2. Orsaker till franska
revolutionen
Adeln och prästerskapet var befriade från skatt och utgjorde således
frälset. Tillsammans uppgick de till ca 2% av befolkningen.
Högadeln hade ensamrätt till alla högre befattningar. Detta
upplevdes som djupt orättvist av många inom tredje ståndet (det
ofrälse ståndet där en del av den övriga befolkningen var
representerad).
Förlusten i kolonialkriget mot England hade skapat en svår inflation.
Den drabbade den jordägande adeln svårt, eftersom de
arrendeavgifter som fastslagits under medeltiden var oförändrade
medan utgifterna för varor ökade.
3. Adeln kompenserade sig för inflationen genom att damma av gamla avgifter
som fallit i glömska. Det kunde röra sig om avgifter för att använda
kvarn, såg ,väg och bro.
Bonden var fri men tyngdes förutom av arrendet av dessa "nygamla"
avgifter. I denna utsatta situation drabbades bonden extra svårt av
den missväxt som i det dåtida jordbrukssamhället var ett återkommande
gissel.
Livsmedelsbristen och de höga priserna slog också svårt mot lönearbetarna
främst i städerna.
Nya grupper inom tredje ståndet krävde ökat politiskt inflytande. Det var
sådana som skaffat sig en stark ekonomisk situation, t ex handelsmän och
bankirer och som ville ha motsvarande maktpolitiska ställning.
Upplysningsfilosofernas tankar om att alla människor var lika eldade
åtminstone en del av de läskunniga och framför allt de ledande inom
tredje ståndet.
4. Social struktur
Envälde (kungen
Kungen bestämde allt)
Adeln + präster Godsägare och
”frälse” (betalade ej
skatt)
Borgare och bönder Skattepliktiga
(tredje ståndet) borgare fick inte
tillgång till vissa
ämbeten, bönderna
var fria, men
plågade av avgifter
5. Kungen
Var enväldig
Ansågs svag
Ärvde en stormakt
Var i ekonomisk knipa p.g.a. lån som staten tagit
p.g.a. hjälpinsatsen i amerikanska frihetskriget
7. 5 maj 1789
Kungen sammankallade generalständerna
Anledning: Hjälpinsatsen till amerikanska
frihetskriget hade gjort den ekonomiska krisen
akut.
Vad ville kungen?
Få fram ett beslut om att även de ”frälse”
stånden skulle betala skatt.
9. Vad hände?
Tredje ståndet ville ha De frälse stånden vägrade.
omröstningar per
capita och inte
ståndsvis.
Tredje ståndet sa sig Kungen låste lokalen
företräda hela Frankrike som det tredje ståndet
och kallade sig för samlades i.
”Nationalförsamlingen”.
10. Eden i Bollhuset (20 Juni)
Församlingen svor
att skriva en mer
rättvis författning
11. Hur reagerade kungen???
Godkände Samlade trupper runt
”Nationalförsamlingen” Paris p.g.a. upplopp i
Paris
Folket ii Paris kände sig oroliga.
Folket Paris kände sig oroliga.
Vad skulle kungen göra??
Vad skulle kungen göra??
13. Varför stormades Bastiljen
Folket kände sig tvungna Fästningen användes
att beväpna sig av rädsla som fängelse och hade
för kungens trupper. inhyst bl.a. Voltaire.
Bastiljen s.a.s
symboliserade den gamla
regimens förtryck.
Här kan man säga att det både
finns orsaker som kan sägas vara
både reella och symboliska.
14. Vad hände på landsbygden?
Plundringar av slott.
Bönderna brände arkiv där de feodala
skyldigheterna hade nedtecknats.
15. Samtidigt i Paris…
Nationalförsamlingen diskuterade hur de skulle
kunna lugna bönderna.
Den 5 augusti försvann alla adelsprivilegier.
Alla fransmän skulle vara lika inför lagen.
Ha samma rätt till ämbeten.
Beskattas lika.
Bönderna skulle få äganderätt till jorden.
16. Deklarationen om de mänskliga
rättigheterna skrevs under denna tid
Artikel 2
Exempel:
Syftet med alla politiska sammanslutningar är att
bevara människans naturliga och omistliga
rättigheter. Dessa rättigheter är rätt till frihet,
egendom och personlig säkerhet, samt rätt till
motstånd mot förtryck.
Artikel 3
Grunden för all överhet vilar ytterst hos folket.
