SlideShare a Scribd company logo
1 of 26
Salter 
Laborationer
Vad är ett salt? 
• Ett salt består av två olika sorters joner 
• En jon är en laddad atom och kan vara 
antingen positiv eller negativ. 
En positiv jon är en atom som släppt iväg 
elektroner 
En negativ jon är en atom som tagit till sig 
elektroner.
Kristaller 
• Ett salt bildar kristaller 
I kristallerna sitter de positiva jonerna ihop 
med de negativa jonerna 
T. ex. Na+ Cl- Vanligt bordssalt Bildar
Ett salt är oladdat 
Salter alltid oladdade som helhet, och detta 
betyder att de positiva jonerna och negativa 
jonerna "tar ut varandra” 
Om den positiva jonen är 1+ och den negativa 
jonen är 1- så behövs det en av den positiva och 
en av den negativa för att få ett oladdat salt. 
Na+ och Cl− ger alltså saltet NaCl. 
Ett salt skrivs 
aldrig ut med laddningar, då det är 
laddningsneutralt.
Lågfärgen avslöjar den positiva 
metalljonen 
• Salter innehåller – som du vet – positiva 
och negativa joner. 
• De positiva jonerna är oftast metalljoner. 
När metalljonerna upphettas ger de ifrån 
sig färg. 
Färgen är specifik för just den metalljonen 
och kan användas för att ta reda på vilken 
metalljon saltet bestar av.
S.17 salter gm
Tre Sätt att framställa Salter 
Neutralisation av syra + bas → salt + vatten 
Metall + syra → salt + 
vätgas Metalloxid +syra→ salt 
+ vatten
salter 
1. VAD ÄR DET FÖR 
SKILLNAD MELLAN EN 
JON- OCH EN 
MOLEKYLFÖRENING?
• Om man smakar på socker och salt 
märker man att de inte smakar lika. 
Finns det andra skillnader än smaken?
• I sockerlösningen finns ”frigjorda sockermolekyler” 
och i saltlösningen finns fria joner. 
Energin som går åt för att frigöra partiklarna, i 
sockret och saltet, tas från vattnet, vilket medför att 
temperaturen sjunker. 
Att låta den större bägaren stå över natten med 
vatten medför att vattnet blir rumstempererat. 
Då har vatten, salt och socker samma 
temperatur.
Slutsatsen 
• Det går åt mer energi att bryta 
bindningarna i saltet än i sockret. 
Det beror på att saltet är en 
jonförening och sockret en 
molekylförening.
2. BLANDA EN SYRA OCH EN BAS 
• En syra och en bas är kemiskt sett 
varandras motsatser. 
Så vad händer om de blandas i 
lika mängd?
Neutralisation 
Att en bas och en syra tar ut varandra känner 
du redan till . Det kallas Neutralisation. 
Vid en 
neutralisation bildas ett salt och vatten. 
Syra + 
Bas → Salt + vatten 
Det kallas Neutralisation
3. NEUTRALISATION AV SALTSYRA OCH 
SVAVELSYRA 
• natriumhydroxidlösning (NaOH) + saltsyra (HCl) → natriumklorid NaCl+ Vatten 
natriumhydroxidlösning (NaOH) + svavelsyra (H2SO4) → Natriumsulfat + Vatten 
Du märkte att det går åt mer bas vid neutralisation av 
svavelsyra än vid neutralisation av saltsyra.
• Svavelsyra förbrukar den dubbla 
mängden NaOH, eftersom svavelsyran 
har två vätejoner medan saltsyran bara 
har en. 
• Formeln: Bas + Syra → Salt + Vatten 
Glöm inte att det bildas 
dubbelt så mycket vatten i det ena 
fallet. 
• NaOH + HCl →→ NaCl + H2 O 
• 2NaOH + H2 SO4 →→ Na2 SO4 + 2H2 O
• Det finns många olika syror och baser och 
beroende på vilka man blandar kan det ge 
olika resultat . 
Vi undersöka Saltsyra med 
ammoniak då bilda ammoniumklorid 
( salmiak) 
• HCl + NH3 → NH4CL
4. FÖRSÖK MED KOKSALT 
• Du har sett att en koksaltlösning leder ström, 
det vill säga innehåller joner. 
Även filtratet kommer att 
leda ström. Det visar att 
jonerna från koksaltet är så små att de 
passerat genom filtrerpapperet. 
• Att Prova med kopparsulfat istället, Vid 
filtreringen förblir filtratet färgat. Alltså måste 
jonerna vara så små att de kan passera 
genom ett filter. Koppar ska samlas upp i 
botten det är för tungmetaller .
5. ODLA KOKSALTKRISTALLER 
• Kristaller behöver gott om 
tid för att växa sig stora och 
vackra. 
Det första 
försöket A–D visar att en 
varm lösning löser mer salt 
än en kall. 
När lösningen svalnar 
faller koksaltkristaller ut på 
tråden. 
• I det andra försöket E med 
två bägare bildas kristallerna 
när vattnet avdunstar från 
tråden. Observera att tråden 
ska hänga under 
vätskeytorna
6. KÖLDBLANDNING 
• Du märkte att man kan sänka vattens fryspunkt långt 
under 0 ºC. 
Detta utnyttjas när man saltar på vintervägarna för 
att få bort isen. Blandningen av salt och is får en lägre 
fryspunkt än 0 ºC varför den smälter. 
Du ska dessutom inse nödvändigheten att 
under vinterhalvåret ha glykol i motorns kylarvätska. 
• Du ska notera att vattnet som fryser till is får en större 
volym, och att det kan göra att bilmotorn ”sprängs”. 
På moderna bilmotorer finns en platta som vid 
eventuell frysning ska lossna och ge vattnet möjlighet 
att expandera. Man kan blanda vatten med olika 
mycket glykol i provrör och upptäcka att 
blandningarna bildar en issörja utan vattnets 
sprängverkan
9. FRAMSTÄLL SALT AV 
METALLOXID OCH SYRA
10. FRAMSTÄLL SALT AV 
METALL OCH SYRA „
• Salter består av joner 
• Salter kan framställas av syror 
• Klorider 
• Nitrater 
• Sulfater 
• Karbonater

