Downloaded 26 times
More Related Content
Similar to Revolutionernas tid
Revolutionernas tid
- 1. POLITISKA REVOLUTIONERNASTID AMERIKANSKA, FRANSKA REVOLUTIONEN OCH NÅGRA IDEOLOGIER
- 2. AMERIKANSKA REVOLUTIONEN • 4 juli 1776 förklarade 13 engelska kolonier i Nordamerika att de ville vara fria stater. • Det är det amerikanerna idag kallar ”självständighetsförklaringen”. • 1763 lämnade Frankrike över stora delar av sina kolonier • 1773 ”The Boston Tea party”, Tebjudningen i Boston på svenska. • 1774 samlades representanter från de 13 kolonierna för första gången i en kongress. • 1775, startade kampen mellan de Amerikanska kolonierna och England, Handelsbojkott mot England. • Fördelen drog kolonierna då Frankrike, Spanien och Holland slöt upp bakom kolonisterna. • 1781 drog sig den engelska armen tillbaka och två år senare förklarade kolonierna självständiga.
- 3. SJÄLVSTÄNDIGHETFÖRKLARING Enhelt ny syn på ett lands befolkning. ”Alla människor är skapade lika” stod det i förklaringen och detta var första gången moral och filosofi bildade grunden för en nation. Men även en förebild för framtida missnöje. Inte långt därefter kom revelationerna till Europa.
- 4. FRANSKA REVOLUTIONEN • I slutet av 1700-talet var Frankrike Europas starkaste stat och folkrikaste land med ca 25 miljoner invånare. • Men krigen i Nordamerika som Frankrike hade deltagit i hade kostat staten enorma summor pengar. • Kungen Ludvig XVI öka skatterna för bönder och borgare även kallade det tredje ståndet. • Det tredje ståndet utgjorde tillsammans 98 procent av landets befolkning men även den fattigaste skaran i landet. • Prästerna och adeln och utgjorde endast 2 procent av det franska folket och representerade första och andra ståndet. Dessa två grupper kallades tillsammans aristokratin. • De var befriade från att betala någon skatt eller avgift till staten. • Merparten av landets kapital ägdes av aristokratin, framförallt av adeln, var kungen tvungen att hitta andra sätt än beskattning som kunde ge pengar till staten, därför återstod det tredje ståndet och de fattigaste.
- 5. KUNGEN GER ADELNMER MAKT • Feodaladeln en stark maktfaktor i riket. Men gruppen hade sedan länge försvagats militärt, ekonomiskt och politiskt. • Eftersom statskassan var i akut behov av påfyllning, kungamakten lät därför adeln köpa poster, privilegier och jord. • Försäljningen av statlig egendom och myndigheter till överklassen medförde att kungens maktställning skadades. • Ludvig XVI var dock inte så intresserad av att härska. • Feodalismen: Ett system som saknar en centralmakt, istället drivs den genom överenskommelser mellan lokala makthavare och härskaren.
- 6. DET FOLKLIGA MISSNÖJETBREDER UT SIG • Adeln får större inflytande över byråkratin och landets domstolar. • De nya maktpositionerna gav adeln möjlighet att återinföra gamla feodala rättigheter, såsom tull och äganderätt av kvarnar och vinpressar samt jakt- och fiskerättigheter. • Stora delar av den franska bondebefolkningen var arrende bönder och hade därmed skyldigheter till adeln. Arrende är när en jordägare ger bort rätten till sin jord mot betalning, det vill säga mot någon form av ersättning för rätten att bestämman själv. • I takt med att kungamakten sålde ut jord till adeln, ökade också antalet bönder som blev skattepliktiga gentemot adeln • Köpkraften minskade i landet och franska industrin fick göra stora nedläggningar.
