A completely new structure for the government owned traffic in the Åland Archipelago serving 60 inhabited islands

1. Debatt
FREDAG 6 SEPTEMBER 2013 Redaktör: Niklas Lampi epost: debatt@alandstidningen.ax tel: 26646
Så kan Åland gå från långrutt till snabbrutt
DAGENS SKÄRGÅRDSTRAFIK är som
helhet dyr, ineffektiv och delvis
dåligt anpassad till skärgårds-bornas,
näringslivets och turis-mens
behov.
Långa rutter ger höga
driftskostnader samtidigt som
det är svårt att anpassa kapaci-tetsbehovet
till säsongsberoende
variationer.
Den höga kostnaden är direkt
kopplad till det stora antalet far-tyg
i drift. Fler fartyg ger högre
bemanningskostnader, högre
bränsle- och underhållskostna-der
samt förstås högre kapital-kostnader.
Redan nu är kapacite-ten
under högsäsong och inför
helger delvis alltför låg vilket för-hindrar
en positiv utveckling av
skärgården som en livskraftig del
av det åländska samhället. En
långsam fortsatt avfolkning av
skärgården är det troliga scenari-ot
vid en fortsatt trafik enligt det
nuvarande långruttssystemet.
VI SOM ger detta förslag är överty-gade
om att landskapet kan spa-ra
stora pengar i en övergång
från långrutt till kortrutt. Vi an-ser
att förslaget till skärgårdslinje
i fas 1 kan genomföras för en re-lativt
liten investeringsinsats
men där den uppnådda ekono-miska
effekten är stor. Återbetal-ningstiden
av investeringen blir
således kort. Skärgårdslinjen kan
därför bidra till att balansera den
åländska ekonomin.
En övergång till ett billigare
och bättre trafiksystem ger sam-tidigt
den stabilitet och framtid-stro
som ett samhälle behöver
för att utvecklas.
Invånarna i skärgården kom-mer
naturligtvis att påverkas oli-ka
av skärgårdslinjen 2020. Vissa
förändringar kommer att upp-fattas
som försämringar men
fördelarna kommer att överväga
nackdelarna för det stora flerta-let.
Enligt vår bedömning kom-mer
kapaciteten och turtätheten
att öka för de flesta.
Skärgårdslinjen ger möjlighet
till tätare trafik då kapacitetsbe-hovet
är som störst.
Överlag blir trafiken bättre
samtidigt som den blir kost-nadseffektivare
och miljövänli-gare.
SKÄRGÅRDSLINJEN FAS 1: 2020.
Kartan anger den föreslagna
skärgårdslinjen fas 1 färdigt ut-byggd
år 2020. Skärgårdslinjen
trafikeras av 6 fartyg istället för
dagens 8 fartyg vilket medför en
motsvarande kostnadsinbespar-ing
upp till 25 procent, det vill
säga 4 miljoner euro.
Skärgårdslinjen följer den na-turliga
geografiska sträckning
En övergång till ett billigare och bättre trafiksystem ger den stabilitet och framtidstro som ett samhälle behöver för att utvecklas, skriver Thorsten Krueger,
Mats Perämaa och Tom Grahn. BILD: THORSTEN KRUEGER, MATS PERÄMAA OCH TOM GRAHN
som våra skärgårdsöar är forme-rade
i. Färjorna trafikerar mellan
holmarna och inte runt dem.
Skärgårdsflottans 3 äldsta fartyg
tas ur bruk och ett nytt fartyg in-förskaffas.
De färjelinjer som är markera-de
med ett grovt streck anger
skärgårdslinjens dagliga reguljä-ra
trafiksystem medan de tunna-re
strecken anger en mer spora-disk
matartrafik som kan trafike-ras
vid högsäsong, helger, vid
beställning eller då andra kapa-citets-
eller trafikbehov så kräver.
Linjen Kökar-Galtby trafikeras
endast under högsäsong efter-som
skärgårdslinjen ger Kökar-bor,
Sottungabor och Föglöbor
möjlighet till rimliga trafikför-bindelser
till fastlandet via Os-näs.
Skärgårdslinjen 2020 kräver
följande investeringar i hamn-och
väginfrastruktur. Färjfäste
på östra Föglö med tillhörande
förbättringar och nyproduktion
av vägar. Färjfäste på norra Sot-tunga
med tillhörande väg. Upp-gradering
av färjfästen på
Snäckö och möjligen Överö.
SKÄRGÅRDSLINJEN FAS 2: 2030.
Skärgårdslinjen fas 2: 2030 in-nebär
fast förbindelse mellan
Föglö och fasta Åland. Den fasta
förbindelsen medför att ma-tartrafiken
mellan Hummelvik
och Kumlinge/Snäckö kan upp-höra
eller minimeras likväl som
skärgårdslinjens trafik mellan
Långnäs och Överö kan upphöra
eller minimeras.
