4. Geografi
Höga berg, dalar, djupa
vikar, öar
Politisk splittring –
Stadsstater (“polis”)
Samhörighet; språk och
religion
Gemensam fiende:
Perserriket
Mager jord - ökad handel
5. Politik
Monarki = kung styr
(Mykeniska kulturen)
Aristokrati = adeln styr
(700-tal)
Tyranni = en ledare
som tvingat till sig
makten (500-600-tal)
Demokrati = folkstyre
(400-tal)
6. Exemplet Athen
Makten låg hos
folkförsamlingen
Folkförsamlingen = alla fria
atenska medborgare
direktdemokrati
Staten för den enskildas
bästa
Medborgarnas rätt och
skyldighet att tjäna staten
7. Exemplet Sparta
Krigarmentalitet - hela
samhället var uppbyggt
kring krig
Monarki där militären
hade en särskilt stark
ställning.
Hårt och enkelt liv -
spartansk
8. Religion
Gudarna som människor
med dess fel och brister,
men odödliga.
Ingen helig urkund
Prästerna var inte
predikanter, mer arrangörer
Leder till ett samhälle med
”fritt” tänkande
Olympiska spelen
11. Den klassiska tiden 480-330 f kr
Höjdpunkt inom konst,
vetenskap och politik
Perserkrigen - Attiska
sjöförbundet undet
Atens ledning.
Peloponnesiska kriget:
mellan Sparta och
Aten
12. Alexander den store
Inbördeskrigen slut 360 f
kr. Grekland svagt.
Makedonien anfaller, kung
Filip enar Grekland under
sitt styre
Hans son Alexander
efterträder honom
Alexander leder ett grekiskt
fälttåg mot Persien
15. Arv från romariket
Latinet; länge världsspråket. Ur detta språk härstammar
spanska, franska, italienska, rumänska, portugisiska. Har
influerat många germanska språk.
Flera europeiska städer anlagda av romare; Köln, London,
Paris (Lutetia), Barcelona, mfl.
Romerska rätten (civilrätt och processrätt som har influerat
juridiken i hela västvärlden)
Stadsplanering
16. Början
Remus och Romelus två bröder
uppfödda av varginna
Anlagd av Romelus år 753 f. kr
Uppstod vid ett vadställe vid
Tibern
En ”polis” - stadsstat
18. Erövringsmakt
År 276 f. Kr hade Rom
erövrat resten av Italien
Puniska krigen, 264, 218
(Hannibal) samt 149-146 f. Kr.
Landområden utanför
Italienska halvön, kallades för
provinser. Dessa leddes av
ståthållare.
19. krigens följder
Roms patricier blev rikare;
skatter, slavar och ståtliga
byggnader
Bondeklassen utarmas –
proletärer (stadsbor utan egendom)
med rösträtt – bröd och skådespel
Jordarna köps upp av rika släkter
– latifundor
Nya grödor - ökade importer
21. Slavar
Det romerska samhället
uppbyggt på slavar
Slavarna var krigsfångar från
andra delar av riket
Användes i hushållet, i
jordbruket, som lärare
Gladiatorer
Proletärer bjuds på bröd och
skådespel
22. Republikens slut
Värnpliktsarmé blev
yrkesarmé (proletärer)
Lojaliteten hos soldaterna
låg hos härföraren
Allianser mellan olika
senatorer och krigsherrar
leder till inbördeskrig år 100
f.kr
24. Kejsar Augustus
Octavianus - Julius Caesars adoptivson
Kejsar Augustus, omtalad i bibeln
Regerade 31 f. Kr - 14 e. Kr (45 år!)
Genomförde nya reformer
Enväldig, men med senat. Arvsrike
Populär bland folket
Början på lång fredsperiod: Pax
Romana
25. Kristendomen
Kristendomen en version av
judendomen
Romarna till början toleranta
På 200-talet förföljdes kristna
På 300-talet blev dock
kristendomen statsreligion -
kejsar Konstantin låter döpa sig.
26. Kris
Yttre militära hot: Germaner anfaller från norr.
Ekonomiska kriser: Hög inflation, handeln drabbas,
slavsamhället faller sönder, skatterna höjs
Jordbrukskris. Bönderna görs livegna, eller lämnar sina marker
för att slippa betala skatt
Inrikespolitiska kriser: Oroligt när militärhavare tar makten;
många ledarbyten
Befolkningskris: Flera epidemier drabbar riket, befolkningen
minskar, färre måste betala högre skatt, missnöjet gror
27. Roms splittring och fall
• År 395 delades Rom i en Västlig och Östlig del.
• Rom respektive Konstantinopel huvudstäder
• Västrom utsätts för allt hårdare angrepp från norr
och öster – faller 473
• Östrom, som kom att kallas det Bysantiska riket,
levde vidare till 1453.
• Rom fortsatt huvudsäte för kyrkan och
kristendomen.