2. AMERIKANSKA REVOLUTIONEN
• 4 juli 1776 förklarade 13 engelska kolonier i Nordamerika att de ville vara fria stater.
• Det är det amerikanerna idag kallar ”självständighetsförklaringen”.
• 1763 lämnade Frankrike över stora delar av sina kolonier
• 1773 ”The Boston Tea party”,
Tebjudningen i Boston på svenska.
• 1774 samlades representanter från
de 13 kolonierna för första gången i
en kongress.
• 1775, startade kampen mellan de
Amerikanska kolonierna och
England, Handelsbojkott mot England.
• Fördelen drog kolonierna då Frankrike, Spanien och Holland slöt upp bakom kolonisterna.
• 1781 drog sig den engelska armen tillbaka och två år senare förklarade kolonierna
självständiga.
3. SJÄLVSTÄNDIGHETFÖRKLARING
En helt ny syn på ett lands befolkning. ”Alla människor
är skapade lika” stod det i förklaringen och detta var
första gången moral och filosofi bildade grunden för en
nation. Men även en förebild för framtida missnöje. Inte
långt därefter kom revelationerna till Europa.
4. FRANSKA REVOLUTIONEN
• I slutet av 1700-talet var Frankrike Europas starkaste stat
och folkrikaste land med ca 25 miljoner invånare.
• Men krigen i Nordamerika som Frankrike hade deltagit i
hade kostat staten enorma summor pengar.
• Kungen Ludvig XVI öka skatterna för bönder och borgare
även kallade det tredje ståndet.
• Det tredje ståndet utgjorde tillsammans 98 procent av
landets befolkning men även den fattigaste skaran i
landet.
• Prästerna och adeln och utgjorde endast 2 procent av det
franska folket och representerade första och andra ståndet.
Dessa två grupper kallades tillsammans aristokratin.
• De var befriade från att betala någon skatt eller avgift till
staten.
• Merparten av landets kapital ägdes av aristokratin,
framförallt av adeln, var kungen tvungen att hitta andra
sätt än beskattning som kunde ge pengar till staten, därför
återstod det tredje ståndet och de fattigaste.
5. KUNGEN GER ADELN MER MAKT
• Feodaladeln en stark maktfaktor i
riket. Men gruppen hade sedan länge
försvagats militärt, ekonomiskt och
politiskt.
• Eftersom statskassan var i akut behov
av påfyllning, kungamakten lät därför
adeln köpa poster, privilegier och jord.
• Försäljningen av statlig egendom och
myndigheter till överklassen medförde
att kungens maktställning skadades.
• Ludvig XVI var dock inte så
intresserad av att härska.
• Feodalismen: Ett system som saknar
en centralmakt, istället drivs den
genom överenskommelser mellan
lokala makthavare och härskaren.
6. DET FOLKLIGA MISSNÖJET BREDER UT SIG
• Adeln får större inflytande över byråkratin och
landets domstolar.
• De nya maktpositionerna gav adeln möjlighet att
återinföra gamla feodala rättigheter, såsom tull och
äganderätt av kvarnar och vinpressar samt jakt- och
fiskerättigheter.
• Stora delar av den franska bondebefolkningen var
arrende bönder och hade därmed skyldigheter till
adeln. Arrende är när en jordägare ger bort rätten till
sin jord mot betalning, det vill säga mot någon form
av ersättning för rätten att bestämman själv.
• I takt med att kungamakten sålde ut jord till adeln,
ökade också antalet bönder som blev skattepliktiga
gentemot adeln
• Köpkraften minskade i landet och franska industrin
fick göra stora nedläggningar.
7. FATTIGDOM OCH MISÄR
• Industrin skadades också av att den brittiska industrin var mer effektiv
och sålde sina varor billigare.
• Detta förvärrade den ekonomiska situationen ytterligare eftersom många
av arbetarna i städerna och på landet blev arbetslösa och hamnade i
fattigdom.
• Missväxt under flera år vilket ledde till prishöjning, svält och minskade
inkomster för bönderna.
• Man höjde brödpriset, brödet var den allra viktigaste varan på marknaden
och missnöjet bland befolkningen blev nu allt mer märkbar vilket bland
annat tog sig uttryck i en öppen folklig avsky mot samhällets orättvisor.
• Folk var beroende av brödet och höjning av priset kunde betyda svält för
hela familjer.
