Sottung - 44 %, Kumlinge -39 %, Kökar - 31 %, Brändö - 25 %, Föglö - 18 % and Vårdö + 5 %. What serie is this. Only the change in population in these municipalities between 2000 and July 2015. The thesis of Prof Em Erland Eklund is tested

1. H E L A Ålands Skärgårdslinje
Skrivet 19.6 2015,
exakt femtiotvå år efter Skärgårdsfärjans jungfruresa
Summerat den 1.10 2015
Citat: " Sottunga -44%, Kumlinge -39 %, Kökar - 31%, Brändö - 25 %, Föglö -18 % och
Vårdö + 5 % " Detta är ingen bästisrangording utan endast ett konstaterande att emeritus
professor Erland Eklunds tes testats som hållbar även i vår skärgård. % -siffrorna är resp
kommuns befolkningsförändring åren 2000 - 2015 juli. Erland Eklund 24.2 2014: " Den
glesbygd som ligger inom pendlingsavstånd till ett strakt centrum klaras sig hyfsat. Utan
pendling ser det illa ut ". Det siffror jag presenterar ovan är fakta. Diagnosen är klar.
Kommunerna kan inte rå på trenden, varken ensamma eller tillsammans. Tillsammans
vore de dock starkare.
Tom Grahn den 1.10 2015
Ålands styrka är dess litenhet. Ålands styrka kunde också vara konsensus i örikets
ödesfrågor. En sådan är skärgårdstrafikens framtid - som kallats KORTRUTT sedan 2005. Nu tio
år senare är frågeställningen än mer ödesdiger, och strukturella investeringar lyser med sin
frånvaro. Hösten 2013 presenterade en trio Skärgårdslinjen som 2020 och 2030 binder ihop och
förenar skärgården, kommunerna och byarna, ger avsevärt bättre service till en betydligt mindre
kostnad, och fördublar turtätheten. Ett år senare, i september 2014, beskrev jag hur man kan
dagsarbetspendla och komma "Hem till kvällen " redan år 2020 i vissa delar av skärgården. Här
fortsätter jag med konsekvenserna för Skärgårdslinjen 2030 då Föglö är fast förbundet med öriket,
och öriket med Föglö. Och jag binder 2011 siffror ihop med 2020 till 2030.

2. Så skapades vår östra skärgård och så är den befolkad
För att kunna se framtiden måste man förstå historien och hur samhället parallellt
utvecklat sig. År 1980 reste 521 000 personer med Ålandstrafiken. Tio år senare 74 % fler. År 2000
var trafiken dubblerad och 2010 105 % mer, en generation senare. Samtidigt visar ÅSUB att 2014
var inresande från Finland 341 000 personer, varav 46 000 ( ? ) med skärgårdstrafiken och 302
000 övriga. Även om 46 000 definitionen är oklar är 302 000 peanuts jämfört med 1050 000
personer som använder skärgårdstrafiken, och de 500 000 fordon den transporterar. Nästan all
odlad fisk åker österut. Flera ledande politiker glömmer dels verkligheten, dels orsakerna varför
skärgårdstrafikens tillväxt stagnerat på 2000-talet. Dagens långruttssystemet skapades för ett
samhälle som idag ser helt annorlunda ut, är hälften mindre och har helt andra förutsättningar för
överlevnad än småbruk och fiskeri. Kortruttssystemet per definition öppnar möjligheten för
samhällsutvecklingen inte bara i skärgården utan för hela Åland. Jag ser 1 500 000 resande
gränsen passeras år 2030. Tre gånger mera än 1980, om Lagtinget endast vågar besluta.
Jag är tvungen men skall låta bli att upprepa mig mer än nödvändigt. Kortruttsfärjorna kör
mellan holmarna, inte runt dem. Det enklaste sättet att minska körtimmar är att minska antalet
fartyg. Färjorna i 30 - 60 min pass kör i högsäsong tätt, i mellansäsong mindre tätt och och ännu
mindre tätt i lågsäsong. En färja i 60 min pass hinner köra 6 tur och retur per dag. Färjorna
opereras i trekvarts fart till halv energikostnad 8 månader i året. Korta färjpass ger direkt möjlighet
att byta besättning två gånger per dygn, så undvikande den dyra övertiden. Detta är ingredienserna

3. i Skärgårdslinjen. Sittande Landskapsregering ansåg att 2011 års frigående sjötrafikkostnader på
14.8 MEUR var för höga och bjöd sommaren 2012 inbesparing av 2500 körtimmar ( 10 % ) och 1.5
MEUR under devisen " samma service men billigare ". Andra som brottades med samma problem
utanför marmorborgen uppfann devisen " avsevärt bättre trafik betydligt billigare ". Med " Hem
till kvällen " föddes Skärgårdslinjen 2020 och 2030 för snart två år sedan. Eftersom 2012, 2013
och 2014 frigående sjötrafikkostnad saknas använder jag samma referensår 2011 som regeringen.
Skärgårdslinjen 2020 omfattar fem färjor av vilka ett är nybygget som når beställning
2016. Skärgårdslinjens operativa kostnader är 5.5 MEUR billigare än 2011 i samma års pengar. 2
MEUR av dessa kommer via kortruttsstrukturen, 2 MEUR kommer via lönekostnaderna där
driftsentrepenörer gjort det sittande minister inte kunnat eller vågat sedan ett par decennier. 1.5
MEUR kommer från bunkerinbesparing i 30 - 60 min pass. Ett 30 min pass till trekvarts fart
räcker 40 min dvs marginellt. Den årliga inbesparingen på 5.5 MEUR ger en lönsam
samhällsinvestering på 40 - 50 MEUR. Åländska banker bjuder ut röda mattan i det fall rikets
finansminister inte gör det. Sällan kan en samhällelig strukturell trafikomläggning ge så bra service
så billigt att investeringen betalar sig tillbaka.
Skärgårdslinjen 2030 omfattar fyra färjor. Föglö är fast förbundet till fasta Åland och
2020 nybygget har fått sällskap av en till. Inbesparingen igen jämförd med 2011 är 7.5 MEUR med
likadan fördelning som ovan. Vi kan räkna med en återbetalningspotential på 80 - 90 MEUR
därför att flottans balansvärde har reducerats från sju till fyra fartyg i drift. Frågan som föds när
2030 närmar sig är: är den Skärgårdslinjeverklighet vi erfarit på 2020-talet sådan att 1 500 000
passagerare och 750 000 fordon nåtts sådan, att det Lagting som tar 2030 års beslut vågar göra det
som landskap ensam eller tillsammans med moderriket? Ett faktum är klart om 15 år.
Skärgården öster om fasta Åland har överlevt.
Tom Grahn, Fiskö, tpgrahn@gmail.com, +358 500 828486, http://www.slideshare.net/tomgrahn
Endast uppställd i Lagtingsvalet: 223.