ Bildat 1952 ✤ 87 medlemmar, utses av partier och väljs av parlamentet i de fem nordiska länderna, samt de självstyrande områdena Grönland, Färöarna och Åland. ✤ Ett ordinarie möte varje höst, i övrigt utskotts- och partigrupparbete
  • 14. Nordiska rådet
 Nordiska ministerrådet ✤ Nordiska ministerrådet - regeringarnas samarbetsorgan ✤ Bildat 1971 ✤ Olika ministerråd i olika frågor utifrån område, ej utrikes- och försvarsministrar ✤ Sekretariat i Köpenhamn
  • 15. Nordiska rådet
 Nordiska ministerrådet ✤ Passfrihet ✤ Gemensam arbetsmarknad ✤ Avtal om tillträde till skola och högre utbildning ✤ Samarbeten med andra internationella organisationer som Baltiska församlingen
  • 16. NATO ✤ North Atlantic Treaty Organization ✤ Offensiv militärallians? Säkerhetspolitisk lösning? ✤ Mellanstatlig organisation ✤ Bildad 1949 ”to keep the Americans in, the Soviets out, and the Germans down” (Hastings Ismay)
  • 17. NATO ✤ Kollektiv säkerhet med politiskt och militär samarbete ✤ Artikel 5: ”The Parties agree that an armed attack against one of them in Europe och North America shall be considered an attack against them all […] ✤ Civil och militär del ✤ Inga egna trupper, men omfattande samordning för att kunna samarbeta
  • 18. NATO ✤ PFF - Partnerskap för fred - ett program för bilaterala avtal mellan NATO och enskilda stater för samarbete - gäller t ex Sverige ✤ Övergripande beslut fattas i NAC - Nordatlantiska rådet ✤ Toppmöten mellan stats- och regeringschefer med krav på enhälliga beslut ✤ Från Kalla kriget till internationell krishantering och internationellt fredsbevarande arbete: helst med FN som uppdragsgivare
  • 19. Europeiska Unionen ✤ Vad är EU för typ av samarbete egentligen?
  • 20. Europeiska Unionen ✤ 1946: Bipolär världsordning - två supermakter ✤ Var skulle det sönderslagna Europa hitta sin plats? Svaret blev Kol- och stålunionen, som sedan utvecklas till EU
  • 21. Europeiska Unionen ✤ Debatt mellan federalister och funktionalister: ett Europas förenta stater (federation) eller lösare mellanstatligt samarbete ✤ Det mellanstatliga linjen vinner och Kol- och stålgemenskapen bildas för
 - ömsesidig insyn i den militärt viktiga kol- och stålindustrin
 - och på sätt säkra freden
  • 23. Europeiska Unionen ✤ Romfördraget 1957: Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Euratom (kärnkraft)
 EEG - Fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital Länder: BEL, NED, LUX, FRA, ITA, BRD ✤ 1967: EG (sammanslagning av de tidigare gemenskaperna) ✤ EFTA (European free trade association) utvecklas parallellt. Frihandel mellan GBR, NOR, DEN, POR, SUI, AUS och SWE
  • 24. Europeiska Unionen ✤ 1973: GBR, DEN och IRL blir medlemmar även i EG (NOR röster nej i folkomröstning) ✤ 1970-talet präglas av ekonomisk stagnation och kriser och samarbetet är vilande ✤ 1981: GRE 1986: POR, ESP ✤ 1985: Ny energi under kommissionen Jacques Delors som driver frågan om den inre marknaden
  • 25. ✤ Vitboken med 280 punkter om problem som behöver lösas innan januari 1993, t ex ändringar i fördraget. ”Enhetsakten” presenterades 1986
 
 Ex. Beslutsfattande gällande den inre marknaden ska beslutas med kvalificerad majoritet istället för enhällighet - överstatligheten i EG föds Europeiska Unionen
  • 26. Europeiska Unionen ✤ Inriktningen mot ekonomisk och politisk unionen fastställs i Maastrichtfördraget (Unionsfördraget). EU ska bestå av de tre pelarna
 
 
 
 
 
 
 EG
 EMU GUSP ”FEDERAL” POLIS
 MIGRATIONS- MYNDIGHET
 RÄTTS- VÄSENDE
  • 27. Europeiska Unionen ✤ Maastrichtavtalet skrivs under och EU är ett faktum 1993 ✤ 1995: SWE, FIN & AUS går med i EU ✤ Amsterdamfördraget 1997: Europaparlamentet får mer inflytande, utrikestalesperson, stärkt GUSP ✤ 1999: EMU, valutaunionen, träder i kraft elektroniskt, valutan Euro införs 2002 ✤ Nicefördraget 2000: Förberedelse för utvidgning