More Related Content

What's hot

Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg
 
Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglarelanon
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerannmari
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg
 
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlgulzay
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg
 

What's hot (20)

Lena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: LjudLena Koinberg | Fysik: Ljud
Lena Koinberg | Fysik: Ljud
 
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunderLena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
Lena Koinberg | Baskemi: Kemins grunder
 
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: LjusLena Koinberg | Fysik: Ljus
Lena Koinberg | Fysik: Ljus
 
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktionerLena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
Lena Koinberg | Baskemi: Atomer, joner och reaktioner
 
Genomgång speglar
Genomgång speglarGenomgång speglar
Genomgång speglar
 
Ljus
LjusLjus
Ljus
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: ElektricitetLena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
Lena Koinberg | FBK Fysik: Elektricitet
 
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholerOrganisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
Organisk kemi: kol, kolväten, alkoholer
 
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
Lena Koinberg | Fysik NP Repetition Åk 8
 
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materiaLena Koinberg | Fysik: Mått och materia
Lena Koinberg | Fysik: Mått och materia
 
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och markLena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
Lena Koinberg | Kemi: Luft, vatten och mark
 
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baserLena Koinberg | Kemi: Syror och baser
Lena Koinberg | Kemi: Syror och baser
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: VärmeLena Koinberg | FBK Fysik: Värme
Lena Koinberg | FBK Fysik: Värme
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 2
 
Elektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzlElektrokemi.ppt gzl
Elektrokemi.ppt gzl
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 9
 
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemiLena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
Lena Koinberg | Baskemi: Livets kemi
 
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysikLena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
Lena Koinberg | FBK Fysik: Atomfysik och kärnfysik
 
