1. Den franska revolutionen
(1789-1799)
Bildkälla:http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-
revolutionen#

2. Om upplägget
Om ni siktar på ett högre betyg än E skulle jag vilja att ni tar till er av
den kunskap som finns tillgänglig på sidorna 26-36 i läroboken
som jag kommer att dela ut till er under vecka 3. Det går även bra
om ni vill inhämta utökad kunskap genom att läsa om franska
revolutionen på följande hemsida:
http://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-
talet/franska-revolutionen
Om ni siktar mot att uppnå E så rekommenderar kan ni i första hand
fokusera på inlärning genom att utgå från mina PP-presentationer
(som läggs ut på hemsidan). Dock behöver ni också medverka på
alla lektioner och på så vis ta till er av mina och era klasskamraters
kunskaper och reflektioner. På så vis kommer ni kunna uppnå de
förmågor som efterfrågas i kunskapskraven (vilka presenteras på
nästa sida).

3. Kunskapskrav
1. Eleven förväntas uppvisa kunskap om historiska förhållanden, händelser och
betydelsefulla personer under olika tidsperioder (epoker).
2. Eleven förväntas kunna resonera om orsaker till och konsekvenser av olika
typer av samhällsförändringar. Dessutom kunna resonera om orsaker till
människor levnadsvillkor och vilka konsekvenser det kunde föra med sig.
3. Dessutom förväntas eleven kunna förklara hur människors villkor och
värderingar under olika tider påverkats av det samhällsklimat som var rådande
under den tid människorna levde.
4. Eleven förväntas kunna undersöka och göra olika typer av jämförelser (visa på
samband) mellan olika tidsperioders kulturmöten, migration, politik och
levnadsvillkor.
5. Eleven förväntas även kunna resonera om tänkbara fortsättningar på
utvecklingslinjer och kopplar det till det förflutna och nuet.
8. Eleven använder sig av historiska begrepp i samband med studiet av ämnet
historia.
Notera: Kunskapskrav 6 och 7
behandlas inte under arbetet med
industriella och franska revolutionen.

4. Frågor inför föreläsning om
franska revolutionen
Förkunskaper
Om du tänker i stora drag och generaliserar, hur var Europa
organiserat under medeltiden och renässansen (ca 500-1700) innan
upplysningstiden trädde i kraft?
Vad vet du om upplysningstiden (1700-talet-1800-talet)
Vad vet du om franska revolutionen?
Vilka andra revolutioner känner du till?

5. Reflektera, tolka och
förutsäga
Vad får ni för
associationer?
Vad symboliserar
bilden tror ni?
Bildkälla:http://www.genealogi.se/wiki/images/thumb/8/8e/Troisordres.jpg/350px-Troisordres.jpg

6. Det ”gamla” sättet att se på
världen
Medeltiden – Renässansen (ca 500 – ca 1700)
Gud har skapat världen och därför är det
kristendomens lära som kan ge kunskap om
världen.
 Detta gav t.ex. prästerna makt i samhället. Och vissa kungar som gärna utmålade
sig själva som ”sända av Gud för att regera”.
Alla människor är inte födda med samma
rättigheter.
 Få hade genom handling ifrågasatt klasskillnaderna som rådde.
 Detta ledde till att kungen kunde skapa sig mycket makt.
 Även andra samhällsgrupper som t.ex. adeln och präster hade även de mycket
makt.
 De som inte hade makt var borgare och allra minst makt hade bönderna.
Adel kan översättas med överklass. Det var en viss samhällsgrupp som hade fördelar i samhället. De
hade lagstadgade privilegier som t.ex. gav dem ekonomiska och politiska fördelar. Även rent
socialt så hade de makt över de som enligt lagen hade en lägre ställning.
Borgare arbetade bl.a. med handel och hantverk. De betalade skatt precis som bönderna gjorde.
Bönder ägde antingen en egen gård och egen jord. Eller så arbetade de med jordbruk på gårdar som
ägdes av de högra rankade samhällsklasserna (adeln främst).

7. Kungen & De tre stånden
De tre stånden, det s.k.
ståndsamhället.
Den med mest makt var kungen.
De tre stånden utgjordes av:
 1. Adel
 2. Präster
 3. Det tredje ståndet. Bönder och borgare (98
procent av Frankrike befolkning)
Ståndsamhället innebar klasskillnader eftersom adel och präster utgjordes av 2 procent
av Frankrikes befolkning och de hade privilegier (fördelar) i form av pengar, politisk makt
och det rådde en förväntan att resten av befolkningen skulle ha respekt gentemot dem
(social makt)
Bönder och borgare var t.ex. tvungna att betala skatt.
Adel och präster behövde dock inte betala skatt.

