6. Alla skall med!
En-till-en satsningen:
• Skall komma alla elever till del (likvärdig skola)
• Har inte kommit längre än ”den siste pedagogen”.
• Får ta tid, men alla måste.
• Ger spetskompetens och bredd
8. Tillsammans in i framtiden
VI VÅGAR:
finnas
utvecklas
misslyckas
lyckas
9. En-till en i ett helhetsperspektiv
• Att stärka Smedingeskolans varumärke!
• Kvalitetsutveckling
– Hur kan vi förbättra resultaten? Måluppfyllelsen!
• Skolutveckling
– Kan vi öka motivationen hos eleverna?
– Hur kan vi utveckla och modernisera lärandet? SAMR
– Utveckling och lärande för alla.
– Kan vi ”vinna” tid? Lärande oberoende av tid och rum.
10. Kampanj - symbolfrågor
Avstamp 5 maj 2010:
•Utdelande av lärardatorer
– USB-pinne
– Loggoband
•Lansering av bloggen
– Loggan – med slogan
11. Det skall synas att det är en ny era!
Alla ord innehållande Kateder, exvis
Katederundervisning
12. Bloggen
• Medveten satsning på sociala medier
• Skall vara levande – elevwiki, twitterflöde.
• Kommunikation med omvärlden och föräldrar.
Blogg
Webbplats Fronter
Kommunikationsstrategi
13. Process-stöd
• En IT-pedagog anställdes ht -10
• Uppdrag:
– Stödja pedagogerna att använda datorn i
undervisningen. Handledning.
– Marknadsföring och blogg
– Elevwikin
14. Säkerhet, källkritik och upphovsrätt
Samlärande mellan Kullavik
och Smedinge
3 workshopdagar
September 2009
September 2010
Workshopdag
#SmedingeOnline
8 mars
Ämnesfokus Slideshare:
http://www.slideshare.net/mikaelparknas/line-110307-anpassad
17. Varumärkesresan™
– syfte och mål
• Säkra och öka elevunderlaget till
Smedingeskolan
• Stärka skolans varumärke
• Skapa en metod för att arbeta med skolans
varumärke
26. Skolinspektionens rapport "IT i skolan"
• Satsningar på inköp av IT-utrustning har i många fall inte åtföljts av satsningar för att utveckla
anvä ndningen av IT så att det blir ett stöd i det pedagogiska arbetet och gynnar
elevernas kunskapsutveckling och lä rande . Ofta har man nöjt sig med att använda IT-
utrustningen för att effektivisera administration, planering och organisation av skolarbetet.
• Skolledningen styr inte användningen av IT i undervisningen på ett aktivt sätt. Många skolor saknar
övergripande strategi för användning av IT i det pedagogiska arbetet, och IT-användningen i
undervisningen blir därför ofta en fråga som beror på den enskilde lärarens intresse.
• Lärarnas behov av kompetensutveckling för att använda IT-verktygen i det pedagogiska arbetet
har inte tillgodosetts.
• En del skolor saknar grundläggande förutsättningar för användning av IT i undervisningen därför att de
saknar, eller har föråldrad utrustning. Ett annat problem är att de saknar IT-support i det dagliga arbetet.
Rektor Edward
27. Connected Minds
Det rä cker inte med teknik
och grundlä ggande
datorfä rdigheter.
Det krävs något mer, något som
ibland sammanfattas i uttrycket
21st century skills. Med andra
ord gäller det att kunna hantera
informationsöverflöd och frånvaro
av ordning och struktur på nätet,
att kunna dra nytta av digitala
medier i sitt lärande och att kunna
göra sig gällande på de nya
sociala, kreativa och politiska
arenorna. 21th century skills på svenska
28. En-till-en är inget IT-
projekt
Det är skolutveckling som syfter till att göra skolan relevant för elevernas nutid och framtid.
Det handlar om lärande med hjälp av digitala verktyg och att utveckla en digital
kompetens.
29.
30. En satsning som stöds
uppifrån...
Skolledaren behöver inte behärska tekniken men måste gå i bräschen
för förändringen och vara en förebild. Ex. vår förvaltningschef Anette
sa så här på en skolledarkonferens: "Nu har alla skolledare fått
iPhones och iPads. Jag kan inte så mycket men nu ska banne mig alla
öka sin digitala kompetens och använda tekniken för effektiv
kommunikation, ledning och omvärldsbevakning. Nu vill jag inte se
några analoga kalendrar eller anteckningsböcker. OCH jag skall lära
mig att Twittra och jag vill se Er där! Och jag skall se till att ni får stöd
och utbildning".
31. Skolledarens roll
• Ansvar för skolutveckling
• Omge dig med kompetenta medarbetare
• Skapa förutsättningar; tid, arenor för
kompetensutveckling.