Elektricitet
ElektricitetElektricitet
Elektricitet
 

Viewers also liked

Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)
Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)
Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)klockarkarin
 
Problemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddagProblemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddagjoegro
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36gulzay12
 
Lektion se 20510-att_skriva_uppsats[1]
Lektion se 20510-att_skriva_uppsats[1]Lektion se 20510-att_skriva_uppsats[1]
Lektion se 20510-att_skriva_uppsats[1]sojimmy
 
Salter grund 1
Salter grund 1Salter grund 1
Salter grund 1joegro
 
Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1joegro
 
Att träna på att skriva uppsats
Att träna på att skriva uppsatsAtt träna på att skriva uppsats
Att träna på att skriva uppsatsPatric Andersson
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2joegro
 
Syror och baser sammanfattning
Syror och baser   sammanfattningSyror och baser   sammanfattning
Syror och baser sammanfattningMalin Åhrby
 
SODIUM METABOLISM
SODIUM METABOLISMSODIUM METABOLISM
SODIUM METABOLISMYESANNA
 
Sodium
SodiumSodium
SodiumIIDC
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlgulzay12
 
Solsystemets vanligaste grundämnen med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen  med bildSolsystemets vanligaste grundämnen  med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen med bildMagnus Andersson
 

Viewers also liked (20)

Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)
Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)
Lab+litium+bedo prcent 26776_prcent_3_bmning(1)
 
äGg
äGgäGg
äGg
 
Problemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddagProblemlösning brakmiddag
Problemlösning brakmiddag
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
 
Lektion se 20510-att_skriva_uppsats[1]
Lektion se 20510-att_skriva_uppsats[1]Lektion se 20510-att_skriva_uppsats[1]
Lektion se 20510-att_skriva_uppsats[1]
 
Salter grund 1
Salter grund 1Salter grund 1
Salter grund 1
 
Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1Kemi åk7 lektion 1
Kemi åk7 lektion 1
 
Att skriva en debattartikel
Att skriva en debattartikelAtt skriva en debattartikel
Att skriva en debattartikel
 
Att skriva en debattartikel
Att skriva en debattartikelAtt skriva en debattartikel
Att skriva en debattartikel
 
Att träna på att skriva uppsats
Att träna på att skriva uppsatsAtt träna på att skriva uppsats
Att träna på att skriva uppsats
 
Kemi nk1a
Kemi nk1aKemi nk1a
Kemi nk1a
 
Salter 2
Salter 2Salter 2
Salter 2
 
Syror och baser sammanfattning
Syror och baser   sammanfattningSyror och baser   sammanfattning
Syror och baser sammanfattning
 
SODIUM METABOLISM
SODIUM METABOLISMSODIUM METABOLISM
SODIUM METABOLISM
 
Sodium
SodiumSodium
Sodium
 
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
Lena Koinberg | Kemi: Kemins grunder del 1
 
Fyrverkeri pdf
Fyrverkeri pdfFyrverkeri pdf
Fyrverkeri pdf
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Periodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzlPeriodiska systemet.ppt gzl
Periodiska systemet.ppt gzl
 
Solsystemets vanligaste grundämnen med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen  med bildSolsystemets vanligaste grundämnen  med bild
Solsystemets vanligaste grundämnen med bild
 

Similar to Salter

Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg
 
Löslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedelLöslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedelParisa_rasooli
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2annmari
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktiongulzay
 
Inför no provet v. 45
Inför no provet v. 45Inför no provet v. 45
Inför no provet v. 45helalehamidi
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materiagulzay
 

Similar to Salter (12)

Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
Lena Koinberg | Kemi: Atomer, joner och reaktioner del 2
 
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
Lena Koinberg | Kemi NP repetition: Sammanfattning åk 7
 
Löslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedelLöslighet och lösningsmedel
Löslighet och lösningsmedel
 
Teori för prov 2
Teori för prov 2Teori för prov 2
Teori för prov 2
 
Vad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktionVad är en kemisk reaktion
Vad är en kemisk reaktion
 
