1. Internationella och svenska utblickar i teori och
praktik kring marknads- och serviceorienterad
affÀrsmodell för kollektivtrafik
Presentation vid Trafikforum 2009
Linköping den 8 januari 2009
Docent Bo Enquist,
SAMOT, Karlstads Universitet
2. Servicelogik
Service som aktivet : nÄgon gör en tjÀnst/utför en service till
nÄgon annan (traditionell definition kring tjÀnster)
Service som ett perspektiv pÄ kundens vÀrdeskapande
Service som ett perspektiv pÄ tjÀnsteleverantörens aktiviteter
(affÀrslogik) för att skapa vÀrde för kunden
(Grönroos, 2008)
FrÄn produktion till nyttiggörande; frÄn produkt till process;
frÄn transaktion till relation (Normann, 2001)
3. Gemensam vision och vÀrdegrund
⹠MÄnga fler mÀnniskor ska uppleva kollektivtrafiken som
vÀrdeskapande genom att den: underlÀttar det dagliga livet;
ökar tillgÀngligheten till arbetsmarknad och utbildning ;samt
bidrar till en bÀttre miljö
⹠Ett vÀrderingsdrivet företag bygger pÄ en kombination av för
företagets grundlÀggande vÀrderingar vilka ligger djupt
förankrade i företagskulturen och starka vÀrderingar och normer
i samhÀllet. Dessa vÀrderingar vÀgleder företaget i interaktion
med kunden att skapa kundvĂ€rde och en âhĂ„llbar affĂ€râ.
(Edvardsson & Enquist, 2008).
⹠VÀrdeskapande hÄllbar kollektivtrafik bygger pÄ en gemensam
service-/hÄllbarhets-kultur grundad pÄ gemensamma
grundvÀrderingar. (Enquist, red, 2007)
4. En tydlig mÄlstyrning frÄn statens, regionernas,
kommunernas och landstingens sida inklusive mÄl för
miljö och sysselsÀttning.
Medborgar-dialog
Principalen/ Medborgare/
Ăgarna Kund
Ăgar- Mission Kund-
dialog Kollektivtrafik dialog
THM Kontrakts- Utförare/
dialog entreprenör
Oklar rollfördelning med risk för inhopp i âfel dialogâ: Ăgar- respektive
managementstyrningen mĂ„ste ta sin utgĂ„ngspunkt i ârĂ€tt dialogâ. (Enquist, red,
2007)
5. Ăkad mĂ„ngfald i utbudet av trafik och
valfrihet för resenÀrerna
âą K2020 MĂ„lbild:
Framtidens kollektivtrafik i Göteborgsregionen
Kom Bort
Kom LĂ„ngt
Kom Fort
Kom Ofta
Kom NĂ€ra
Kom Till
âą Fallstudie stadsregionen Freiburg:
1/3 bil, 1/3 kollektivtrafik, 1/3 gÄng och cykel
6. Ăkade förutsĂ€ttningar för att utveckla den trafik
som bedrivs pÄ kommersiella grunder
FrÄn produktionsparadigm till serviceparadigm Jag har pÄ min
kammare haft mina dubier att det inte finns aktörer som Àr beredda att
aktivt arbeta för ett paradigmskifte. .. Men ÄterfÄ tron pÄ att man kan
lÄta kollektivtrafiken vitaliseras och vÀxa pÄ kundernas villkor inom
ramen för det vÀrdeskapande intressentnÀtverket. Det hela hÀnger pÄ
om man kan fÄ de demokratiska och de ekonomiska vÀrdena att
samverka (Enquist, 1999)
För att pÄ allvar kunna öka kollektivtrafikens marknadsandel mÄste
branschen utvecklas mot en mer affÀrsmÀssig servicekultur och en
ökad kundorientering. (Enquist & Eriksson, 2007, Koll FramÄt)
Break-up âstrategi :Ta till vara de dynamiska effekterna (Enquist, 1999)
Bygg en mer dynamisk kollektivtrafik utifrÄn en servicelogik med vÀrde-
i-anvÀdning som affÀrsmÀssig drivkraft (Enquist, red, 2007)
7. Utvecklade former för trafik som inte kan
bedrivas pÄ företagsekonomiska grunder
âą âBreak-upâ strategi (Enquist, 1999)
⹠Kollektivtrafik pÄ landsbygd: SamhÀllets resurser för kollektivtrafik Àr
splittrade â detta Ă€r tydligast i landsbygdstrafik. Med samordnade
lösningar skulle dagens resurser rÀcka till betydligt mer. Ansvaret Àr
dock reglerat i flera olika lagar och regler som begrÀnsar
handlingsutrymmet. Bland ÄtgÀrderna föreslÄs en huvudstrategi med
effektiva stomlinjer och yttÀckande anslutningstrafik. Den nuvarande
lagen om kollektivtrafik bör Àndras sÄ den omfattar alla
samhÀllsfinansierade resor. (Koll FramÄt)
⹠Pilot i VÀrmland: Förstudie inleds januari 2009 inom SAMOT för att
fÄ till stÄnd ett strukturfondsprojekt under hösten 2009 med VÀrmland
som pilot och vara del i fördubblingsarbetet (ihop med SAMOTs
partner) för att skapa matartrafik till knutpunkterna (Efter logiken Kom
Till, Kom NÀra och vÀrde-i-anvÀndning).
8. Ăkad affĂ€rsmĂ€ssig frihet för trafikföretagen att
kundorientera verksamheten och skapa vÀrde för
resenÀrerna.