Ingen sammanslutning, ingen individ, kan utöva
makt som inte uttryckligen utgår från folket.
17. Artikel 10
Ingen får förföljas för sina åsikter, inte ens
religiösa, så vida de inte tar sig uttryck som stör
den lagliga ordningen.
Artikel 11
Fritt utbyte av tankar och åsikter är en av
människans värdefullaste rättigheter. Varje
medborgare äger därför rätt att fritt yttra sig i tal,
skrift och tryck, men får stå till svars för missbruk
av denna frihet i de fall som lagen stadgar.
Här finns samtliga:
http://www.sub.su.se/national/k1789a.htm
18. Kvinnotåget den 5 oktober
En samling kvinnor hämtar kungafamiljen från Versailles till Tuilerierna i Paris
Läs gärna mer om detta i boken s. 152 (Perspektiv på historien)
19. 1791 - Ny författning
Kyrkan förstatligades
Kungens makt begränsades
Kungen satt kvar vid
Ministrarna blev ansvariga makten, men hans makt
begränsades av lagar. Man
inför nationalförsamlingen brukar kalla detta statsskick
för ”konstitutionell
¾ av alla män fick rösträtt monarki”. Detta till skillnad
från absolutism då kungen
(de med mycket pengar) härskar utan att vara bunden
till lagar.
Minskade regleringar
(skråväsende m.m.)
20. Kungen försökte fly…
…men
misslyckades
och infångades
på gränsen till
Belgien i
Varennes.
Läs gärna mer: http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s?
id=43&vid=381
21. Nationalförsamlingen
De s.k. girondisterna hade majoritet i
församlingen och ville sprida revolutionen.
I församlingen fanns även de s.k. jakobinerna,
som ville fördjupa revolutionen.
22. Kriget 1792
Girondisterna ville ha Kungen stödde kriget
krig. Anledning: Han ville att
Anledning: Sprida kriget skulle leda till att
revolutionens idéer. Frankrike förlorade.
De som ville driva revolutionen längre
placerade sig till vänster i
nationalförsamlingen och de som stödde
monarkin till höger. Detta är grunden till
vänster och höger i politiken.
23. Kriget gick dåligt för Rykten om att kungen
Frankrike ville att Frankrike skulle
förlora
20 000 parisare
stormade Tuilerierna
och tillfångatog
kungen.
24. Den andra revolutionen
Häktandet av kungen och upproren gjorde att
revolutionen blev mer radikal.
Nya ledare tillkom, som ville verka för republik.
Sensommaren 1792 kallas därför för den andra
revolutionen.
25. Den andra revolutionen
Styrdes av den s.k. ”jakobinerklubben”, en
medelklassförening.
Fick stöd av vanliga arbetare som kallade sig för
”Sans-culotter” (=utan knäbyxor) Knäbyxor var
överklassens mode.
26. Den nya författningen
Var i teorin mycket I praktiken realiserades
modern. inte detta
Allmän rösträtt för män. De som inte tyckte som
Gratis skola. ”jakobinerna” kallades
för
Maxpris på mat.
”kontrarevolutionärer”
Böndernas möjligheter och avrättades.
att köpa jord ökade.
27. Skräckväldet
Kungen avrättades 1793.
Runt 40 000 politiska mord.
Morden kulminerade 1794 och då var det främst
en kamp mellan olika revolutionärer om makten
i Frankrike (Jakobiner mot Girondister).
28. Några personer som styrde
”skräckväldet”
Jean – Paul Marat Maximilian de
Robespierre
Läs mer om jakobinerna på s. 154 i
boken. (Perspektiv på historien)
29. Slutet på skräckväldet
Kriget gick bättre Folket upplevde inte
samma hot längre.
Folk vågade Robespierre fängslades
kritisera den och giljotinerades utan
sittande regeringen. rättegång.
30. Napoleon
General i armén.
Tog makten och utropar sig till diktator 1799.
31. Revolutionens betydelse
Ett försök att realisera ett modernt styrelseskick
Religionen skiljs från staten
(Sekularisering)
Dock bara i teorin än så
Demokrati länge( i vart fall i Europa).
Rättsstat
Republik
32. Revolutionens betydelse
Värnplikten
Den folkliga nationalismen Möjliggjorde nya
konflikter och nya
typer av krig.
Detta har mycket stor betydelse
för Europas framtida historia.