Salter
SalterSalter
Salter
 
Inför no provet v. 45
Inför no provet v. 45Inför no provet v. 45
Inför no provet v. 45
 
Syror och baser grunder
Syror och baser grunderSyror och baser grunder
Syror och baser grunder
 
Vad innebär formeln
Vad innebär formelnVad innebär formeln
Vad innebär formeln
 
Vad innebär formeln
Vad innebär formelnVad innebär formeln
Vad innebär formeln
 
Vad ar materia
Vad ar materiaVad ar materia
Vad ar materia
 
Vatten
VattenVatten
Vatten
 

More from gulzay12

Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhargulzay12
 
Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlgulzay12
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlgulzay12
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonergulzay12
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2gulzay12
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkninggulzay12
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...gulzay12
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1gulzay12
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36gulzay12
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1gulzay12
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1gulzay12
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlgulzay12
 
Syror och baser gzl
Syror och baser gzlSyror och baser gzl
Syror och baser gzlgulzay12
 

More from gulzay12 (13)

Människokropp. gulbhar
Människokropp. gulbharMänniskokropp. gulbhar
Människokropp. gulbhar
 
Olika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzlOlika slags blandningar.gzl
Olika slags blandningar.gzl
 
Sammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzlSammanfattning nervsystem gzl
Sammanfattning nervsystem gzl
 
Sinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormonerSinnesorgan. och hormoner
Sinnesorgan. och hormoner
 
Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2Nervsystem 7.2
Nervsystem 7.2
 
Matspjälkning
MatspjälkningMatspjälkning
Matspjälkning
 
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...Matspjälkning                                         i matspjälkningskanalen...
Matspjälkning i matspjälkningskanalen...
 
Människokropp del 1
Människokropp del 1Människokropp del 1
Människokropp del 1
 
Kemi lektion v36
Kemi lektion v36Kemi lektion v36
Kemi lektion v36
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1Nervsystemet.ppt del1
Nervsystemet.ppt del1
 
