2. Wienkongressen 1814 – konservativa krafter
dominerar
Frankrikes gränser åter till 1789.
Monarkin återinförs i Frankrike
Upplysningsidéerna dock svåra att stoppa
1848 – flera revolutioner runt om i Europa – utökad
rösträtt
Den franska revolutionens idéer slog definitivt
igenom europeisk politik
Efter Napoleon
3.
Nya samhällsklasser till följd av industrialiseringen:
- arbetarklassen
- medelklassen
Nya politiska ideologier
- Liberalism
- Konservatism
- Socialism
Annan viktig ”-ism”
- Nationalism
Nya samhällsklasser
4. Tron på individen och dess egna förmågor
Ledord: tolerans och frihet
Åsikts-, tryck- och föreningsfrihet
Rösträtt – för män, inkomstgraderad
Ekonomisk liberalism: Adam Smith ”Den osynliga
handen”
Staten skulle inte stifta lagar som minskade
konkurrensmöjligheter
Socilaliberalism
Anhängarna fanns främst hos medelklassen
Liberalism
5.
Önskar bevara det gamla, långsam förändring med
eftertänksamhet
Tradition, familj, religion
Staten stark
Anhängare bland makteliten, men även bland
fabriksägare, bönder och hantverkare.
Social reformer för utsatta grupper genomdrevs av
de konservativa
Konservatism
6.
Mot de konservativa och liberlarena
Strävan efter total ekonomisk rättvisa och jämlikhet
Samarbete och samhörighet – gruppens roll och
tillhörighet viktig, ej individen.
Staten bord äga inrättningar som järnvägar, sjukhus,
skolor, men även fabriker.
Karl Marx – ”Det kommunistiska manifestet”
Splittras i två: De revolutionära (kommunister) och
de reformerta (socialdemokrater).
Socialism
7.
Under och efter Napoleonkrigen växer en
nationalism fram
Viktig att uppmuntra då alla nationer nu har allmän
värnplikt
Nya utmaningar (industrialism, parlamentarism)
kräver nytt ”kitt” som håller samman medborgarna.
Ett folk, ett språk, en stat
Enande verkan (Tyskland, Italien) och splittrande
(Österrike-Ungern)
Nationalism