• Paris var i en explosiv situation och Frankrike stod vid slutet av 1780-talet
på kanten till en revolution.
Let them eat cake
8. FOLKET GÖR REVOLUTION
• Franska revolutionen inleddes 1789 med att det tredje ståndets medlemmar
lämnade riksdagen som förövrigt dominerades av de två första stånden, och
istället
• 14 juni 1789hade parisarna stormat det gamla fägelset Bastiljen, stormningen
av Bastilijen.
• Denna händelse blev sedan e
symbol för starten av franska
revolutionen och den 14 juni
blev en historisk dag,
Frankrikes nationaldag.
• 20 juni 1789 utropade tredje
ståndet till landets
nationalförsamling .
• Nationalförsamlingen lyckades
och avskaffade alla adelns
privilegier.
De tillkännagav mänskliga rättigheterna: Frihet, jämlikhet och broderskap.
9. TANKARNA BAKOM REVOLUTIONEN
• Revolutionen i Frankrike 1789 var en händelse med omedelbara politiska
följder.
• Det kungliga enväldet och det aristokratiska ståndssamhället avskaffades
och ersattes av ett nytt samhällssystem.
• istället byggde på upplysningens idéer om folkstyre och likvärdighet inför
lagen.
• Adelns privilegier försvann
• Den franska revolutionen var till stor del var inspirerad av upplysningens
politiska idéer.
Upplysningens viktigaste idé var tron på människans förnuft. "Alla människor är
kapabla att tänka själva", menade man. Därför ska man inte okritiskt tro på
sådant som makthavare och andra auktoriteter hävdar. Man behöver inte tro
på det som olika kyrkor lärde ut och det som prästerna predikade. En annan
viktig tanke under upplysningen var att samhället utvecklades bäst av jämlika
människor i samverkan.
10. SKRÄCKVÄLDET
REVOLUTIONEN GÅR ÖVER STYR
• Krig bröt ut 1792 mellan Frankrike och grannländerna
hårdnade det politiska klimatet.
• Kungafamiljen fängslades och mängder av kungatrogna
dödades.
• revolutionsledarna Danton, Robespierre och Marat förstorade
revolutionen ytterligare.
• Kungen avrättades på ett torg mitt i Paris framför tusentals
firande. Senare även drottningen, Marie Antoinette och
tiotusentals revolutionsmotståndare blev av med sina huvuden i
giljotinen.
• Dessa mord har sedan kommit att kallas septembermorden.
• Man lät huvudet huggas av för att sedan hålla upp huvudet mot
en jublande publik.
Giljotin är ett avrättningsverktyg som introducerades i Frankrike
1792 i samband med den franska revolutionen. En giljotin består av
två skenor och en snedställd vass bila. Vid avrättningen frigörs
bilan från sitt högsta läge och hugger igenom offret vid halsen.
12. NAPOLEON BONAPARTES
• Till slut tog militären över med Napoleon
Bonapartes som ledare.
• Maktövertagande 1799 var den franska
revolutionen definitivt slut
• 1805 utropade sig Napoleon till Frankrikes
kejsare genom en folkomröstning.
• Napoleon hade genom sin militär knutit sig
ann till många länder som vid denna tidpunkt
styrdes av Frankrike.
• Napoleon kom att fortsätta med att försöka
utöka sitt Europeiska territorium i ca 10 år
men föll till slut vid slaget i Waterloo 1815.
• Detta betydde att Napoleon avsattes och
ersattes av den avrättade Ludwig XVI:s bror
som blev kung i Frankrike.
• Segermakterna möttes efter Napoleon fall upp
i det som kallas Wienkongressen.
13. SPÅREN EFTER REVOLUTIONEN
• På 15 år gick Frankrike från att ha varit ett Kungadöme till en republik för att bli utropat
till kejsardöme av Napoleon.
• Men den totala demokratin skulle ta många år till. ’
• Efter Napoleons fall samlades ledarna för att i Wienkongressen för att försöka återställa
ställningen i Europa.
• Wienkongressen var en konferens mellan ambassadörer från Europas stormakter som
inleddes 1814
• Ett försök att bringa ordning mellan Europas stater efter Napoleonkrigen. Där man
samtidigt ville återinföra gamla samhällssystem. Reaktionen mot franska revolutionen
var också en reaktion mot upplysningstiden.
