2. I Europas länder var befolkningen
uppdelade i tre stånd
Kungen/Kyrkan
Kungen var tillsammans med religionen det
sammanhållande kittet för samhället
Adel
Adeln var skattebefriad, och fick tjänst hos kungen
på släktskap och inte nödvändigtvis efter
kompetens
Borgare och bönder Resten av befolkningen. Extremt heterogen grupp,
stora skillnader mellan borgare och bönder
3. Borgarnas ökade självständighet
- Ökad läskunnighet
- Tryckerikonsten
- Umgås på Caféer
- Högläsning
Filosofi, idéer och nyttiga
uppfinningar sprids
Grunden för upplysningsfilosoferna; de
nya opionsbildarna
4. John Locke (1632-1704)
• Ifrågasätter kungadömet (av
guds nåde)
• Naturrätten – individens
rätt till sin egen person och
egendom
• Staten ska styras av
lagstiftande församling som
väljs genom fria val
• Staten får ej ta ut skatt
utan medgivande
5. Samhällsfördraget
Rätt till liv
Rätt till frihet
Rätt till egendom
Rätt till revolt (om inte staten sköter sig)
7. Montesquieu (1689-1755)
Statens makt skulle
delas i tre delar
Den verkställande
(regeringen/kungen)
Den lagstiftande
(parlamentet)
Den dömande (högsta
domstolen)
9. Optimism och
nyttighetsdyrkan
Upplysningen
Tron på empirin
Nya vetenskapliga rön
Nyttiga uppfinningar
Industriella
revolutionen
Fortsatt kolonialisering
Ny ekonomi
Frihandel
Kolonialkrig mellan
England och
Frankrike
Amerikanska
revolutionen
Franska Revolutionen
Naturrätten
Kyrkans minskande makt
Kritik mot dåvarande
statsskick
Förbättringar inom
jordbruket
10. Optimism och
nyttighetsdyrkan
Upplysningen
Tron på empirin
Nya vetenskapliga rön
Nyttiga uppfinningar
Industriella
revolutionen
Fortsatt kolonialisering
Ny ekonomi
Frihandel
Kolonialkrig mellan
England och
Frankrike
Amerikanska
revolutionen
Franska Revolutionen
Naturrätten
Kyrkans minskande makt
Kritik mot dåvarande
statsskick
Förbättringar inom
jordbruket
