Översiktlig genomgång kring matproduktion och handel

1. Mat
Produktion
Handel

2. Mål med avsnittet
 Människans användning och omvandling av naturlandskapet
och utveckling av olika kulturlandskap över tid. Analys av
naturliga hot, risker och samhällets sårbarhet.
 Samband mellan odlingsbar mark, livsmedelsproduktion,
politisk ekologi och lokal utveckling.
 Globaliseringens drivkrafter och konsekvenser avseende
ekonomiska verksamheter och lokal och regional utveckling
samt intressen och mönster i en global värld. Geografisk
arbetsdelning, transnationella företag, industriella distrikt,
transporter och kommunikation.
 Människans behov av naturresurser över tid. Resurstillgångar
och resursernas ojämna fördelning samt konsekvenser av
samhällets resursanvändning. Samband mellan odlingsbar
mark, livsmedelsproduktion, politisk ekologi och lokal
utveckling.

3. Tidsplanering för avsnittet
 31/3 Uppstart nytt moment: Mat,
produktion och handel
 1/4 Genomgång: Matproduktion.
Introduktion matuppgift
 14/4 Genomgång: Handel och
transporter. Jobba vidare med
matuppgift.
 15/4 Jobba vidare med matuppgift.
 21/4 STUDIEDAG
 22/4 Jobba vidare med matuppgift.
 28/4 Jobba vidare med matuppgift.
 29/4 Inlämning av matuppgiften

4. Effektiv matproduktion
 Fler människor kräver ökad
matproduktion
 Ökad matproduktion kräver ökade
arealer av odlingar och ökad
djurhållning. Eller?
 Vad betyder effektiv matproduktion?

5. Räcker jordens (mat)
resurser?
 Om man äter lika mkt som en
amerikan räcker jordens
spannmålsproduktion till 2,5 miljarder
 Om man äter som en italienare räcker
det till 5 miljarder
 Äter man som en indier räcker det till
10 miljarder

6. Proteiner
 Ju rikare befolkning desto mer
proteiner – mer kött, fisk och ägg
 Efterfrågan på proteiner ökar
snabbare än befolkningstillväxten
 Den viktiga sojaodlingen – pytteliten
del till vegetarianer, det mesta till
biobränsle och foder
 38% av jordens spannmålsodling går
till djurfoder

7. Framtida samhällskonflikter?
 Vattenbrist
 Biobränslen kontra matproduktion
 Transportvägar kontra uppodlad mark
 Boende kontra uppodlad mark

8. Transport av mat
 En tredjedel av all godstrafik är
mattransporter
 Långtradare vanligast
 Flyg är dyrt, endast för exotiska frukter
som kan bli dåligt
 Båt tar tid; frysta varor och frukt som
mognar under transport

9. Transport och miljö
 Med ökad effektivisering och
specialisering ökar transportbehoven
 Även avståndet mellan konsument
och butik har ökat – kräver mer
transporter
 Produktionen av maten står för
majoriteten av utsläppen, inte
transporterna (25/75)
 Räknat per vara är det hushållens
transport som står för de mesta
utsläppen

10. Multinationella matindustrier
 Unilever
Kända varumärken som Becel, Knorr, Lätta, O’Hoy,
Lipton, GB Glass
 Kellogg’s
f.a. frukostflingor; Rice Krispies, All Bran, Frosties,
Special K…
 Nestlé
barnmat, choklad (t.ex After eight, KitKat), kaffe
(Neskaffe, Zoega)

11. Var basvaror odlas
 Majs – odlas främst i Nordamerika
och Kina
 Potatis – i Europa och Kina
 Vete – i Europa och Indien
 Ris – Indien och Kina
 Kaffe – mestadels i Sydamerika och
Sydost Asien
 Kakao – VästAfrika
 Te – Syostasien och Indien

12. Samband
 Basvaror odlas och exporteras
 De odlas av lokala bönder
 Exporten sköts ofta av dotterbolag till
de multinationella matindustrierna
 Basvarorna förädlas i Europa och USA
till frukostflingor, kaffe och barnmat
 De förädlade varorna importeras igen
av de länder som först exporterade
basvarorna.

13. Hållbart?
 Ensidigt jordbruk bli mer sårbart mot
insektsangrepp, missväxt och
prisskillnader på världsmarknad
 Ensidigt jordbruk kan försätta ett land i
ett importberoende av andra varor
 Ensidigt jordbruk ökar
transportbehoven

14. Vad vill konsumenten (vi) ha?
 Variation på matutbud
 Prisvärda varor
 Ekologiska varor
 Närproducerat
- Går det?