• Men det var försent att gå tillbaka till det gamla ståndstyret då folk fått upp ögonen för
de mer friare och demokratiska samhällsstrukturen.
• I samband med Napoleons framfart i Europa i början av 1800-talet spreds den franska
revolutionens idéer över Europa. Det dröjde därefter inte länge förrän det gamla
europeiska ståndssamhället försvann.
• Den franska revolutionen ses idag som en de mest betydelsefulla politiska händelserna i
vår världshistoria.
14. IDÉERNAS ROLL I
SAMHÄLLSFÖRÄNDRINGEN
• En del av människans behov är materiella. Det gäller mat, kläder, bostad
etc.
• Revolutionen i Amerika och Frankrike berodde mycket på att människor
ville tillfredsställa sina materiella behov:
- Kolonialisterna i Amerika ville slippa engelsk inbladning i sin handel för
att kunna tjäna mer pengar.
- Bönderna i Frankrike ville slippa betala höga skatter till adeln och kyrkan
för att kunna äta sig mätta.
Ideologierna växer fram: Idéer kom att spela stor roll för förändingen i
Europa. Dessa idéer kunde en person väga in i sitt liv. De kunde direkt
argumentera för eller mot och ta ställning.
Men dessa idéer kunde också leda stora grupper av människor, och skapa en
ideologi. De tre viktigaste Ideologierna som växte fram i samband med
Franska revolutionen och de förändrade levnadsförhållandena över hela
Europa, var Liberalism, konservatism och nationalism.
15. LIBERALISM
• Liberalism kommer från det latinska ordet Liber som betyder fri.
• Liberalismen betonar frihet av olika slag. Men det finns många slags
friheter
• Liberalerna menar att varje människa själv är mest lämplig att besluta om
sitt öde. De tror på människans förnuft, och att människan tänker på den
stora gruppen, före sig själv.
• Liberalismen blev det segrande borgerskapets ideologi. Man kunde då
försvara det framgångsrika sättet att tjäna pengar trots att det skedde på
andras bekostnad (koppling till arbetsklassen och borgarna i industriella
revolutionen).
• Under 1800talet kom Liberalismen att förändras och bli mänskligare.
Liberalismen har sin utgångspunkt i idéer från upplysningstidens filosofer
Voltaire med flera.
• Frihetslagstiftningarna; Individuella friheter, yttrandefrihet,
religionsfrihet och tryckfrihet är starkt förknippade med liberala
värderingar.
16. KONSERVATISM
• Konservatism kommer från det latinska ordet conservare vilket betyder
bevara.
• Konservatismens viktigaste punkt är att bevara det som finns.
• Konservatismen tror på att traditionen är den bästa ledstjärnan för
människors handlande.
• Med tradition menas all den erfarenhet som människor fått under otalig
generationer.
• Den konservative behövde inte vara mot reformer, med den trodde inte på
snabb förändring.
• Revolutioner var inget som repesenterades av de konservativa, utan deras
ståndpunkt blev ett motstånd till t.ex. franska revolutionen.
• Konservatism som menar att det finns vissa absoluta värden eller givna
traditioner som man bör värna om.
Många av Konservatismens idéer bottnar i en bok skriven mot den franska
revolutionen av Edmund Burkes.
17. NATIONALISM
• Nationalism är en ideologi som på olika sätt vill samla ett folk eller
olika människogruppen i den egna nationen eller landet.
• Även Nationalismen kan kopplas till 1700-talets revolutioner:
De Amerikanska kolonisterna hävdade ju sina nationella
rättigheter vid frigörelsen från Storbritannien.
När franska revolutionen : När Napoleon erövrade stora delar av
Europa, skapades en nationalism i de ockuperade områdena t.ex.
i Spanien eller Tyskland.
Men att bestämma vad en nation är kan vara svårt. Man har försökt med folk
som tala samma språk, eller människor som har samma traditioner och seder.
Men det har visat sig att där alltid funnits motstånd i synen på vad nationalism
är.
Möjligen var det att idéer likt de som nationalismen står för tilltalar människor,
känslan av att vara ett och det utvalda. Vilket gör nationalismen som det
perfekta sättet att befria fån förtryck men även användas som förtryck.
Man kan jämföra U-länders befrielsekrig och det nazistiska Tysklands förföljelse
av judarna.