Ekologi.pptgzl
Ekologi.pptgzlEkologi.pptgzl
Ekologi.pptgzl
 
Syror och baser gzl
Syror och baser gzlSyror och baser gzl
Syror och baser gzl
 

Salter

  • 2.
  • 3. Vad är ett salt? • Ett salt består av två olika sorters joner • En jon är en laddad atom och kan vara antingen positiv eller negativ. En positiv jon är en atom som släppt iväg elektroner En negativ jon är en atom som tagit till sig elektroner.
  • 4. Kristaller • Ett salt bildar kristaller I kristallerna sitter de positiva jonerna ihop med de negativa jonerna T. ex. Na+ Cl- Vanligt bordssalt Bildar
  • 5. Ett salt är oladdat Salter alltid oladdade som helhet, och detta betyder att de positiva jonerna och negativa jonerna "tar ut varandra” Om den positiva jonen är 1+ och den negativa jonen är 1- så behövs det en av den positiva och en av den negativa för att få ett oladdat salt. Na+ och Cl− ger alltså saltet NaCl. Ett salt skrivs aldrig ut med laddningar, då det är laddningsneutralt.
  • 6. Lågfärgen avslöjar den positiva metalljonen • Salter innehåller – som du vet – positiva och negativa joner. • De positiva jonerna är oftast metalljoner. När metalljonerna upphettas ger de ifrån sig färg. Färgen är specifik för just den metalljonen och kan användas för att ta reda på vilken metalljon saltet bestar av.
  • 8.
  • 9. Tre Sätt att framställa Salter Neutralisation av syra + bas → salt + vatten Metall + syra → salt + vätgas Metalloxid +syra→ salt + vatten
  • 10. salter 1. VAD ÄR DET FÖR SKILLNAD MELLAN EN JON- OCH EN MOLEKYLFÖRENING?
  • 11. • Om man smakar på socker och salt märker man att de inte smakar lika. Finns det andra skillnader än smaken?
  • 12. • I sockerlösningen finns ”frigjorda sockermolekyler” och i saltlösningen finns fria joner. Energin som går åt för att frigöra partiklarna, i sockret och saltet, tas från vattnet, vilket medför att temperaturen sjunker. Att låta den större bägaren stå över natten med vatten medför att vattnet blir rumstempererat. Då har vatten, salt och socker samma temperatur.
  • 13. Slutsatsen • Det går åt mer energi att bryta bindningarna i saltet än i sockret. Det beror på att saltet är en jonförening och sockret en molekylförening.
  • 14. 2. BLANDA EN SYRA OCH EN BAS • En syra och en bas är kemiskt sett varandras motsatser. Så vad händer om de blandas i lika mängd?
  • 15. Neutralisation Att en bas och en syra tar ut varandra känner du redan till . Det kallas Neutralisation. Vid en neutralisation bildas ett salt och vatten. Syra + Bas → Salt + vatten Det kallas Neutralisation
  • 16. 3. NEUTRALISATION AV SALTSYRA OCH SVAVELSYRA • natriumhydroxidlösning (NaOH) + saltsyra (HCl) → natriumklorid NaCl+ Vatten natriumhydroxidlösning (NaOH) + svavelsyra (H2SO4) → Natriumsulfat + Vatten Du märkte att det går åt mer bas vid neutralisation av svavelsyra än vid neutralisation av saltsyra.
  • 17. • Svavelsyra förbrukar den dubbla mängden NaOH, eftersom svavelsyran har två vätejoner medan saltsyran bara har en. • Formeln: Bas + Syra → Salt + Vatten Glöm inte att det bildas dubbelt så mycket vatten i det ena fallet. • NaOH + HCl →→ NaCl + H2 O • 2NaOH + H2 SO4 →→ Na2 SO4 + 2H2 O
  • 18. • Det finns många olika syror och baser och beroende på vilka man blandar kan det ge olika resultat . Vi undersöka Saltsyra med ammoniak då bilda ammoniumklorid ( salmiak) • HCl + NH3 → NH4CL
  • 19.
  • 20. 4. FÖRSÖK MED KOKSALT • Du har sett att en koksaltlösning leder ström, det vill säga innehåller joner. Även filtratet kommer att leda ström. Det visar att jonerna från koksaltet är så små att de passerat genom filtrerpapperet. • Att Prova med kopparsulfat istället, Vid filtreringen förblir filtratet färgat. Alltså måste jonerna vara så små att de kan passera genom ett filter. Koppar ska samlas upp i botten det är för tungmetaller .
  • 21. 5. ODLA KOKSALTKRISTALLER • Kristaller behöver gott om tid för att växa sig stora och vackra. Det första försöket A–D visar att en varm lösning löser mer salt än en kall. När lösningen svalnar faller koksaltkristaller ut på tråden. • I det andra försöket E med två bägare bildas kristallerna när vattnet avdunstar från tråden. Observera att tråden ska hänga under vätskeytorna
  • 22. 6. KÖLDBLANDNING • Du märkte att man kan sänka vattens fryspunkt långt under 0 ºC. Detta utnyttjas när man saltar på vintervägarna för att få bort isen. Blandningen av salt och is får en lägre fryspunkt än 0 ºC varför den smälter. Du ska dessutom inse nödvändigheten att under vinterhalvåret ha glykol i motorns kylarvätska. • Du ska notera att vattnet som fryser till is får en större volym, och att det kan göra att bilmotorn ”sprängs”. På moderna bilmotorer finns en platta som vid eventuell frysning ska lossna och ge vattnet möjlighet att expandera. Man kan blanda vatten med olika mycket glykol i provrör och upptäcka att blandningarna bildar en issörja utan vattnets sprängverkan
  • 23. 9. FRAMSTÄLL SALT AV METALLOXID OCH SYRA
  • 24. 10. FRAMSTÄLL SALT AV METALL OCH SYRA „
  • 25.
  • 26. • Salter består av joner • Salter kan framställas av syror • Klorider • Nitrater • Sulfater • Karbonater