1. Samhällsbyggare i samverkan
Linköping 2009-01-08
Minoo Akhtarzand
GD Banverket
Lena Erixon
Stf GD Vägverket

2. Transport en framtidsbransch!

3. Vi måste satsa på transportsystemen idag för
att bygga det samhälle vi vill ha imorgon
• Pendlingen har ökat kraftigt de
senaste tio åren och det finns
ingenting som tyder på att den
här utvecklingen
kommer att mattas av.
• Bättre transportsystem ger
bättre pendlingsmöjligheter,
vilket förbättrar människors
möjligheter att välja var de vill
bo och arbeta.

4. Strategi
Kombinera järnväg och väg,
sjöfart och flyg så att gods
och personer kommer fram i
tid på ett säkert och
miljövänligt sätt
Satsa på:
• Kollektivtrafik både på
järnväg och väg
• Miljöoptimera godsflöden per
transportslag

5. Prognos trafikutveckling kollektivtrafik
20
Buss
18
GC
16
Tåg
14 Inrikes flyg
12
10
8
6
4
2
0
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Källa: Banverkets prognos för åtgärdsplaneringen

6. Godstransporterna utveckling
50
40
30
Mdr tonkm
Vägtrafik
Bantrafik
Sjöfart
20
10
0
1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020
Källa: Banverkets prognos för åtgärdsplaneringen

7. Upplägg:
- Den övergripande processen
- Utgångspunkter för åtgärdsplaneringen
- Så arbetar vi tillsammans
- Det här har vi gjort hittills
- Hur vi arbetar framöver
7

8. Den övergripande processen
- Inriktningsplanering
- Åtgärdsplanering
8

9. Planering av transportinfrastruktur
Riksdagen har beslutat att den långsiktiga
infrastrukturplaneringen ska ske i två steg:
1. Inriktningsplanering - analys av strategiska frågor om
transporternas och transportsystemets utveckling,
möjligheter och problem på en övergripande nivå.
2. Åtgärdsplanering – vad bör vi faktiskt göra?

10. Så här fungerar Åtgärdsplanering GENOM-
den övergripande processen FÖRANDE
FAST-
STÄLLANDE från 2010
AV PLANER
PLAN- jan 2010
FÖRSLAG
Inriktningsplanering UPPDRAG: 1 sept 2009
PLANER
RIKSDAGS- 19 dec 2008
BESLUT
INFRA-
STRUKTUR- 19 dec 2008
PROPOSITION
ANALYS hösten 2008
2006–2008

11. Utgångspunkter för åtgärdsplaneringen
- Riksdagsbeslut om Infrastrukturproposition
- Direktiv från regeringen
11

12. Beslut om 417 mdr under
planperioden….
• Drift och underhåll – vårda den infrastruktur som
redan finns…
- Statliga vägar samt statlig medfinansiering till enskilda vägar
(136 mdr kr)
- Statliga järnvägar (64 mdr kr)
12

13. Beslut om 417 mdr under
planperioden….
• Utveckla transportsystemet (217 mdr kr)
- Investeringar i vägar och järnvägar
- Sektorsuppgifter
- Statlig medfinansiering till vissa regionala
kollektivtrafikanläggningar m.m.
- Driftbidrag till icke statliga flygplatser
- Medfinansiering till stora och strategiska åtgärder i farleder
och slussar
- Räntor och amorteringar 13

14. Ekonomiska förutsättningar för
utveckling av transportsystemet
Utveckling av transportsystemet exkl. 184 mdr kr
ram för regionala planer (33,1 mdr kr)
Pågående och beslutade objekt - 103 mdr kr
Återstående medel 81 mdr kr
Sektorsåtgärder och åtgärdsområden - 34 mdr kr
Marknadsanpassningspott + utökad - 20-25 mdr kr
satsning åtgärdsområden
Återstående medel för 22-27 mdr kr
investeringar

15. Större pågående investeringsobjekt
(över 300 mkr)
Projekt Banverket
Blå kvadrater Projekt Vägverket
1. Haparandabanan Röda punkter
2. Umeå Godsbangård 1. E4 Enånger – Hudiksvall
3. Botniabanan 2. E18 Sagån – Enköping
4. Ådalsbanan 3. 70 Förbi Sala
5. Uppsala bangård 4. 265 Norrortsleden Stockholm
resecentrum 5. E20 Norra Länken Stockholm
6. Citybanan 6. 73 Älgviken – Fors
7. Kraftsamling Mälardalen 7. E18 Lekhyttan – Adolfsberg
8. Nynäsbanan 8. E6 Rabbalshede – Hogdal
9. Motala-Mjölby 9. E20 Lundsbrunn – Holmestad
10. BanaVäg i Väst 10. E45 Älvängen – Trollhättan
11. Göteborg Central 11. E45 Angeredsbron – Älvängen
inkl hamnbanan
12. E20/E45 Partihallsförbindelsen
12. Godstågsviadukten
Göteborg
13. Hallandsås
14. Förslöv-Ängelholm
15. Borås-Värnamo-
Alvesta-Kalmar
16. Malmö Central
17. Citytunneln