⹠Av totala intÀkter pÄ 4 Miljarder SEK Àr 80 MSEK incentiv-
baserade. Hur ska företagsledningen kunna komma till
styrelsen och begÀra pengar för investeringar som syftar till
ökat resande och ökat kundfokus? (stor svensk operatör,
2008)
âą Trafikhuvudmannens roll förĂ€ndras: Genom att âslĂ€ppaâ
mer av den gemensamma affÀren till operatörerna kommer
THM roll att förÀndras (Enquist, red, 2007)
âąUtmaningen inom kollektivtrafiken som ett vĂ€rdeskapande
intressentnÀtverk Àr att samordna/navigera tvÄ processer som
samverkar inom ramen för samma vÀrdesystem (service
kultur) och som genererar vÀrde-i-anvÀdning (value-in-use)
och som utgörs av sÄvÀl samhÀllsnytta, effektivitet som
kundnytta (Enquist, 2007)
9. Utvecklade former för samverkan mellan olika
transportslag, aktörer och över geografiska grÀnser inom
ramen för större arbetsmarknadsregioner
âą Kollektivtrafik som viktigt verktyg i regional utveckling: Kollektivtrafikens
roll som viktigt verktyg i stadsregional, regional och interregional utveckling
kommer att öka med tanke pÄ behov av bÀttre framkomlighet i tÀtortsmiljöer,
bilens oförmÄga till snabbare arbetspendling över lÀngre strÀckor, behov att
binda samman olika lokala arbetsmarknader, miljörestriktioner i form av
minskade koldioxidutslÀpp etc. (Enquist, red, 2007)
⹠Enquist, Sundström and Nielsen (in process) HÄllbar vÀrdeskapande
kollektivtrafik som drivkraft i dynamiska stadsregioner syftar till ökad insikt
och kritisk reflektion kring komplexiteten men ocksÄ möjligheten att utveckla
vÀrdeskapande hÄllbar kollektivtrafik i dynamiska storstadsregioner
(Göteborg, ZĂŒrich, Freiburg, Dublin)
⹠Johnson och Enquist (kommande) BerÀttelser kring arbetspendling som
hÄllbar vÀrdeskapande kollektivtrafik Goda exempel frÄn regioner,
stadsregioner, företag etc.
âą Gebauer, Enquist and Johnson, (2009) The Swiss model for public transport
10. En offentlig finansieringsmodell som stimulerar till ökat
resande och ökad effektivitet inom kollektivtrafiken
âą Jordfelsbrytar-symdromet (Enquist & Eriksson): Ăgarna
straffar THM för ökat resande â THM övervĂ€ltrar
kostnader pĂ„ operatör â misstroende uppstĂ„r
⹠Goda exemplet Region SkÄne
⹠Förvaltningskultur kontra Partnerskapskultur (olika
offentligt styrda planeringsprocesser med olika
tidshorisonter och olika logiker, exemplet K2020)
âą Kalifornien: Offentliga fonder byggs upp genom
beskattning av VAT och Bensin /Oljeförbrukning för att
anvÀndas för finansiering av kollektivtrafik.
11. En modern lagstiftning som skapar förutsÀttningar för en
fördubbling av kollektivtrafikens marknadsandel
Beskattning och regelverk: Idag Àr bilen normen för beskattning
och planering av resor och transporter. En förÀndring av
regelverket till att bli mer fÀrdmedelsneutralt ger bÀttre
möjligheter för kollektivtrafiken att öka sin marknadsandel. Av
Ă„tgĂ€rdsförslagen prioriteras följande: â FörmĂ„nsbeskattning.
Gör kollektivtrafikkort till skattefri förmĂ„n. â Reseavdrag.
Ăndra till ett avstĂ„ndsbaserat system oberoende av det valda
fĂ€rdmedlet. â KrĂ€v tydligare resepolicy hos statliga
organisationer och kommuner. (Koll FramÄt)
Schweiz: Norm att ha sÀsongskort (1:klass och 2:klass)
Avdragsgillt (förskottsfinansiering av kollektivtrafik)
13. FördubblingmÄlets stora utmaning:
Mission som vision
âMissionâ och âvisionâ begrepp som avsiktligt anvĂ€nds för att skapa meningsfullt och
kollektivt handlande genom att pÄvisa klyftor.
Vision hör hemma pÄ tidsaxeln dÀr den avser framtiden. PÄvisar klyfta mellan nuet och
framtida önskat tillstÄnd.
Mission Àr inte pÄ samma sÀtt knutet till tiden. à syftar istÀllet vilken vÀrdeskapande domÀn
vi samverkar i, hur vi gör det och vilken roll vi har i ett större system (Normann, 2001,
sid 314)
Hur kan marknads- och serviceorienterad affÀrsmodell för kollektivtrafik
stödja denna mission?
VÀrdeskapande hÄllbar kollektivtrafik kan lÄta sig inspireras av Edvardsson &
Enquist (2008) och deras fem principer för hÄllbara affÀrer styrda av en
servicelogik. Större mÄngfald men inom ramen för ett gemensamt system.
14. Fem principer för hÄllbara affÀrer styrda av en
servicelogik (Edvardsson & Enquist, 2008)
⹠Princip 1: Starka vÀrderingar driver kundvÀrde (utveckla
gemensam service och hÄllbarhetskultur)
⹠Princip 2: Socialt och miljömÀssigt ansvar (CSR) som
strategi för vÀrdeskapande hÄllbara affÀrer
⹠Princip 3: VÀrderingsdriven kundupplevelse för
samverkande vÀrdeskapande
⹠Princip 4: VÀrderingsdrivet varumÀrkes-byggande och
kommunikation för vÀrde-resonans
⹠Princip 5: VÀrderingsdrivet ledarskap som stÄr upp för
grundvÀrderingarna inom service och hÄllbarhetskulturen