Bilder från föredraget på Q3-dagen 25 jan 2015. "Q3-Forum för hållbara transporter" är en förening som jobbar för att förenkla köpande och säljande av hållbara vägtransporter.

1. Riskfaktorer för
allvarligt trafikskadade
vid godstransport på
lastbil
Q3-dagen
Stockholm, 25 november 2015
Foto: N. Thunborg

2. Expert vägteknik och Thought leader vid WSP
Testförare
Krönikör
Föreläsare
Johan Granlund
 CE-behörighet 1991; Helgums Grus AB, Swerock, Granlunds.
 Civilingenjör V.
 17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult & Huvudkontoret.
 15 år som konsult, varav 8 inom VV Konsult.
 Sedan 2014 vid WSP.
 Rådgivare till Transportstyrelsen, Trafikverket, Sveriges
Åkeriföretag, Statens Havarikommisjon for Transport, m.fl.

3. Trots Nollvision: Över 81 000 döda & svårt skadade
Nu är det 18 år sedan riksdagens beslut om Nollvisionen;
”-Ingen ska dödas eller skadas allvarligt av olyckor i vägtrafik.”
Sveriges största tågkatastrof skedde i Getå år 1918. Olyckan medförde 83 DSS.
Sedan Nollvisionen beslutades, har ca 6 700 dött och över 75 000 skadats svårt;
över 81 000 DSS i svensk vägtrafik. Därmed 85 DSS per vecka, sedan 1997.

4. Föredragets upplägg
Sveriges dödligaste yrke: Lastbilschaufför.
Olycksmönster.
Var 5:e dödsolycka med tung lastbil (sällan vållande part).
Fokusera på de livsfarliga vältolyckorna.
Risker med korta 2-axlade dragbilar med EU-semitrailer:
Fastkörning i motlut => köolyckor och stress.
Jackknifing (fällkniv) & trailer swing (sladdande släp)
Kan tappa styrförmågan vid brytpunkter i vägbanan.
Framkomlighetskrav vid gränsöverskridande trafik.
Åkerier med seriöst arbetsmiljöarbete, riskanalyser och
handlingsplaner, förlorar alltför ofta upphandlingar.
Upphandla trafiksäkrade transporter, så vänds olyckstrenden.

5. Sveriges dödligaste yrke: Lastbilschaufför
2014 omkom 12 lastbilschaufförer på jobbet; dödligaste yrket.
Fordonsförare står för 1/5 av alla dödsolyckor på jobbet.
Allra flest arbetsolyckor med fordon anmäls av åkerinäringen,
med dess ca 86 000 sysselsätta.
Lastbilen står för hela 39 % av alla de olyckor som orsakat
sjukfrånvaro från arbetsplatser.
Merparten av de svåraste olyckorna sker i trafik.

6. Olycksmönster
2014: Flera påkörningar vid nödstopp & andra olyckstyper på
vägar som saknar bred vägren.
Bred vägren gör det möjligt för lastbilen att i nödläge stanna
utan att inkräkta på körfält. Bred vägren minskar antalet olyckor
med 27 %, medan de svåraste olyckorna minskas ännu mer.
Genom åren dominerande olycksorsak (58 %) är att föraren har
förlorat kontrollen över lastbilen; ofta på hal vägbana.
Före 1992 skötte staten vägdriften i egenregi. På senare år har
det blivit vanligt med halkolyckor sedan entreprenörerna ”inte
hunnit salta”, t.o.m. på stamvägar som E4 & E6.
Arbetsmiljöverket pekar också på stötformig helkroppsvibration
vid gupp som exempel på olycksorsak.
Hälften av de olyckor där lastbilsåkande dött är vältolyckor, trots
att vältning bara sker vid ca 4.5 % av olyckorna.

7. Mitträcke hindrar mötande köra in i lastbilsfronten
Hälften av dödsolyckorna med tung LB förebyggs med mitträcken även i form av
klena ”snören på pinnar” (trots att de inte hindrar vid tvär påkörning av tung lastbil).
Foto: Bohusläningen
Foto: Sveriges Radio
Var 5:e dödlig trafikolycka involverar en tung lastbil.
Lastbilen är sällan vållande part.

8. Nollvisionen: Sätt fokus på de svåra vältolyckorna
Endast ca 4.5 % av lastbilsolyckorna är vältolyckor.
Foto: Volvo Lastvagnar
Datakälla: Volvos haverikommission
Olyckor med svårt skadade eller
dödade lastbilsåkande. n = 1500
Datakälla:
Rollover of Heavy Commercial Vehicles, UMTRI
Andel vältolyckor och skadesvårighet hos chaufförer av
semitrailerekipage i USA under 5 års tid.
Men…
-Vältning är olyckstypen där flest lastbilsåkande skadas svårt!
I Sverige välter ca 650 svenskregistrerade lastbilar per år; nästan två om dagen.

9. Lastbilar kräver mer skevning
Vägregler bygger på usel analys av sladd med låg personbil på jämn vägfriktion.
I samarbete med HiOA studerades sladd och vältning med lastbil, vid friktionsskillnad
mellan körfältets båda hjulspår:
 Vältrisk i snäva ramper och rondeller, om väglutningen inte är väl anpassad.
 Vältrisk i feldoserade kurvor vid gupp, vindstötar, girmanöver osv.
 Sladdrisken ökas rejält vid krängning i sidled.
 Farligare med låg friktion i det yttre hjulspåret.
Typiskt är tyngdpunktens höjd och sidoläge (lastning, förankring, lastförskjutning) i
släpet avgörande för ekipagets vältrisk.
Transportstyrelsen utreder nu krav på ökad skevning hos vägbanan.
Foto:VolvoLastvagnar
Figur: Trafikverket

10. Trafiksäkerhetsrisker med EU-trailer på hala vägar
Seminarium i Karlstad 12 nov
Fullständigt referat på NVF hemsida:
http://www.nvfnorden.org/hemsida/utvalg/ts-risker-med-eu-trailer-pa-hala-vagar/

11. Fastkörning i branta motlut => risk för köolyckor
YouTube-video: Foreign Truckers on Norwegian Snow

12. Jackknifing på hal väg
-En dödsrisk redan på våt blank asfalt
Video “Amazing car driver avoids collision with oncoming lorry“:
https://youtu.be/mRhqhSdAg6s?list=FLAlJP86wypaAT8FLV33nvkQ

13. Trailer swing
Exempel: Olyckan på Rv 50 vid Mogetorp (Örebro/Nora)
En dog & tre skadades när EU-trailern
sladdade ut på den hala riksväg 50.
Friktionen i trailerekipagets girled var
sannolikt hög. Slitplåten runt kingpin hade
skavmärken i bar metall, istället för ett
jämntjockt lager vinterfett.
Foto: B. Eklund

14. Foto: Per Thomson
Låsningseffekt av brytpunkt: Korsning i kurva (1)

15. Låsningseffekt av brytpunkt: Korsning i kurva (2)
Halkolycka i låg fart, då ekipaget efter stopp svängde ut på Rv 34.
6.6 % tvärfall i olyckskorsningen.
Bildkälla: Trafikverket PMSv3
Dvs över gränsen max 5.5 % för
snäv kurva på högfartsväg.
Foto: Corren
Lösning:
Ombyggnad av vägens lutningar,
utifrån sakkunnig projektering.

16. Vinterförbud mot EU-semitrailers i Norr?
Vid seminariet i Karlstad visades att EU-trailers:
uppvisar markant ökad andel olyckor vintertid och är kraftigt
överrepresenterade i fastkörningar i motlut,
ger tre gånger fler personskadeolyckor på vägnätet i Norr,
har ökad olycksrisk vid brytpunkter, t ex deformerad vägkant.

17. Några exempel på inverkande faktorer
Förarens kompetens att köra på hala vägar:
• Verifierad kompetens för tung lastbil och släp.
• Verifierad kompetens för körning på kallt halt vinterväglag.
• Inställningar och hantering av retarder, motorbroms, snökedjor m.m.
Ekipagets typ och egenskaper:
• Friktion i vändskivekoppling; trailern pivoterar med vändskivan.
• Lasten säkrad och vikten klokt fördelad, drivaxeltryck, tyngdpunkt osv.
• Däckens typ, skick och lufttryck. Bäst grepp längst bak på dolly/trippel.
Vägens egenskaper, t.ex.:
• Feldoserat tvärfall i förhållande till fartgräns och kurvradie.
• Brytpunkter i vägprofilen, t.ex. vid deformerad svag vägkant.
• Vinterväghållning: Snöröjning & halkbekämpning till vägfriktion över 0.25.

18. Framkomlighetskrav vid gränsöverskridande trafik
Intressant innovation för minskad
förbrukning av bränsle och däck:
Tandem axle lift, 2015 av Volvo.
Grundidé 1957 hos finska Vanaja.
EG 5/97, artikel 7.4.2.5:
Minst 25 % av ekipagets
massa ska ligga på
drivande axel/axlar.
Max drivaxelvikt: 11.5 ton.
Ekipage med över 46 ton
bruttovikt måste därmed
ha tandemdrift för att få
köra mellan Sverige-
Norge-Finland-Danmark.

19. Upphandla trafiksäkrade transporter
Lagen kräver att åkaren förebygger vältning & andra typer av
olyckor, genom systematisk arbetsmiljöhantering:
Kartlägg arbetsförhållanden, så som däckens typ & skick,
EBS, RSS, bältesanvändning, drogfrihet och hastigheter.
Bedöm risker, t.ex. stress vid lastning, tyngdpunktens höjd,
lastsäkring, körtid & rastplats, mörker, ishalka, guppig väg,
tvära feldoserade kurvor eller smala vägrenar.
Ta fram trafiksäkerhetspolicy. Vad gör åkeri resp. chaufför?
Hälsokontroll. Fordon & utrustning. Hur påverka väghållare &
politiker att skapa trafiksäkrare vägar inkl. halkbekämpning?
Genomför åtgärder. Ange ansvarig och när det ska vara klart.
Följ upp. T.ex. tillbudsrapportering och hur ruttplaner funkat.
Förbättra policy och plan utifrån uppföljningen.

20. Sammanfattning
Sveriges dödligaste yrke: Lastbilschaufför.
Olycksmönster.
Var 5:e dödsolycka med tung lastbil (sällan vållande part).
Fokusera på de livsfarliga vältolyckorna.
Risker med korta 2-axlade dragbilar med EU-semitrailer:
Fastkörning i motlut => köolyckor och stress.
Jackknifing (fällkniv) & trailer swing (sladdande släp).
Kan tappa styrförmågan vid brytpunkter i vägbanan.
Framkomlighetskrav vid gränsöverskridande trafik.
Åkerier med seriöst arbetsmiljöarbete, riskanalyser och
handlingsplaner, förlorar alltför ofta upphandlingar.
Upphandla trafiksäkrade transporter, så vänds olyckstrenden.