1. Bildyta - Välj Infoga bild
Smartare stadslinjenät med hjälp av GIS
- exempel från verkligheten
Anders Schweitz och Elin Lundbäck
1

2. Hur GIS kan användas vid planering och
utveckling av kollektivtrafiken
Vilka ytterligare tillämpningsområden finns?
2

3. • Kollektivtrafiköversyner och strategier för bl a Ludvika
kommun, Åkersberga samt Umeå där GIS har spelat en
stor roll.
• Många kommuner, regionala kollektivtrafikmyndigheter
m fl har idag stor tillgång till olika typer av kartdata. Detta
skulle kunna användas i ännu större utsträckning, bland
annat vid planering av kollektivtrafik.
3

4. Vad har vi uppnått i de olika projekten?
• Ludvika. Föreslagna linjenätsförändringar övervägs till hösten 2012.
• Åkersberga. Kortare total upplevd restid enligt analys i VISUM. Linjenätsförändringen
har dock inte genomförts än i verkligheten.
• Umeå. Pågående framtagande av kollektivtrafikstrategi.
4

5. Demografi
• Hur är befolkningen fördelad över ett område? Var kan starka kollektivtrafikstråk
skapas?
• Ålder. Var finns större koncentrationer av äldre människor? Hur ska
närtrafik/servicetrafik anpassas och vilka fordonstyper är lämpliga på vilka linjer?
• Skolelever. Hur är de fördelade?
5

6. Befolkningstäthet – starka stråk
6

7. Anpassning av närtrafik/servicetrafik
7

8. Anpassning av skolskjuts
8

9. Målpunkter
9

10. UPPTAGNINGSOMRÅDEN
Acceptabelt gångavstånd till hållplats bedöms olika
Olika bebyggelsestrukturer motiverar olika avstånd
Exempel SL: 500 meter acceptabelt verkligt gångavstånd
för boende i flerbostadshus med max tre våningar
10

11. Upptagningsområden – flerbostadshus
11

12. Upptagningsområden – hus i gruppbebyggelse
12

13. Hur ska kollektivtrafiken anpassas för
kommande bebyggelse?
Hur ska kommande bebyggelse anpassas
efter befintlig kollektivtrafik?
13

14. Nybyggnadsområden
14

15. GIS + resandestatistik
15

16. Restidsisokroner
16

17. Arbetsplatser - pendlarbussar
• Kan lämpa sig för större arbetsplatser med begränsade möjligheter till annan
kollektivtrafikpendling. Geografisk analys av var de anställda bor ger information om
lämplig startpunkt för en pendlarbusslinje.
17

18. Ny nationell höjddatamodell
Regeringen har gett Lantmäteriet i uppdrag att ta fram en ny nationell höjdmodell med
hög och känd kvalité.
Lantmäteriet arbetar sedan 2009 med att laserskanna landet enligt en plan där de krav
som ställs - användning inom klimatanpassnings- och andra miljöändamål - särskilt
beaktats. Ambitionen är att fram till 2015 framställa en rikstäckande höjdmodell med ett
medelfel i höjd som är bättre än 0,5 m för ett 2 m grid.
Vilka möjligheter ger detta inom trafikplanering?
18

19. Ny nationell höjddatamodell
19

20. Om ni har fler frågor eller funderingar är ni
varmt välkomna att fortsätta diskussionen i
Swecos monter i nästa paus.