UPPLYSNINGEN 
ca 1700-1789
I Europas länder var befolkningen 
uppdelade i tre stånd 
Kungen/Kyrkan 
Kungen var tillsammans med religionen det 
sammanhållande kittet för samhället 
Adel 
Adeln var skattebefriad, och fick tjänst hos kungen 
på släktskap och inte nödvändigtvis efter 
kompetens 
Borgare och bönder Resten av befolkningen. Extremt heterogen grupp, 
stora skillnader mellan borgare och bönder
Borgarnas ökade självständighet 
- Ökad läskunnighet 
- Tryckerikonsten 
- Umgås på Caféer 
- Högläsning 
Filosofi, idéer och nyttiga 
uppfinningar sprids 
Grunden för upplysningsfilosoferna; de 
nya opionsbildarna
John Locke (1632-1704) 
• Ifrågasätter kungadömet (av 
guds nåde) 
• Naturrätten – individens 
rätt till sin egen person och 
egendom 
• Staten ska styras av 
lagstiftande församling som 
väljs genom fria val 
• Staten får ej ta ut skatt 
utan medgivande
Samhällsfördraget 
Rätt till liv 
Rätt till frihet 
Rätt till egendom 
Rätt till revolt (om inte staten sköter sig)
Voltaire (1694-1778) 
Samhällsförändring 
med förnuft 
Föraktade kyrkan 
Ingen tilltro till gemene 
man 
Upplyst despot
Montesquieu (1689-1755) 
Statens makt skulle 
delas i tre delar 
Den verkställande 
(regeringen/kungen) 
Den lagstiftande 
(parlamentet) 
Den dömande (högsta 
domstolen)
Rousseau (1712-1778) 
Direktdemokrati 
Statens roll var 
verkställande 
Naturalismen (naturen 
mot kulturen) 
Barnpedagogik
Optimism och 
nyttighetsdyrkan 
Upplysningen 
Tron på empirin 
Nya vetenskapliga rön 
Nyttiga uppfinningar 
Industriella 
revolutionen 
Fortsatt kolonialisering 
Ny ekonomi 
Frihandel 
Kolonialkrig mellan 
England och 
Frankrike 
Amerikanska 
revolutionen 
Franska Revolutionen 
Naturrätten 
Kyrkans minskande makt 
Kritik mot dåvarande 
statsskick 
Förbättringar inom 
jordbruket
Optimism och 
nyttighetsdyrkan 
Upplysningen 
Tron på empirin 
Nya vetenskapliga rön 
Nyttiga uppfinningar 
Industriella 
revolutionen 
Fortsatt kolonialisering 
Ny ekonomi 
Frihandel 
Kolonialkrig mellan 
England och 
Frankrike 
Amerikanska 
revolutionen 
Franska Revolutionen 
Naturrätten 
Kyrkans minskande makt 
Kritik mot dåvarande 
statsskick 
Förbättringar inom 
jordbruket

Upplysningen

  • 1.
  • 2.
    I Europas ländervar befolkningen uppdelade i tre stånd Kungen/Kyrkan Kungen var tillsammans med religionen det sammanhållande kittet för samhället Adel Adeln var skattebefriad, och fick tjänst hos kungen på släktskap och inte nödvändigtvis efter kompetens Borgare och bönder Resten av befolkningen. Extremt heterogen grupp, stora skillnader mellan borgare och bönder
  • 3.
    Borgarnas ökade självständighet - Ökad läskunnighet - Tryckerikonsten - Umgås på Caféer - Högläsning Filosofi, idéer och nyttiga uppfinningar sprids Grunden för upplysningsfilosoferna; de nya opionsbildarna
  • 4.
    John Locke (1632-1704) • Ifrågasätter kungadömet (av guds nåde) • Naturrätten – individens rätt till sin egen person och egendom • Staten ska styras av lagstiftande församling som väljs genom fria val • Staten får ej ta ut skatt utan medgivande
  • 5.
    Samhällsfördraget Rätt tillliv Rätt till frihet Rätt till egendom Rätt till revolt (om inte staten sköter sig)
  • 6.
    Voltaire (1694-1778) Samhällsförändring med förnuft Föraktade kyrkan Ingen tilltro till gemene man Upplyst despot
  • 7.
    Montesquieu (1689-1755) Statensmakt skulle delas i tre delar Den verkställande (regeringen/kungen) Den lagstiftande (parlamentet) Den dömande (högsta domstolen)
  • 8.
    Rousseau (1712-1778) Direktdemokrati Statens roll var verkställande Naturalismen (naturen mot kulturen) Barnpedagogik
  • 9.
    Optimism och nyttighetsdyrkan Upplysningen Tron på empirin Nya vetenskapliga rön Nyttiga uppfinningar Industriella revolutionen Fortsatt kolonialisering Ny ekonomi Frihandel Kolonialkrig mellan England och Frankrike Amerikanska revolutionen Franska Revolutionen Naturrätten Kyrkans minskande makt Kritik mot dåvarande statsskick Förbättringar inom jordbruket
  • 10.
    Optimism och nyttighetsdyrkan Upplysningen Tron på empirin Nya vetenskapliga rön Nyttiga uppfinningar Industriella revolutionen Fortsatt kolonialisering Ny ekonomi Frihandel Kolonialkrig mellan England och Frankrike Amerikanska revolutionen Franska Revolutionen Naturrätten Kyrkans minskande makt Kritik mot dåvarande statsskick Förbättringar inom jordbruket