- 7. FATTIGDOM OCH MISÄR •Industrin skadades också av att den brittiska industrin var mer effektiv och sålde sina varor billigare. • Detta förvärrade den ekonomiska situationen ytterligare eftersom många av arbetarna i städerna och på landet blev arbetslösa och hamnade i fattigdom. • Missväxt under flera år vilket ledde till prishöjning, svält och minskade inkomster för bönderna. • Man höjde brödpriset, brödet var den allra viktigaste varan på marknaden och missnöjet bland befolkningen blev nu allt mer märkbar vilket bland annat tog sig uttryck i en öppen folklig avsky mot samhällets orättvisor. • Folk var beroende av brödet och höjning av priset kunde betyda svält för hela familjer. • Paris var i en explosiv situation och Frankrike stod vid slutet av 1780-talet på kanten till en revolution. Let them eat cake
- 8. FOLKET GÖR REVOLUTION •Franska revolutionen inleddes 1789 med att det tredje ståndets medlemmar lämnade riksdagen som förövrigt dominerades av de två första stånden, och istället • 14 juni 1789hade parisarna stormat det gamla fägelset Bastiljen, stormningen av Bastilijen. • Denna händelse blev sedan e symbol för starten av franska revolutionen och den 14 juni blev en historisk dag, Frankrikes nationaldag. • 20 juni 1789 utropade tredje ståndet till landets nationalförsamling . • Nationalförsamlingen lyckades och avskaffade alla adelns privilegier. De tillkännagav mänskliga rättigheterna: Frihet, jämlikhet och broderskap.
- 9. TANKARNA BAKOM REVOLUTIONEN •Revolutionen i Frankrike 1789 var en händelse med omedelbara politiska följder. • Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades och ersattes av ett nytt samhällssystem. • istället byggde på upplysningens idéer om folkstyre och likvärdighet inför lagen. • Adelns privilegier försvann • Den franska revolutionen var till stor del var inspirerad av upplysningens politiska idéer. Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft. "Alla människor är kapabla att tänka själva", menade man. Därför ska man inte okritiskt tro på sådant som makthavare och andra auktoriteter hävdar. Man behöver inte tro på det som olika kyrkor lärde ut och det som prästerna predikade. En annan viktig tanke under upplysningen var att samhället utvecklades bäst av jämlika människor i samverkan.
- 10. SKRÄCKVÄLDET REVOLUTIONEN GÅR ÖVER STYR • Krig bröt ut 1792 mellan Frankrike och grannländerna hårdnade det politiska klimatet. • Kungafamiljen fängslades och mängder av kungatrogna dödades. • revolutionsledarna Danton, Robespierre och Marat förstorade revolutionen ytterligare. • Kungen avrättades på ett torg mitt i Paris framför tusentals firande. Senare även drottningen, Marie Antoinette och tiotusentals revolutionsmotståndare blev av med sina huvuden i giljotinen. • Dessa mord har sedan kommit att kallas septembermorden. • Man lät huvudet huggas av för att sedan hålla upp huvudet mot en jublande publik. Giljotin är ett avrättningsverktyg som introducerades i Frankrike 1792 i samband med den franska revolutionen. En giljotin består av två skenor och en snedställd vass bila. Vid avrättningen frigörs bilan från sitt högsta läge och hugger igenom offret vid halsen.
- 11.
- 12. NAPOLEON BONAPARTES • Till slut tog militären över med Napoleon Bonapartes som ledare. • Maktövertagande 1799 var den franska revolutionen definitivt slut • 1805 utropade sig Napoleon till Frankrikes kejsare genom en folkomröstning. • Napoleon hade genom sin militär knutit sig ann till många länder som vid denna tidpunkt styrdes av Frankrike. • Napoleon kom att fortsätta med att försöka utöka sitt Europeiska territorium i ca 10 år men föll till slut vid slaget i Waterloo 1815. • Detta betydde att Napoleon avsattes och ersattes av den avrättade Ludwig XVI:s bror som blev kung i Frankrike. • Segermakterna möttes efter Napoleon fall upp i det som kallas Wienkongressen.
- 13. SPÅREN EFTER REVOLUTIONEN •På 15 år gick Frankrike från att ha varit ett Kungadöme till en republik för att bli utropat till kejsardöme av Napoleon. • Men den totala demokratin skulle ta många år till. ’ • Efter Napoleons fall samlades ledarna för att i Wienkongressen för att försöka återställa ställningen i Europa. • Wienkongressen var en konferens mellan ambassadörer från Europas stormakter som inleddes 1814 • Ett försök att bringa ordning mellan Europas stater efter Napoleonkrigen. Där man samtidigt ville återinföra gamla samhällssystem. Reaktionen mot franska revolutionen var också en reaktion mot upplysningstiden. • Men det var försent att gå tillbaka till det gamla ståndstyret då folk fått upp ögonen för de mer friare och demokratiska samhällsstrukturen. • I samband med Napoleons framfart i Europa i början av 1800-talet spreds den franska revolutionens idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla europeiska ståndssamhället försvann. • Den franska revolutionen ses idag som en de mest betydelsefulla politiska händelserna i vår världshistoria.