8. ------------------------------
-
Alltså: Kungen ingick inte i
något av de tre stånden
men hade mest makt. 
De tre stånden bestod av
som bilden visar
1. Adel
2. Präster
3. ”Tredje ståndet”
(bönder och borgare)


9. Ståndsriksdagen
Alla de tre stånden ingick i den franska riksförsamlingen
(ståndsriksdagen).
Den som var kung kunde kalla in ståndsriksdagen, men
riksdagen hade inte samlats på 175 år!
(Diskussionsfråga: jämför med hur det är idag i
demokratiska länder som t.ex. Sverige och
Frankrike på 2000-talet)
I ståndsriksdagen hade adeln 200 representanter,
prästerna 200 representanter och tredje ståndet
(bönder och borgare) hade 600 representanter.
Tredje ståndet representerade 98% av Frankrikes
befolkning men hade ändå minst makt. (Detta var en av orsakerna till
att den franska revolutionen bröt ut. Folket accepterade till slut inte de orättvisa förhållandena!)

10. Orsaker till revolutionen (1/2)
1. Filosofer och andra tänkare började skriva
böcker som visade på hur orättvist makten var
fördelad i Frankrike.
 Varför ska kungen, adeln och prästerna ha så mycket makt och
majoriteten av alla de andra människorna (främst bönder och borgare)
inte ha någon makt?
 Borde inte alla människor ha samma rättigheter?
 Varför ska rikedom avgöras av födseln? (Föddes man som barn till t.ex.
en kung, adel eller präst kunde man räkna med att ärva makten och
rikedomen. Bönder och borgare däremot ärvde avsaknad av makt och
avsaknad av pengaresurser).
2. Ekonomisk kris.
 Kungarna i Frankrike hade satsat pengarna på dyrbara krig, praktfulla
slott, vackra kläder och annat lyx som mest bara gynnade de rika, och
missgynnade de mer fattiga (borgare, bönder).

11. Orsaker till revolutionen (2/2)
3. Ineffektivt jordbruk. Dåligt väder ledde till dåliga
skördar.
 Prisen på mat höjdes. Hungerupplopp uppstod och många hade knappt råd att försörja
sig på bröd. Folkets hunger efter mat ledde därför till att små strejker utbröt i slutet av
1780-talet.
4. Missnöje mot kungen
 Kungen brydde sig inte om folket, istället brydde han sig om om att
vinna krig och att bygga vackra slott.
 Kungen levde i lyx trots att bönderna svalt.
5. De nya idéerna (hör ihop med punkt 1)
 Idéer om frihet, jämlikhet och broderskap.
 Idéer om att alla är lika mycket värda.

12. Viktiga begrepp (1/2)
Stånd: Samhällsgrupp, socialt skikt, samhällsklass
Revolution: En snabb eller djupgående förändring, en fullständig
omformning av ett lands politiska, ekonomiska och/eller sociala system.
Statskassa: Statens tillgång på pengar.
Skatt/beskattning: En obligatorisk avgift som företag och personer
betalar till staten/myndigheter.
Versailles: Slottet där kungafamiljen och hovet bodde.
Bastiljen: En fästning i Frankrike från medeltiden som på 1700-talet var
fängelse för politiska fångar. Bastiljen var illa omtyckt och stod som en
symbol för det gamla förhatliga feodala samhället (d.v.s. att de ”de rika
som hade makt hade rättigheter medan de fattiga, svaga i samhället”
mest bara hade skyldigheter).
Nationalförsamlingen: Det franska parlamentets andra kammare. Dess
viktigaste uppgift under revolutionen var att avskaffa ståndsprivilegier,
adelstitlar, förstatliga kyrkan och omgestalta den kungliga armén, samt
att anta 1791 års konstitution. Det var det tredje ståndet som förklarade
sig vara nationalförsamlingen. De hade målet att göra Frankrike till ett
jämställt samhälle. Den politiska höger–vänster-skalan härstammar från
den första nationalförsamlingen (1789–1791) då de revolutionära satt till
vänster om talmannens bord och de konservativa till höger om
detsamma.

13. Viktiga begrepp (2/2)
Ludvig XVI (1754-1793): Frankrikes kung under den franska revolutionen
(1773-1793). Halshöggs i samband med revolutionen (1793).