16. Genomförda och planerade aktiviteter för
framtagandet av åtgärdsplan 2010-2021
• Gemensam styrgrupp för trafikverken
• Gemensam arbetsgrupp för identifiering av optimala och
samhällsekonomiskt lönsamma projekt
• Gemensamt arbete för framtagande av gemensamma modeller
för samhällsekonomiska kalkyler
• Sedvanligt åtgärdsplanearbete inom resp. transportverk
• Arbete med identifiering av samfinansieringsprojekt tillsammans
med berörda intressenter (baserat på en för Vägverket och
Banverket gemensam modell)
• Identifiering av möjligheter till övriga alternativa
finansieringsmodeller ( brukaravgifter, banavgifter m.m.)

17. Genomförda och planerade aktiviteter för
framtagandet av åtgärdsplan 2010-2021
forts.
•Nationell godsanalys
•Nationell kollektivtrafik, långväga transporter och turism
•Strategisk miljöbedömning, miljömässiga konsekvenser
av planerna
Under hela processen gång sker samverkan och samarbete
med de berörda regionala företrädarna och näringsliv
Kontinuerligt

18. Så arbetar vi tillsammans
18

19. Fyra trafikslag i samverkan
• Järnvägstrafiken
• Vägtrafiken
• Sjöfarten
• Flygtrafiken
19

20. Ny infrastrukturplanering
• Fyra trafikverk – gemensam planering med län och
regionala företrädare
• Samverkan kring systemanalyser på
regional och nationell nivå.
• Planeringen avser 2010 – 2021
20

21. Det här innebär att:
• Transportsystemen ska komplettera och samverka med
varandra
• Planeringsunderlag som bygger på samma grundförutsättningar
• En öppen process med länsplaneupprättare, näringsliv och
medborgare
• Trafikverkens prioritering ska ta hänsyn till regeringens
aviserade eller beslutade politik.
21

22. Det här har vi gjort hittills

23. Det här har trafikverken gjort
i det förberedande arbetet:
• Nationell systemanalys av godsstråk samt kollektivtrafik
och turism
• Utvecklat metod för regionala systemanalyser
• Förberett modeller och metoder för samhällsekonomiska
bedömningar
•Utarbetat modeller som tydliggör/förbättrar möjligheterna
till regional, kommunal och privat medfinansiering
• Utvecklat metod för strategiska miljöbedömningar
23

24. Nationell Godsanalys
• Logistisk bakgrund
• Energiförbrukning och miljöpåverkan
• Funktioner för väg och järnväg
• Fokus mot stråk och noder
• Hamnar och kombiterminaler mycket viktiga
• Målbild ett strategiskt transportslagsövergripande godsnät
• Effektiviseringspotentialer

25. Nationell analys kollektivtrafik och turism
Kollektivtrafik – lokal/regional/interregional (och långväga bilresor)
KOLL framåt, lämnat till regeringen 2007-12-21, fortsatt arbete våren 2008
• Vision: Att underlätta det dagliga livet, öka tillgängligheten till utbildning
och arbete samt att bidra till en bättre miljö
• Mål: En kraftfull ökning av kollektivtrafikens marknadsandel
• Funktioner: Tillförlitlighet, rimlig restid och turtäthet, enkelhet, lyhördhet,
trygghet och prisvärdhet.
• Strategi: Satsa på stora städer, starka stråk samt samordning i glesbygd
• Åtgärder: Förbättrat utbud, bättre marknadsföring, effektivare
incitamentsavtal, bättre drift- och underhåll, pendelparkeringar, enklare
och flexiblare biljettsystem, attraktiva bytespunkter/rastplatser och
kapacitetsförstärkningar (spår/körfält) m.m.
25

26. Nationell analys kollektivtrafik och turism
Turistnäringen
• Målet: Hållbar tillgänglighet och regional tillväxt
• Besöksnäringens mål: Att tjäna pengar
• Funktion: God tillgänglighet till frekventa resmål
• Strategi: Satsa i områden där transportbehovet växer och där infrastrukturen
har störst brister, främst bytespunkter, information och utbud
• Åtgärder: Bättre nationella informationssystem (visa utbudet), bättre
vägvisning, attraktiva bytespunkter med god tillgänglighet, bättre utbud,
förbättrad kapacitet kring storstäderna samt i områden med stor besöksnäring
m.m.
26