Skärgårdslinjen 2030 möjliggör
till och med ett dagligt arbets-pendlande
från Kökar, Sottunga
och Kumlinge.
Fas 2 kräver betydligt större
investeringar. Fast förbindelse
Föglö - fasta Åland, linfärja
Bärö- Enklinge, bro över Em-barsund.
Kostnaden för inve-steringarna
kan inte i detta ske-de
förutspås med någon nog-grannhet
och sätts därför
schematiskt till 100 miljoner eu-ro.
Beslut om fas 2 fattas först ef-ter
genomförandet av fas 1.
Konsekvensanalyser av en för-verkligad
fas 1 måste först ge-nomföras
likväl som finansier-ingsalternativ
(till exempel stat-ligt
extra anslag) måste under-sökas.
Fas 2 kan ytterligare komplet-teras
med att binda ihop
Torsholma med Lappo/Björkö
och/eller att binda ihop Snäckö
med Seglinge om projekten kan
ge en inbesparing som täcker in-vesteringen.
KAPITALKOSTNADER FÖR att bibe-hålla
skärgårdsflottan i operativt
skick.
Den uppskattade prisnivån
(landskapets planer) för nya far-tyg
om 15-20 miljoner euro ger
en bild av det årliga kapitaltill-skott
för nyinvesteringar som
behövs för att flottan inte konti-nuerligt
ska föråldras.
Med dagens 8 fartyg i drift
krävs cirka 4 miljoner euro i år-ligt
kapitaltillskott för att bibe-hålla
åldersstrukturen. En färja
bör förnyas med 5 års mellan-rum
för detta och då kommer
den äldsta färjan alltid att uppnå
åldern 40 år.
Väljer man att hålla fartygen i
drift under en ännu längre tid så
tillkommer säkert högre under-hålls-
och uppgraderingskostna-der.
Ett tänkbart alternativ är att
förlänga Alfågeln och Viggen i
samband med en uppgradering
för att därigenom både förlänga
fartygens operativa livslängd och
höja kapaciteten.
I skärgårdslinjens fas 1 med 6
fartyg i drift bör fartyg förnyas
med cirka 7 års mellanrum vilket
ger ett årligt behov av kapitaltill-skott
om cirka 3 miljoner euro.
I skärgårdslinjens fas 2 med 5
fartyg i drift bör fartyg förnyas
med 8 års mellanrum vilket ger
ett årligt behov av kapitaltillskott
om 2,5 miljoner euro.
Inbesparingen/år i fas 1 blir 4
miljoner euro i drift plus 1 miljo-ner
euro i kapitalkostnad = 5
miljoner euro.
Inbesparingen/år i fas 2 blir 6-
7 miljoner euro i drift plus 1,5
miljoner euro i kapitalkostnad =
7,5- 8,5 miljoner euro.
Thorsten Krueger
Mats Perämaa
Tom Grahn
SKÄRGÅRDSTRAFIKEN I DAG/LÅNGRUTT
• De av landskapet drivna 8 fartygen kostar 16.2 miljoner (budget
2013 exklusive kapitalkostnad)
• Åtta fartyg i drift(varav 1 i delvis drift/reservfärja)
• Långruttstrafik med tre längre pass ( avsevärt över 60 min )
• Åtminstone två fartyg oändamålsenliga och åldersmässigt vid
operativt slutskede.
• 2 nybyggen under planering á 15- 20 miljoner euro = 30-40 miljo-ner
euro
SKÄRGÅRDSLINJEN FAS 1: 2020/KORTRUTT
• 6 fartyg i drift ger en årlig inbesparing upp till 25 procent eller 4
miljoner euro
• 6 fartyg i drift (varav ett i delvis drift/reservfärja)
• Kortruttstrafik med endast ett längre pass (avsevärt över 60 min )
• De tre äldsta fartygen tagna ur trafik
• Investering i ett nybygge 15-20 miljoner euro och
• Investering i hamn- och väginfrastruktur cirka 16 miljoner euro =
31-36 miljoner euro
SKÄRGÅRDSLINJEN FAS 2: 2030/SNABBRUTT
• Fast förbindelse mellan Föglö och fasta Åland
• Fem fartyg i drift ger en årlig inbesparing om 6-7 miljoner euro
• Fem fartyg i drift (varav ett i delvis drift/reservfärja)
• Snabbruttstrafik utan längre pass.
• Ytterligare ett äldre fartyg taget ur trafik som ersätts av m/s Skar-ven
• Investering i infrastruktur cirka 100 miljoner euro (grov uppskatt-ning)
‰fakta