  • 28. ✤ 2004: CYP, EST, LAT, LIT, MAL, POL, SVK, SVN, CZE, HUN ✤ Lissabonfördraget 2009: Ordförande för Europeiska rådet (”President”) och en högre representant i utrikesfrågor (”Utrikesminister) Europeiska Unionen
  • 30. Förenta Nationerna, FN ✤ Idén om konfliktlösning utan våld efter två världskrig
  • 31. Bakgrund Förenta Nationernas stadga VI, DE FÖRENADE NATIONERNAS FOLK, BESLUTNA att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten outsägliga lidanden, att ånyo betyga vår tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, på den enskilda människans värdighet och värde, på lika rättigheter för män och kvinnor samt för stora och små nationer att skapa de villkor, som äro nödvändiga för upprätthållande av rättvisa och aktning för förpliktelser, härrörande ur fördrag och andra källor till den internationella rätten, att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor under större frihet,
  • 32. Bakgrund OCH ATT I DESSA SYFTEN öva fördragsamhet och leva tillsammans i fred med varandra såsom goda grannar, förena våra krafter till upprätthållande av internationell fred och säkerhet, godtaga grundsatser och införa metoder, som giva säkerhet för att vapenmakt icke kommer till användning annat än i gemensamt intresse, samt anlita internationella verksamhetsformer för att främja sociala och ekonomiska framsteg för alla folk;
  • 33. FN-stadgan ✤ Undertecknas av 50 länder i juni 1945 ✤ Träder i kraft 24 oktober 1945 ✤ Innehåller
 - ”ändamål och grundsatser”
 - organisation och förfaranden
  • 35. Generalförsamlingen ✤ Alla medlemmar representerade ✤ Fattar inga bindande beslut, utan ger rekommendationer i sk resolutioner ✤ …som dock kan anses som moraliskt bindande ✤ Säkerhetsfrågor kräver 2/3- majoritet, övriga frågor enkel majoritet, en röst per medlem ✤ GF kan ta fram konventioner, som kan bli bindande om de ratificeras GF
  • 36. Säkerhetsrådet ✤ Särskilt ansvar för fred och säkerhet ✤ 15 medlemsländer, varav 5 permanenta USA, GBR, FRA, RUS, CHN ✤ För beslut krävs 9/15, permanenta medlemmar har veto i många frågor ✤ Resolutioner ✤ Fredsbevarande styrkor ✤ Sanktioner ✤ Stridande styrkor ✤ ”Otidsenlig”: Var är Tyskland, Japan, Indien, Brasilien? GF Säkerhets- rådet
  • 37. Sekretariatet ✤ Ansvarar för den dagliga verksamheten ✤ Ca 10 000 anställda och leds av generalsekreteraren, f n Ban Ki- moon ✤ …som också är FN:s ansikte utåt ✤ Sekretariatet sätter delvis dagordningen för GF GF Säkerhets- rådet Sekreta- riatet
  • 38. Ekonomiska och sociala rådet ✤ Arbetar för att förbättra mänsklighetens sociala, ekonomiska och kulturella villkor ✤ 54 medlemmar utsedda av GF på tre år ✤ Samordnar flera underorgan av olika typ: UNCHR, UNICEF, men även IMF, WHO, osv ✤ Lägger fram förslag till beslut, rapporter och undersökningar GF Säkerhets- rådet Sekreta- riatet ECOSOC
  • 39. Förvaltarskapsrådet ✤ Råd med uppgift att förvalta områden med oklar statsbildning (avkolonisering) ✤ Medlemmar: Säkerhetsrådets permanenta medlemmar ✤ Ingen verksamhet idag GF Säkerhets- rådet Sekreta- riatet ECOSOC Förvaltar- skapsrådet
  • 40. Internationella domstolen ✤ Skall lösa folkrättsliga tvister mellan stater ✤ För att fall skall tas upp krävs frivilligt deltagande av båda parter ✤ 15 domare av olika nationalitet väljs av Säkerhetsrådet och G GF Säkerhets- rådet Sekreta- riatet ECOSOC Förvaltar- skapsrådet Internationella domstolen
  • 41. FN idag ✤ Nord <- -> Syd? ✤ USA:s verktyg? ✤ Mer fokus på ekonomiska och sociala frågor ✤ ”Skyldigheten att skydda” - FN:s ingripande vs statssuveränitet ✤ Millenniemålen
  • 42. Millenniemålen ✤ Utrota fattigdom och svält ✤ Utbildning för alla ✤ Främja jämställdhet och ökade möjligheter för kvinnor ✤ Minska barnadödligheten ✤ Minska mödradödligheten ✤ Stoppa spridningen av hiv/aids, malaria mm ✤ Försäkra en miljömässig hållbar utveckling ✤ Utveckla ett globalt partnerskap för utvecklingsarbete
  • 43. Bildkällor ✤ cletch, cc-by, https://www.flickr.com/photos/ 26542961@N07/21383267342/ ✤ tinfrey, cc-by-nc-nd, https://www.flickr.com/photos/ 113470295@N05/15576912413/ ✤ Kolja21, cc-by-sa, https://en.wikipedia.org/wiki/ European_Coal_and_Steel_Community#/media/File:EC-EU- enlargement_animation.gif ✤ FN:s högkvarter New York
 CC-BY /76074333@N00/ http://en.wikipedia.org/wiki/ File:UN_HQ_157652121_5b5979da9e2.jpg