• Ge medarbetarna ansvar
• Gå i bräschen - du behöver inte behärska
tekniken.
32. Alla skall med.....
• Det är inte "förhandlingsbart"..
• Men det får ta olika lång tid
• Mål diskuteras på medarbetarsamtal
• Att utveckla sin och elevernas digitala
kompetens är lönegrundande kriterier
33. Mål för läsåret
Nytt för i år!
Vi ska:
• Genom att arbeta tillsammans stödja varandra och utveckla ett gott
klimat och ett effektivare arbete.
• Utveckla mentorskapet och de flexibla grupperna
• Fortsätta arbetet med Lgr11 och BFL så att UNIKUM och LPP:er blir ett
vardaglig redskap för god kvalité.
• Med hjälp av IKT utveckla och modernisera (omdefiniera) lärandet.
• Utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt och ämnesövergripande
undervisning (STEPS)
34. Mer om skolledarens roll
• Det är INTE IT-pedagogens uppdrag att
ansvara för IT-strategin. Då blir IT ett
särskilt spår.
• Skippa beteckningarna; IT-pedagog, IT-
strategi/IT-plan
• "Framtidsspanare" - använd sociala medier.
mik
ael
_ par
k nas
36. Dator eller surfplatta
• En-till-en-skola i 2 å r
• Fö k med iPads i å r 7
rsö
• Smedingeskolan och
Hå labä cksskolan
• Skall alla skolor gå över
till iPads?
37. Best Practice DELA-kultur
Utvecklingsstrategi
Samarbets-
Nätverkande
lärande
39. Skolutvecklingsstrategi
2013-2015
2013-2015
Tre huvudområ den:
•Vilket ä r vå rt löfte?
•Utveckla undervisningen
•Modell fö systematiskt
r
kvalitetsarbete
40. Frågan vi borde
ställa är inte hur
vi jobbar med
digitala
läromedel i
skolan utan hur
jobbar vi med
lärandet i skolan
i en digitaliserad
värld
41. Omdefiniering
SAMR – Puentedura
TRANSFORM
REDEFINITION (omdefiniera)
(omdefinierin
Att nå tidigare ej uppnåbara mål
ATION
MODIFIKATION (utveckla lärandet)
g)
Omformulera uppgiften med hjälp av tekniken
AUGMENTATION (förbättring)
ENHANCEMENT
(förbättring)
Effektivisera, förbättra – nya redovisningsformer
SUBSTITIUTION (ersättning)
Ersätter ett annat verktyg utan egentlig förbättring
42.
43. TPACK
•Uppdrag Ämneslag
•Gemensam tolkning av nya kursplaner
•Gemensam planering och skapande av LPP:er
som bygger på formativt förhållningssätt. De ska
ha ett för eleverna ett begripligt språk och IKT ska
användas för att höja motivation och öka
måluppfyllelse.
•Gemensam utvärdering av lärandet
•Gemensam bedömning/betygsättning
IKT-
pedagogen
44. Hattie – Visible Learning
”När det gäller undervisning visar meta-
analyserna att tillhandahållande av
formativ bedömning (0,90) generellt ger
de bästa effekterna på elevernas
studieresultat.”
s. 40 Synligt Lärande; SKL
45. Mer konkreta metoder
• Samarbetar med 2 andra skolor -
teachmeet
• Varje APT inleds med en halvtimmas
"paddagogik".
• 1-2 halva hemstudiedagar/termin
• Erbjuda workshops
• "Sist på tåget"-utbildning. Lärarcoaching.
46. Ännu fler konkreta metoder
• Ingen "IT-grupp" - skolans ledningsgrupp styr
• UDK-pedagoger som är pedagoger
• Möte var 14:e dag skolledare, UDK-
pedagoger + IT-ped Mats Larsnäs
• Laptop vs. surfplattor.
• Lyft alla - lokala teachmeet. Satsa på spetsen
47.
48.
49. Vad är på gång?
• Flipped Classroom
• På Riktigt - Lärcirklar
• STEPS - Temaveckor "The Big Five"
• Utvärdering - iPad/Laptop
• Ansökan timplanelös skola
• Organisationsförändring
• Ny skola
50. Exempel nuvarande skola
Skolan har idag ca 3 000 kvm uppvärmd yta.
Den används i genomsnitt 8 timmar/dag, 5 dagar i veckan under 40 veckor.
Det blir 1600 timmar på ett år och ett år är 8760 timmar.
Det innebär att skolbyggnaden står uppvärmd
och outnyttjad mer än 80% av året!!??
Det är inte ett rimligt perspektiv de närmaste 50 åren.