27. Samhällsekonomi - slutsatser
• Ny trafikprognos för 2020 har tagits fram
- Baseras på EET-strategin för minskad klimatpåverkan
- Resultaten är beroende av omvärldsförutsättningarna,
känslighetsanalyser är därför viktiga
• Ökad jämförbarhet mellan kalkyler i denna planeringsomgång
• Samlade effektbedömningar ett viktigt instrument

28. Samhällsekonomi - slutsatser
• Följande effekter inryms inte i den samhällsekonomiska
kalkylen:
- intrång i natur- och kulturmiljöer
- lokaliseringseffekter
- arbetsmarknadseffekter, delvis
• Kalkyler för spårinvesteringar är behäftade med större
osäkerheter än kalkyler för väginvesteringar

29. Samhällsekonomi - slutsatser
• Nuvarande kalkylmetodik tenderar att missgynna
expanderande, tätbebyggda områden med högt specialiserad
arbetsmarknad och näringsliv
- lokaliseringseffekter är inte med i kalkylerna
- kalkylerna tenderar att underskatta effekterna på arbetsmarknad och
ekonomisk utveckling
- trafikmodellerna underskattar restidsökningar vid hög trängsel
- intrång beaktas genom att den nya infrastrukturen ofta förläggs i
tunnlar

30. Finansiell samverkan i infrastrukturprojekt
A. I åtgärdsplaneringen icke namngivna infrastrukturprojekt med krav på stor
flexibilitet för att kunna svara mot akuta trafik- och stadsbyggnadsfrågor
B. Infrastrukturprojekt med stark påverkan på regional och lokal utveckling
C. Infrastrukturprojekt med särskilda effekter på möjligheter till alternativ
markanvändning
D. Infrastrukturprojekt med privata, kommunala eller regionala krav som går utöver
vad som ligger i trafikverkens ansvar att tillgodose
E. Infrastrukturprojekt med särskilda privata, kommunala och/eller regionala
intressen som ställer krav på tidigareläggning eller att investeringen som sådan
ska samordnas med andra investeringar

31. Finansiell samverkan i infrastrukturprojekt
• Trafikverkens förslag till möjlighet att
periodisera kostnader över tid
• Aktivt arbete av län, regioner och trafikverk
för identifiering av objekt
• Exempel på medfinansieringslösningar:
- statliga anslag i kombination med direkta bidrag
- trafikavgifter
- förhöjda banavgifter

32. Så här har vi tänkt arbeta framöver

33. Hur prioriterar vi ?
- Uppfyllelse av transportpolitiska mål
- Utgångspunkter i Infrastrukturpropositionen
- Prioritet i regionala systemanalyser
- Anpassning till budgetrestriktion
- Fyrstegsprincipen
- Samhällsekonomisk lönsamhet/samlad effektbedömning
- Medfinansiering

34. Den ”röda” tråden - åtgärdsplaneringen
Regeringens
Styrning (direktiv)
Behov av Önskvärda
förbättringar funktioner Effekter i
Transport- Åtgärdsmix transport-
politiska Brister i förhållande Brister systemet
mål till målen Åtgärdspaket och i
Strategier samhället
Förväntade för för
bättringar åtgärds-
inriktning
Regionala
systemanalyser

35. Val av åtgärder för en önskvärd funktion
Drift och Sektors- Mindre Namn-
4-stegs- underhåll åtgärder åtgärder givna
principen invest
Steg 1 x
Steg 2 x x
Steg 3 x
Steg 4 x
Åtgärdsmix (paket)

36. Exempel
Minska trafikmängden
på högtrafikerade stråk Differentierade
banavgifter
Val av åtgärder:
• Omedelbart
Problem! Färre tåglägen
Reglera trafiken ? Färre tåglägen
• Kort sikt
Dålig
kollektivtrafik-
punktlighet i Mindre investerings-
Kollektivtrafikkörfält
åtgärder ? körfält, diff
kollektivtrafiken
banavgifter
Större Dubbelspår • Lång sikt
investeringsåtgärder? Motorväg motorväg,
dubbelspår

37. Exempel
Minska trafikmängden
Påverka gods-
transportköparna att
använda järnväg Ingen åtgärd funnen
Val av åtgärder:
Problem! • Omedlbart
Reglera trafiken ? Sänkt hastighet
sänkning från
Många svåra 110 till 90
mötesolyckor Mindre Uppsättning av
på ML investeringsåtgärder ? mittbarriär • Kort sikt
mittbarriär
Större Ombyggnad till • Lång sikt
investeringsåtgärder? motorväg motorväg

38. Viktig princip i arbetet
• Dialog och samverkan
• Öppenhet och delaktighet
• Ta chansen – var med och forma framtidens
infrastruktur!
38

39. Var med och påverka!
www.banverket.se/banportalen/ap
www.regeringen.se/infrastruktur
39