- 14. IDÉERNAS ROLL I SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGEN • En del av människans behov är materiella. Det gäller mat, kläder, bostad etc. • Revolutionen i Amerika och Frankrike berodde mycket på att människor ville tillfredsställa sina materiella behov: - Kolonialisterna i Amerika ville slippa engelsk inbladning i sin handel för att kunna tjäna mer pengar. - Bönderna i Frankrike ville slippa betala höga skatter till adeln och kyrkan för att kunna äta sig mätta. Ideologierna växer fram: Idéer kom att spela stor roll för förändingen i Europa. Dessa idéer kunde en person väga in i sitt liv. De kunde direkt argumentera för eller mot och ta ställning. Men dessa idéer kunde också leda stora grupper av människor, och skapa en ideologi. De tre viktigaste Ideologierna som växte fram i samband med Franska revolutionen och de förändrade levnadsförhållandena över hela Europa, var Liberalism, konservatism och nationalism.
- 15. LIBERALISM • Liberalism kommerfrån det latinska ordet Liber som betyder fri. • Liberalismen betonar frihet av olika slag. Men det finns många slags friheter • Liberalerna menar att varje människa själv är mest lämplig att besluta om sitt öde. De tror på människans förnuft, och att människan tänker på den stora gruppen, före sig själv. • Liberalismen blev det segrande borgerskapets ideologi. Man kunde då försvara det framgångsrika sättet att tjäna pengar trots att det skedde på andras bekostnad (koppling till arbetsklassen och borgarna i industriella revolutionen). • Under 1800talet kom Liberalismen att förändras och bli mänskligare. Liberalismen har sin utgångspunkt i idéer från upplysningstidens filosofer Voltaire med flera. • Frihetslagstiftningarna; Individuella friheter, yttrandefrihet, religionsfrihet och tryckfrihet är starkt förknippade med liberala värderingar.
- 16. KONSERVATISM • Konservatism kommerfrån det latinska ordet conservare vilket betyder bevara. • Konservatismens viktigaste punkt är att bevara det som finns. • Konservatismen tror på att traditionen är den bästa ledstjärnan för människors handlande. • Med tradition menas all den erfarenhet som människor fått under otalig generationer. • Den konservative behövde inte vara mot reformer, med den trodde inte på snabb förändring. • Revolutioner var inget som repesenterades av de konservativa, utan deras ståndpunkt blev ett motstånd till t.ex. franska revolutionen. • Konservatism som menar att det finns vissa absoluta värden eller givna traditioner som man bör värna om. Många av Konservatismens idéer bottnar i en bok skriven mot den franska revolutionen av Edmund Burkes.
- 17. NATIONALISM • Nationalism ären ideologi som på olika sätt vill samla ett folk eller olika människogruppen i den egna nationen eller landet. • Även Nationalismen kan kopplas till 1700-talets revolutioner: De Amerikanska kolonisterna hävdade ju sina nationella rättigheter vid frigörelsen från Storbritannien. När franska revolutionen : När Napoleon erövrade stora delar av Europa, skapades en nationalism i de ockuperade områdena t.ex. i Spanien eller Tyskland. Men att bestämma vad en nation är kan vara svårt. Man har försökt med folk som tala samma språk, eller människor som har samma traditioner och seder. Men det har visat sig att där alltid funnits motstånd i synen på vad nationalism är. Möjligen var det att idéer likt de som nationalismen står för tilltalar människor, känslan av att vara ett och det utvalda. Vilket gör nationalismen som det perfekta sättet att befria fån förtryck men även användas som förtryck. Man kan jämföra U-länders befrielsekrig och det nazistiska Tysklands förföljelse av judarna.