51. Fyra scenarier mot framtiden
”Det finns även betydande osäkerheter på vägen
framåt. En osäkerhet är om skolan kommer att vara
mer eller mindre platsbunden på 10 års sikt. På
expertseminariet framkom både hur en möjlighet
finns till en platsoberoende skola som följd av IT-
utvecklingen, men även att skolans viktigaste roll
imorgon skulle vara en plats för fostran där det
sociala får ökad betydelse.”
Kairos Futures rapport:
IT och digital kompetens I skolan
53. En visionär satsning på en ny skola. De har
En visionärvågat göra något som vi inte sett förut.De
verkligen satsning på en ny skola. De har
verkligen vågat göra något som Vygotskij. De ser
tänker holistiskt och de tänker vi inte sett förut.De
eleven som en och de tänker Vygotskij.är IQ som
tänker holistiskt helhet. Det är inte bara De ser
eleven som en helhet. kreativitet och konstnärlighet.
gäller utan även EQ, Det är inte bara är IQ som
Där allt samspelar, från schemaläggning till
gäller utan även EQ, kreativitet och konstnärlighet.
Där allt samspelar, frånOch de har hittat ekonomi i
möblering och teknik. schemaläggning till
möblering och teknik. Och desalar, där alla sektioner
det. De har satsat på större har hittat ekonomi i
står påhar satsat påatt flytta. På förmiddagen en
det. De hjul och går större salar, där alla sektioner
står påoch på eftermiddagen På förmiddagen en
aula, hjul och går att flytta. arbetar de i små grupper
aula, skärmar av med de större sittsektionerna.
och och på eftermiddagen arbetar de i små grupper
och skärmar av med de större sittsektionerna.
55. ….eller kan man vända på det hela?
Klicka och se en film
Flipped Classroom på Smedingeskolan: Daniel Bystedt Daniel Flipped Classroom på svenska: Daniel Barker
Barker
56. QuickTime och en
'avc1'-dekomprimerare
krävs för att kunna se bilden.
58. Något helt nytt.....
Vi maste tanka nytt om vi skall få en samklang mellan det nya sattet att lara och
̊ ̈ ̈ ̈
̈ ̈
framtidens larmiljoer. Om vi:
̈ ̈ ̊ ̈
• sager att larande sker oberoende av tid och rum vad far det for konsekvenser?
̈ ̈
• tror att larande sker bast i samarbete med andra hur ser skolan ut da? ̊
• sager att larandet skall vara ”på riktigt” med verkliga projekt, hur paverkar det
̈ ̈ ̊
byggnaden?
̈ ̈
• vill utveckla det entreprenoriella larandet och stimulera kreativitet och divergent
̈ ̊
tankande - hur paverkar det arkitekturen?
• tror att lärandet måste bli mer personligt och skräddarsytt hur påverkar det lärmiljön?
• vet att en alltmer krympande ekonomi väntar offentlig sektor - hur påverkas den
ekonomiska hållbarheten?
• vill utveckla en verkligt demokratisk skola - påverkar det byggnaden?
Tanken med denna bild är att fundera över den totala lärmiljön – lokaler OCH pedagogik. Bilden är Peter Tillbergs Blir du lönsam, lille vän? (1971-72),.
Här ett bildspel från New Line Learning Academy som vi som var på BETT förra året besökte. Med en sammanfattning i text om idéerna bakom byggnad och arkitektur. Texten hämtad från Pelle Pedagogs (Per Falks) blogg De har gjort en häftig och visionär satsning på en ny skola, och verkligen vågat göra något som jag inte sett förut. De tänker holistiskt och de tänker Vygotskij. De ser eleven som en helhet, där det inte bara är IQ som gäller utan även EQ, kreativitet och konstnärlighet. Där allt samspelar, från schemaläggning till möblering och teknik. Och de har hittat ekonomi i det. De har satsat på större salar, där alla sektioner står på hjul och går att flytta. På förmiddagen en aula, och på eftermiddagen arbetar de i små grupper och skärmar av med de större sitt-sektionerna.
Interiörbild från Vittra Telefonplan.
Istället för att eleverna sitter hemma och jobbar på sitt skolarbete sitter de hemma och lyssnar på videoföreläsningar med sina lärare, och istället för att sitta i skolan och lyssna på föreläsningar arbetar de med sina skoluppgifter tillsammans med sina kamrater och får handledning av läraren. Erik Mazur, professor i fysik på Harvard, berättar om undersökningar som visar att elevernas resultat inte skiljer sig särskilt mycket åt om de har en prisbelönt föreläsare eller en illa omtyckt lärare - när de använder sig av en undervisningsmetod som bygger på föreläsningar! Se; http://webapps2.malmo.se/pedagogmalmo/2012/01/17/det-snackas-om-the-flipped-classrum/ Vad skulle detta arbetssätt få för konsekvenser på en skola för framtiden?