1. Ekonomiska teorier
 Adam Smith
 David Ricardo
 Karl Marx
 Keynes
Kommentar
Dessa ekonomiska teorier
har vi gått igenom och
diskuterat i klassrummet.
Det blir kanske lättare att
minnas resonemangen om
ni läser och tittar på
bilderna?

2. EGOISM/EGENNYTTA FRI KONKURRENS
Möjligheter
• Lägre priser
• Bättre kvalitet
• Bättre resursallokering
• Nya uppfinningar
Hot
• Monopol & oligopol
• Protektionism
• Laglöshet
• Fördomar
Den osynliga handen
Om det råder fri konkurrens (det finns
många som säljer och köper) kommer
marknadens krafter efterfrågan och
utbud styra ekonomin. Ungefär som
franska revolutionen befriat människan i
Frankrike skulle ekonomin nu befrias
och skötas av miljontals fria och kloka
människor. Ekonomiska medborgare.

3. Adam Smith och marknadsekonomin
Bakgrund – 1700-talet
1700-talets europeiska ekonomi styrdes av lagar och regler som hindrade människor att göra sina
egna val. 1700-talets Europa var ett ståndssamhälle med adel, präster, borgare och bönder. I det
samhället hade vissa den exklusiva rättigheten att vara t.ex. bagare eller officer.
Frigör människan och låt henne göra sina egna val!
De två superkrafterna som ska släppas lös …
EGOISM/EGENNYTTA + FRI KONKURRENS
Vad kommer att hända om dessa krafter släpps lösa (enligt Smith)?

4. David Ricardo och argumentet för frihandel
Papper Vin
Sverige 12h 16h = 28h
Frankrike 10h 6h = 16h
Tjänar något land på handel? Räkna!
Utan handel
Svenskarna behöver
jobba sammanlagt 28
timmar för att producera
1 enhet papper och en
enhet vin, Fransmännen
16. Vinner någon på
handel?

5. David Ricardo och argumentet för frihandel
Papper Vin
Sverige 12h * 2 16h = 24h
Frankrike 10h 6h * 2 = 12h
Med handel
Svenskarna behöver då
jobba sammanlagt 24
timmar för att producera
2 enheter papper,
Fransmännen 12 för att
producera två enheter
vin. Båda vinner på
handel?
Lösning:
Båda länderna gör det dom är relativt sett bäst på och
byter med varandra.

6. Bakgrund – 1800talet
När Karl Marx och andra socialister tittade på världen som industrialisering och
marknadsekonomi skapat på 1800-talet, såg de inte fria människor som gjorde kloka val. De såg
att många människor var fattiga och hade få val, medan några få levde i överflöd.
Karl Marx och den socialistiska kritiken

7. Karl Marx och den socialistiska kritiken
 De rika som äger och tjänar på fabrikerna vill pressa
arbetarnas löner
 De fattiga vill ha bra arbetsvillkor och löner
 INTRESSEKONFLIKT!
 Eftersom de rika har lagen på sin sida vinner de oftast
 MEN. De rika gräver sina egna gravar! För vem ska till slut köpa
alla varor om lönerna pressas?
 Ekonomin hamnar i kris: massarbetslöshet och konkurser
 Arbetarna (de fattiga) gör REVOLUTION
 Alla äger allt gemensamt och intressekonflikten försvinner

8. Keynes och stockholmsskolan
marknadsekonomins räddning?
Bakgrund – 1900-talet
Efter första världskriget drabbades världen av flera ekonomiska kriser. Värst var förstås 1930-
talets globala ekonomiska depression. Hade Marx och socialisterna rätt? Eller gick
marknadsekonomin att rädda?
Lågkonjunktur
- Konkurser
- arbetslöshet
Högkonjunktur
- Företagen går bra
- Gott om arbeten
Hur undvika de djupaste dalarna?

9. Keynes och stockholmsskolan
marknadsekonomins räddning?
SLÖSA!
SLÖSA!
SLÖSA!
SPARA!
SPARA!
SPARA!
Staten sparar genom att t.ex:
- Höja skatten
- Sänka bidrag
Staten slösar genom att t.ex:
- Sänka skatter
- Höja/införa bidrag
- Byggprojekt

10. Skapa goda spiraler
 Höjda bidrag leder till
 Mer pengar i plånboken
 Ökad konsumtion (efterfrågan
ökar)
 Företag nyanställer
 Arbetslöshet minskar
 Osv
Faror
 Oskickliga politiker
(missbedömer konjunktur)
 Svårt att spara, lätt att slösa
(politiker som vill spara förlorar)
 Pengarna försvinner till andra
länder effekten av t.ex. höjda
bidrag blir ej stark
 Pengarna går till ”fel” personer,
som sparar istället för
konsumerar.