Bedömning Litiumlaboration

1. Litiumlaboration
Uppgift:
Jämföra vem av de båda metallerna litium eller
natrium som reagerar häftigast med vatten.
Varför droppade vi i fenolftalein i vattnet? Vad blev
resultatet?
Varför genomförde vi ”knallgasprovet”?
Material: skål, provrör, vatten, litium, tändstickor, fenoltalein
Riskbedömning:Jag använder skyddsglasögon och
förkläde eftersom jag inte vet om något är frätande.
Vara försiktig med tändstickorna.
Utförande: Häller i 2 cm vatten i en skål + några droppar
fenoltfalein. Sedan hämtar jag provrör, tändstickor och litium.
Lägger i Litiumbiten i vattnet och ser till att få provröret över, så
att jag kan fånga in gasen. Sätter tummen över
provrörsöppningen innan jag vänder det. Låter en kompis tända
tändstickan och hålla den framför öppningen på provröret.
Resultat: Litium reagerade inte lika mycket som natrium.
Vattnet i skålen färgades röd/lila och det hördes en liten
smäll när vi tog tändstickan vid provröret.
Analys: Vet inte varför vattnet blev rosa, men tror att gasen
vi samlade upp i provröret var vätgas.

2. Litiumlaboration
Uppgift:
Jämföra vem av de båda metallerna litium eller
natrium som reagerar häftigast med vatten.
Varför droppade vi i fenolftalein i vattnet? Vad blev
resultatet?
Varför genomförde vi ”knallgasprovet”?
Material: skål, provrör, vatten, litium, tändstickor, fenoltalein
Riskbedömning:Jag använder skyddsglasögon och
förkläde eftersom vi ska använda fenolftalein som visar på
surt och basiskt, då kan det vara frätande ämnen.
Vara försiktig med tändstickorna.
Utförande: Häller i 2 cm vatten i en skål + några droppar
fenoltfalein. Sedan hämtar jag provrör, tändstickor och litium.
Lägger i Litiumbiten i vattnet och ser till att få provröret över, så
att jag kan fånga in gasen. Sätter tummen över
provrörsöppningen innan jag vänder det. Låter en kompis tända
tändstickan och hålla den framför öppningen på provröret.
Resultat: Litium reagerade inte lika mycket som natrium. Då natrium
reagerade med vatten uppstod ett litet ”eldsken”, detta hände inte mellan
H2
O och Li.
Vattnet i skålen färgades röd/lila och det syndes klart och tydligt att det
bildades en gas då litiumbiten reagerade med vattnet. När vi närmade
tändstickan hördes en liten smäll.
Analys:
Eftersom vattnet färgas
lila/rosa betyder det att
vattnet blivit basiskt. (pH
över 7). Det är frätande,
så det var bra att vi
använde glasögon och
skyddskläder. När vi
gjorde knallgasprovet, så
small det till. Då måste det
varit vätgas som bildades.
Litium reagerar mindre
häftigt tillsammans med
vatten än natruim, därför
att litiums valenselektron
ligger närmare
atomkärnan, än vad
natriums valenselektron
gör.

3. Analys:
Vi fick göra om knallgas provet jättemånga gånger. Men fick
inte någon ”poff”. Tydligen vände vi på provröret innan vi
satte på tummen. Eftersom våtgasen är lättare än luft, stack
gasen ivåg innan vi hann testa knallgasprovet.

4. Litiumlaboration
Uppgift:
Jämföra vem av de båda metallerna litium eller
natrium som reagerar häftigast med vatten.
Varför droppade vi i fenolftalein i vattnet? Vad blev
resultatet?
Varför genomförde vi ”knallgasprovet”?
Material: skål, provrör, vatten, litium, tändstickor, fenoltalein
Riskbedömning:Jag använder skyddsglasögon och
förkläde eftersom vi ska använda fenolftalein som visar på
surt och basiskt, då kan det vara frätande ämnen.
Vara försiktig med tändstickorna.
Utförande: Häller i 2 cm vatten i en skål + några droppar
fenoltfalein. Sedan hämtar jag provrör, tändstickor och litium.
Lägger i Litiumbiten i vattnet och ser till att få provröret över, så
att jag kan fånga in gasen. Sätter tummen över
provrörsöppningen innan jag vänder det. Låter en kompis tända
tändstickan och hålla den framför öppningen på provröret.
Resultat: Litium reagerade inte lika mycket som natrium. Då natrium
reagerade med vatten uppstod ett litet ”eldsken”, detta hände inte mellan
H2
O och Li.
Vattnet i skålen färgades röd/lila och det syndes klart och tydligt att det
bildades en gas då litiumbiten reagerade med vattnet. När vi närmade
tändstickan hördes en liten smäll.

5. Analys:
När litiumbiten (alkalimetallen) fick reagera med vattnet bildades litiumhydroxid,
som är ett basiskt ämne. Därför färgades fenolftaleinet rosa. Eftersom alla
ämnen i den grupp som litium tillhör, reagerar ”basiskt” med vatten, har gruppen
fått namnet ”alkalimetaller”. Alkaliskt är ett äldre namn för basiskt.
Det bildades också vätgas, som vi samlade upp i provröret. Knallgasprovet
bevisar detta, eftersom det ”poffade” till.
Reaktionsformeln:
Litium+ vatten litiumhydroxid+ vätgas
Litium reagerar mindre häftigt tillsammans med vatten än natruim, därför att
litiums valenselektron ligger närmare atomkärnan, än vad natriums
valenselektron gör.
Det är lättare för litium
att ”hålla” kvar sin
valenselektron än var
det är för natrium.
Eftersom det är kortare
avstånd mellan litiums
atomkärnan och dess
valenselektron.
Blir kraftigare reaktion
ju större avstånd
mellan kärna och
valenselektron.

6. ”Förbättringar”:

7. ”Förbättringar”: