Bildspel från föredrag inför transportköpare vid Q3-dagen. Stockholm 2018-04-11.

1. 1
Vinterväg och trafiksäkerhet
Q3-dagen
2018-04-11
Foto: P Magnusson
Johan Granlund

2. 2
Johan Granlund
— Civilingenjör V.
— ABECE behörighet sedan -91.
— 17 år vid Vägverket; Produktion, Konsult &
Huvudkontoret.
— 17 år som konsult, varav 8 inom VV Konsult.
— Sedan 2014 vid WSP.
— Rådgivare till Statens Haverikommission, Accident
Investigation Board Norway, Statens vegvesen,
Trafikverket, Transportstyrelsen, Sveriges Åkeriföretag,
Sveriges Motorcyklister, Motormännen m.fl.
Tankeledare och Expert vägteknik vid WSP
Testförare
Krönikör
Föreläsare
Ahvenisto Race Track 2017-09-06

3. 3
Bra vägar ger färre olyckor & lindrig skadeföljd
Vår Nollvision har förlorat momentum.
Typiska vägegenskaper på olycksplatser.
För- & nackdelar med vintern.
Vinterns inverkan på olycksfrekvens respektive skadesvårighet.
Olycksrisk med EU-semitrailers på halt väglag.
Dragbilens längd avgör styrbarhet på hal väg.
Uppföljning av vinterfriktion, exempel E16 Falun – Gävle.
Säkerhetsrekommendationer efter haveriutredningar på E6.
Mer och bättre drift & underhåll av väg ger hög nytta per krona.

4. 4
Vår Nollvision har förlorat momentum
Prognos till Noll döda:
År 2000 med 27 färre/år: År 2022.
Idag med 3.9 färre/år: År 2083.

5. 5
Vägegenskapers betydelse underskattad
Etablerad uppfattning, sedan ett fåtal vägparametrar analyserats:
-I 25 % av dödsolyckorna har vägfaktorer medverkat.
Nytt perspektiv, sedan mer relevanta riskfaktorer har analyserats,
t.ex. feldoserad kurva och vattenavrinning (resulterande lutning):
-Bortsett från olyckor vållade av förarfel (ca. 1/3),
har i 80 % av personskadeolyckorna
minst 2 vägparametrar uppvisat allvarliga fel.
[S. Yaqub; Fallstudie på länsväg 360, 100 km x 10 års olyckor. ]
Slutsats:
-Den etablerade uppfattningen kan sakna mer än hälften av
betydelsen av vägegenskaper för trafikolyckor på landsväg.
-Det behövs mer perceptiv och ödmjuk analys av trafikolyckor.

6. 6
De flesta omkomna färdades i bil, buss eller lastbil.
Vanligast är singelolycka (39 %).
Typiska vägegenskaper vid dödsolyckor
Källor: Vägtrafikskador 2016, Analys av singelolyckor med dödlig utgång på det statliga vägnätet samt Vägytans inverkan på trafiksäkerheten.
De flesta skedde utanför tätbefolkat område (69 %),
och på mindre «annan allmän väg» (inte motorväg, 2+1 väg osv.).
Låg andel vid hastighetsgräns högre än 80 km/tim (32 %).
Kurvans radie för snäv för hastighetsgränsen, eller nypande radie.
Breddökning saknas eller är för liten.
5 gånger fler dödliga singelolyckor i det yttre körfältet!
Otillräcklig vattenavrinning i skevningsövergång & feldoserat tvärfall.
Kraftigt ökad olycksfrekvens vid ojämn vägbana.
Flack slänt från vägkant till dike saknades vid singelolyckorna (98 %).

7. 7
• Mittbarriär på fler medel- och högtrafikerade vägar.
• Sänkt hastighetsgräns vid 80+ km/t utan mittbarriär och 2000+ fordon/dag.
• Fler fartkameror, flest på medeltrafikerade vägar.
• Utbyggnad av cykelvägar i tätbebyggda områden.
Åtgärderna minskar självklart olyckor i och mellan städer.
Men hur korrelerar åtgärderna och typiska vägegenskaper vid dödsolyckor?
Planerade trafiksäkerhetsåtgärder

8. 8
Fokusera på regionala vägar!
Trafikdöden minskar inte längre.
Trafikverket vill nu förbättra det
regionala vägnätet:
– Det regionala vägnätet är vår stora
utmaning, säger Trafikverkets
trafiksäkerhetsexpert Matts-Åke Belin.
Sveriges Television, 3 juli 2017.

9. 9
För- & nackdelar med vintern
Fördel vinter:
30 % mindre biltrafik på vintern => Bör ge 30 % färre olyckor.
Färre oskickliga trafikanter och osäkra fordon än på sommaren => Färre olyckor.
Dubbdäck ruggar på hösten upp polerad asfalt => Lägre halkrisk på våt bar väg.
Risk för ishalka => Avsevärt lägre medelhastighet => Lindrigare skador (???).
Plogvallar gör avåkning mjukare => Färre och lindrigare personskador.
Nackdel vinter:
Mörker.
Plogvallar skymmer sikt och kan sätta vägräckens funktion ur spel.
Saltad vägbana återfryser vid sträng kyla => Isbanefriktion på högfartsvägar…
Ishalka samt spår i tjock osaltad is => Andel sidokollision i mötesolyckor ökar
från 3 % på sommar till 50 % (17 gånger!) => Minskad def.zon => Svårare skador!
Källor: Vägytans inverkan på trafiksäkerheten VTI M909. VTI M366. HalkOLA. Trafikverkets Effektsamband TS och Vägtrafikskador 2016.

10. 10
Vinterns inverkan på olycksfrekvens resp. skadegrad
Källor: Assistancekåren. Vägytans inverkan på trafiksäkerheten VTI M909. Vägtrafikskador 2016.
Bärgning av tunga fordon pga. olyckor ökar vintertid med över 100 %.
Statens uppföljning via STRADA mäter bara (en del av) personskadeolyckorna.
Nettoskillnad Vinter-Sommar (all trafik) har ändrats över tid:
1990-talet: Risken att skadas svårt eller dö i vägtrafik var avsevärt högre vintertid
än sommartid; +31 % vid jämn vägbana.
Idag: Skillnaden i trafiksäker framkomlighet Vinter – Sommar har minskat.
Mildare klimat. Ökad längd vägräcken samt viltstängsel, osv.
Exempel på nyttiga fordonstekniska framsteg: Antisladdsystem samt bättre
vinterdäck och bilstrålkastare.

11. 11
Mitträcke hindrar mötande att köra in i lastbilars front
Hälften av dödsolyckorna med tung LB förebyggs med mitträcken.
Stor nytta även med klena ”snören på pinnar” som inte är
certifierade mot tung LB.
Foto: Bohusläningen
Foto: Sveriges Radio
Var femte dödlig trafikolycka inkluderar tung lastbil.
Lastbilen är sällan vållande part.

12. 12
Överrepresenterad som vållande fordon i olyckor
16.5 m semitrailer-ekipage
Foto: A Tajtis

13. 13
EU-semitrailers får lätt fällkniv på halt väglag
Video “Amazing car driver avoids collision with oncoming lorry“:
https://youtu.be/mRhqhSdAg6s?list=FLAlJP86wypaAT8FLV33nvkQ
Granlund & Thomson uppsats vid HVTT14, New Zeeland.
Högst olycksrisk när trailern är olastad; ekipaget väger då ca 15 t.
Kritisk hastighet ca 10 % högre med fullastad trailer (µ = 0.25).
Trailer med lyftbara axlar & CTI däcktryckreglering minskar risken för fällkniv.

14. 14
Mitträcken behöver kunna stoppa olastad EU-semi
Foto: Bo Åkesson
E22 Mörrum, 2017-01-09:
Olastat 15 ton EU-semitrailer ekipage mejade ned vajerräcket.
Föraren i mötande personbil omkom, passageraren skadades allvarligt.

15. 15
2017-01-07, E6 vid Rydebäck.
Fem EU-tradare kraschade sedan tätfordonet fått fällkniv.
Varje ekipage har 1000+ liter dieseltank.
Vattentäkt värd miljardbelopp räddades av H4-räcke (stoppar 38 ton).
Helsingborg: Kraftigt H4-räcke räddade vattentäkt!
Foto: A Tajtis

16. 16
SE & NO vill förbjuda EU-trailers på hala vägar

17. 17
Video från VETA:s test på NTF halkbana i Falun 2018-03-01: https://www.youtube.com/watch?v=aiH8Z2VUYbw
Dragbilens längd avgör styrförmåga på hal väg

18. 18
Objektiv mätning av vägfriktion
Vid övervakning av vinterhalka på
vägnätet slår ViaFriction automatiskt
över till mätning med högt slip på
sträckor med vägfriktion under
tröskelvärdet (0.40). Då lagras mätdata
ned till varje enskild meter.
På sommaren använder vi ViaFriction
med ett system som vattnar vägen
framför mätdäcket.

19. 19
Kontroll av vinterväghållning på uppdrag av Sveriges Åkeriföretag.
E16, tio timmar efter SMHI klass 1 varning för en dm blötsnö.
Körfältet så slirigt att det var oanvändbart; vägfriktion 0.12.
Bristande vinterväghållning t.o.m. på Europavägar
Video: C. Johansson. Speaker: J. Granlund. https://www.youtube.com/watch?v=nNAmi54gd8E

20. 20
Nollvisionen kräver fokus på de svåra vältolyckorna
Färre än 5 % av lastbilsolyckorna är vältolyckor.
Foto: Volvo Lastvagnar
Källa:
Volvos haverikommission
Olyckor med svårt skadade eller
dödade i lastbil. n = 1500
Källa:
Rollover of Heavy Commercial Vehicles, UMTRI
Andel vältolyckor och skadegrad hos chaufförer i
semitrailer ekipage i USA i 5 år.
Men…
-Vältning är olyckstypen där flest lastbilsåkande skadas svårt!

21. 21
Lastbilar kräver större tvärfall i kurvor (mer skevning)
Vägregler för skevning bygger på usel analys av sladd med låg personbil på
konstant vägfriktion.
I samarbete med HiOA studerades sladd och vältning med tungt
lastbilsekipage, vid friktionsskillnad mellan körfältets båda hjulspår:
• Vältrisk i snäva ramper och rondeller.
• Vältrisk i feldoserade kurvor vid gupp, vindstötar, girmanöver osv.
• Sladdrisken ökas rejält vid krängning i sidled.
• Split friction: Mycket farligare med låg friktion i det yttre hjulspåret.
Typiskt är tyngdpunktens höjd och sidoläge (lastning, förankring,
lastförskjutning) i släpet avgörande för ekipagets vältrisk.
Nyttokostnadskalkyl i rapport till Transportstyrelsen Dnr TSG 2016-1836.
Foto:VolvoLastvagnar
Bild: Trafikverket

22. 22
Olycksrisk i feldoserade kurvor/ramper/rondeller
SHT rapport Vei 2015/06.
WSP & Advantia rekonstruerat
svår vältolycka med
timmersläp vid påfart till E6.

23. 23
Olycksrisk i feldoserade kurvor/ramper/rondeller (2)
SHT rapport Vei 2017/05.
Dödlig mötesolycka bil – lastbil på E6 vid Bjørnbaervika.
Foto: F Nygård, NRK

24. 24
Breda körfält & bred vägren halverar olycksrisken
Körfältet måste ge utrymme för släpets
spårningsavvikelse i vägens kurvor, vilken är
extra stor på vinterväglag.
Detta är felaktigt inte beaktat i Trafikverkets
vägutformningsanvisning VGU, avseende
storlek på breddökning i kurva.
God säkerhetsmarginal förutsätter att
vägrenen ger utrymme för:
• Undanmanöver.
• Återta kontrollen vid sladd.
• Nöduppställning.
Bred vägren ger också andra fördelar:
• Sidostöd ökar vägens bärförmåga & livstid.
• Hindrar deformation av vägkanten och
förebygger därmed farlig krängning i sidled.
• Ger plats till kanträffla och cykelfält.
Foto: P T Govertsen
Effektsamband enligt US Transportation Research Board

25. 25
Lönsamt bygga ut breda körfält & bred vägren
Statens vegvesens forskningsprogram för hållbara vägar har
analyserat breddning av låg- & medeltrafikerade vägar och
hastighetsgräns upp t.o.m. 80 km/t:
+ Kraftig minskning av både olyckor och restid.
+ Ökad väglivslängd och minskade underhållskostnader.
- Något ökad driftkostnad (obetydligt mot nyttorna).
Breddning visades lönsamt för vägar med trafik ända ned till
500 ÅDT, undantaget sträckor där extrem sidoterräng ger
hög ombyggnadskostnad.
Mycket bred vägren med plats för kanträffla och cykelfält ger
störst olycksminskning och generellt högst lönsamhet.
Granlund & Mjörnestål (2014) ”Kostnad/Nytte Analyse for Bredere Kjørefelt og Bredere Vegskulder”.
Kostnader og nytte ved økt vegbredde. (2015). Statens vegvesen, rapport 384.

26. 26
Mer och bättre drift & underhåll av vägar
Helkroppsvibration ökar risken för olyckor och skadar hälsan.
Arbetstagare så som chaufförer får inte utsättas för hög vibration enligt AFS
2005:15 Vibrationer samt direktiv 2002/44/EC.
Mätning på tusentals km i lastbilar i SE-NO-FIN samt Skottland visar att
Insatsvärdet överskreds. Vintern är värst, pga. ojämna tjällyftningar och
«tvättbräda» i tjock isskorpa på osaltade vägar.
Foto: J Granlund
Granlund (2012). Vehicle and human vibration due to road condition. EU Roadex IV.
Tjälskador gav 38 % högre vibrationsdos, trots 8 km/h lägre fart.
Vibrationsdos, att jämföra med Insatsvärdet 0.5 m/s2:
Kompressionstryck mellan ryggkotor, riktvärde 0.5 MPa:

27. 27
Mer och bättre drift & underhåll av vägar (2)
Foto: J Granlund
Granlund (2012). Vehicle and human vibration due to road condition. EU Roadex IV.
Svaga ojämna vägkanter ger trafikfarlig krängning i sidled.
 ”Vingelmåttet” samvarierar med krängning mätt i lastbil.
 Måttet ger stort utslag på många av de platser där lastbilsförarna upplever olycksrisk.
 Måttet ger stort utslag vid hög andel av platser med tidigare inträffade trafikolyckor.
 Mätvärdet är på jämn väg långt under riktvärdet max 3 promille vinglighet.
Trafikverkets nya mått på deformerad vägkant har validerats av EU Roadex samt av VTI.

28. 28
Sammanfattning
Kloka DoU åtgärder på landsvägar kan sätta fart på Nollvisionen.
Typiska vägegenskaper på olycksplatser.
För- & nackdelar med vintern.
Vinterns inverkan på olycksfrekvens respektive skadesvårighet.
Olycksrisk med EU-semitrailers med kort dragbil på halt väglag.
Bristande vinterväghållning t.o.m. på Europavägar.
Säkerhetsrekommendationer efter haveriutredningar på E6.
Mer och bättre drift & underhåll av väg ger hög nytta per krona.